SO geografi, frågor 5,6,7. s 119

5. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser? 

En fattig person brukar ha svårt att få mat på bordet. Om man är undernärd får man ett svagare immunförsvar vilket gör att man lättare blir sjuk. Eftersom person är fattig har hen kanske inte råd att köpa medicin. Då dör kanske hen. 

På vissa ställen tillåter klimatet inte bra jordbruk med stora skördar. Om bonden får dåliga skördar blir inkomsten lägre. Med läger inkomst her hen inte råd med alla basvaror. 

Länder med få naturresurser har svårt att starta industrier. Man måste importera en massa varor för att eventuellt förädla dem. Att importera kostar enorma summor. Om det finns få industrier finns det färre jobb. Om många är utan jobb kommer fler under fattigdomsgränsen. Både en själv samt hela landet lider av det. 

I befolkningstäta områden sprids sjukdomar tycke bättre än in ett befolkningsglest område. Om personerna som bor där har mycket pengar är det inget problem. De har råd att lägga pengar på sin hygien och att köpa medicin. Fattiga har inte råd med detta. Det resulterar i att personerna blir sjuka och kan t.ex inte jobba. 

6. Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom.

Om vi jämför med jordbävningen i Japan och den på Haiti. Jordbävningarna var ungefär lika stora men inte lika förödande. 

Japan är ett land som är väl förberedda för jordbävningar och tsunamis. Dessa förberedelser var dock inte till enormt stor nytta då många tussen dog. Kostnaden för allt förstört blev enorm. Tur nog återhämtade de sig i Japan ganska snabbt efter katastrofen. Jordbävningen på Haiti var ungefär lika stor, men ännu mer förödande. Haiti är inte ett rikt välutvecklat land så som Japan. De var inte alls så förberedda för sådana naturkatastrofer. Förödelsen i Haiti blev enorm. Tusentals döda och enorma kostnader för allt förstört. Haiti har fortfarande inte återhämtat sig sedan katastrofen så som Japan.  

Efter katastroferna hade de hemlösa japanerna bättre tillfälliga bostäder. På Haiti bodde folk  i tält på läger. De bodde tätbefolkat och sjukdomar spred sig lätt.

7. I vilka former ges bistånd till fattiga länder?

Det finns bistånd där man ger pengar till mottagarlandet. För brukade givarlandet bestämma helt om vad pengarna de skickar ska gå till. Nu mera finns det något som kallas ’’hjälp till självhjälp’’. Där har mottagarlandet en stor del i att biståndet används på rätt sätt, de bestämmer alltså vad pengarna ska gå till. Det finns exportstöd. Det innebär att mottagarlandet är bundna till att köpa varor och tjänster från givarlandet. Denna formen utav bistånd har kritiserats mycket. Mottagarlandet kanske inte vill ha givarlandets varor och tjänster.

Det finns bistånd där man hjälper till med att skapa ett fungerade rättsystem med polis och rättvisa domstolar.

Det finns humanitärt bistånd. Då ger man akut hjälp vid katastrofer till mottagarlandet.