Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …

Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.

Först vaknar jag upp. Det brukar vara så att jag ställer väckarklockan på mobilen. Efter jag har har vaknat så gör jag frukost. Jag tar ut en macka från frysen och värmer upp den i mikrovågsugnen. Sedan så tar jag smör och lägger jag på ett pålägg, båda tar jag från kylen. Till mackan dricker jag juice som jag också tagit från kylen. När jag har ätit gör jag vid mig. Varannan dag så duschar jag på morgonen. Duschtiden brukar ligga mellan 5-10 minuter och vattnet brukar vara precis under 30°c. Efter duschen borstar jag minna tänder. Jag har inte kranen igång under tiden. Sist så tar jag på deodorant, fixar håret och går på toa. Efter det så går jag till skolan.

2 a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.

För 200 år sedan fanns det ingen elektricitet. Så personerna på den tiden hade inte kylar, frysar, mikrovågsugnar, väckarklockor och duschar etc. Man gick upp så fort solen gick upp. Om man fick någon frukost var det antagligen bröd eller gröt. Till dryck hade man nog mjölk direkt från kon. Tvättade sig gjorde man väldigt sällan, men när man väl behövde gick man till det närmaste vattendraget där man också tvättade kläderna. De hade ju varken kyl eller frys så för att maten skulle hålla länge så saltade man och rökte maten. Ugnarna fick sin värme från ved som man eldade.

b) Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?

Om hundra år använder vi nog minst lika mycket elektricitet som vi gör nu. Dock så är nog ens morgon ganska lik gentemot idag. Man blir väckt av en väckarklocka. Väckarklockan är kanske kopplad till huset som har etta system likt Siri. Frysar, kylar och mikrovågsugnar t.ex drar nog mycket mindre ström än vad de gör nu. Vi har nog också robotar där hemma. Dessa robotar kommer ta hand om städning och matlagning. Vi människor försöker alltid göra våra liv lättare. Så att ha husrobotar är väldigt troligt.

6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor.

Elektronik

Den positiva effekten av att många elektroniska produkter är tillverkade i fattiga länder är att dessa produkter blir mycket billigare då arbetarna får lägre löner. En till positiv effekt är att folk i fattiga länder får jobb och lön. Kortsiktigt effekt är att arbetarn kan skada sig på jobbet. Arbetsdagarna är långa och slitsamma. Långsiktigt så förstör transporterna miljön då elektroniken transporteras från ena delen av jorden till andra. I Kina kan man se att de nya industrierna påverkar landsbygden. Jättemånga unga bönder drar istället till städerna och jobbar i fabrikerna. Det leder till att bönderna i Kina är mycket färre samt i genomsnitt äldre. Maskinerna som gräver upp metallerna i gruvorna drar mycket bränsle. Koldioxiden som släpps ut i atmosfären bidrar till växthuseffekten.

Kläder

Den positiva effekten av att mycket kläder är gjorda i fattiga länder är precis som med elektroniken att kläderna blir mycket billigare. Folk i länderna får jobb i klädesfabrikerna och deras underleverantörer vilket leder till att den får lön. Negativ effekt är att arbetarna kan skada sig. De exponeras för giftiga kemikalier. Långsiktigt är transporterna dåliga för miljön. Båtarna, flygen och lastbilarna drar mycket bränsle. Fabrikerna släpper ut mycket avgaser som bidrar till växthuseffekten. 

Djurfoder 

Positiva effekten av att djurfoder produceras i fattiga länder är att bönder får billigt foder till sina djur. Bönderna som odlar djurfodren får mer lön av att sälja den till oss rika i i-länderna. Negativ effekt av att djurfoder produceras i fattiga länder är att de som jobbar med att producera djurfoder här hemma förlorar sinna jobb. Man kan inte heller kontrollera hur fodret är producerat. Kortsiktigt så hugger man ner regnskogar för att odla soja som används till djurfoder. Detta leder till att det blir svårare för djuren att vandra runt, vilket långsiktigt leder till att djuren kan dö ut. Gamla stammar som funnits i tusentals år schasas iväg och försvinner. Skogarna som huggs ner tog upp koldioxiden och skapade syre.