1) Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?
För att om man skulle ha anarki så skulle man kunna göra vad man vill utan att få ett straff för det. Regler, normer och lagar har man så att man ska komma överens och kunna leva i en trygg miljö. Man måste straffas om man gör något som är dumt och helt otänkbart. Då vill man inte bryta mot lagen. Man har regler i sporter och lekar så att det ska vara under kontroll samt i skolan. Normer är riktlinjer som visar hur man bör bete sig. Skrivna regler är till för att alla ska kunna veta vilka regler som gäller.
2) Hur går det till när nya lagar stiftas?
Det börjar med att regeringen skickar in en proposition till kammaren. Riksdagledarmöter kan också skicka in ett förslag/ motion till kammaren. Talmannen talar om propositionen/motionen i kammaren. Utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad de tycker om förslaget. Partierna diskuterar i sina partigrupper och bestämmer vad de tycker om förslaget. Riksdagen debatterar lagförslaget/lagändringen och fattar beslut i kammaren. Regeringen får veta var riksdagen har beslutat om i en riksdagsskrivelse sedan ska regeringen se till så att beslutet träder i kraft.
3) Varför bryter man mot lagarna?
Om man har mycket skulder och räkningar att betala. Då vill man kanske ha snabba pengar. Då kan folk tycka att stjäla är det enda eller enklaste sättet. Många kör alldeles för fort t,ex om man är sen till något. Det kan vara arv och miljö. Om man lever i en miljö där det begås mycket brott är det ganska troligt att man också gör det. Man kan bli slagen hemma. Då är det troligt att man själv använder våld. Det kanske kan vara någon hemma som missbrukar. Man kan få sitt beteende i arv av sinna föräldrar. Man kanske köper saker billigt på internet fast man misstänker att det är stulet. Det är olagligt att köpa stulna saker om man vet om att sakerna är stulna.
4) Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller.
Polisen griper först den misstänkte, sen försöker polisen få personen anhållen. Polisen förhör den misstänkte och håller den häktad tills det blir en rättegång. En person sitter bara häktad om det är ett grovt brott den misstänkt har begått. Under rättegången i domstolen blir den misstänkte dömd eller friad.
5) A) Varför är huvudförhandlingen offentlig? B) Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?
a) Huvudförhandling är lika med rättegång. Man kallar det för huvudförhandling. Huvudförhandlingar är offentliga för att allmänheten ska kunna se att rättegången går rätt till. En misstänkt har rätt till en försvarsadvokat om den så önskar. En huvudförhandling är alltid öppen för släkt och vänner från båda parterna.
b) Det finns undantag. Vissa mål är inte offentliga. Sexualbrott är inte offentligt. Tvistemål är inte häller offentliga ibland. Om man känner sig hotad som vittne kan man tömma lokalen när man ska vittna. Inga mål där ungdomar och barn är inblandade är offentliga för allmänheten. Om det rör sig om rikets säkerhet får man inte heller vara där och titta på.
6) Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda med en dom?
De olika parterna kan överklaga om de inte blir nöjda med domen. Om domen överklagas så skickas domen vidare från tingsrätten till hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige. Om en part än en gång inte är nöjd med domen kan den överklagas igen. Då tas domen till högsta domstolen som ligger i Stockholm. Alla mål tar inte högsta domstolen upp. Bara om de kan bli prejudicerande eller är av speciellt intresse. Både den målsägande och den tilltalade kan överklaga domen. Om en av parterna överklagar blir det en ny rättegång även om den andra parten inte vill det.
7) Ge exempel på vad ett tvistemål är.
Tvistemål är tvister mellan människor. Ingen behöver ha gjort något fel men dem har olika åsikter om hur det ska lösas. Då är tvistemål ett sätt att lösa problemen. Det kan vara en vårdnadstvist alltså vem som ska få ta hand om barnet eller barnen efter skilsmässa. Om man skiljer sig kan det vara tvister om vem som får vad. Det kan vara pengar på ett bankkonto. Vissa rätter försvinner under sambolagar. Samma lagar gäller inte gifta och ogifta par. Ogifta har inte samma rättigheter som gifta . Det finns arvstvister. Det kan vara tvister mellan grannar. Det kan vara att ens häck ligger på en annans tomt. Ett tvistemål går sällan till rättegång.
8) Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott.
En ungdom kan i värsta fall bli dömd till ungdomsvård. Om man är dömd till ungdomsvärd har man oftast begått flera brott. Om det är ett mindre brott får föräldrarna bara böter. Föräldrarna kan vägra att betala. I så fall väntar staten tills den som begått brottet börjat arbeta och drar då en summa från lönen tills boten är betald. Man blir straffmyndig när man är 15 år. Under 15 år blir man inte dömd i rättegång. Man kan inte häller i efterhand dömas för något som begicks när man var under 15 . Oftast får man bara en varning. Domstolen vill sällan att en person under 21 år kommer till fängelset. Man får en straffrabatt. Rabatten blir större ju yngre man är. Framför allt om personen har begått sitt första brott. De får oftast åtalsunderlåtelse det vill säga att man inte går till åtal med det. Man väcker inte åtal men det registreras ändå i straffregistret. Om man är 15 eller mer kan man få ungdomstjänst eller samhällstjänst. Vissa blir fosterhemsplacerade. Socialförvaltningen bestämmer alltid om barnet är under 18 år. Det blir alltid ett samtal med socialen. Det finns ungdomsfängelse. Det är som ungdomsvård men för grovt kriminella ungdomar. Man vill separera ungdomarna från de vuxna kriminella.
9) Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.
Vi har straff och påföljder för att avskräcka folk från att begå brott. Man ska inte vilja få samma straff igen. De lär sig att det de gör är fel. Man kan man få fotboja. Med fotboja kan polisen alltid veta var man är. Man kan få samhällstjänst. Då kanske man får plocka sopor eller jobba i ett kök. Man får inget betalt för det. Man kan få böter. Man kan få fängelsestraff. Det kan vara mellan en vecka till livstids straff.
10) Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?
Man kan få hjälp av brottsofferjouren. Då får man hjälp att kontakta psykolog eller advokat. Man kan få läkarhjälp. Läkaren kan vid behov sjukskriva den drabbade. Man kan få vittnesstöd. Behöver man en tolk får man tolkhjälp. Alla som vittnar har alltid rätt till vittnesstöd. Den som blir dömd får betala till brottsofferjouren. Det finns alltid en brottsofferjour i de städer det finns en tingsrätt. För att förbättra för brottsoffret tycker jag att man kan höja sjukpenningen.. Man kanske inte ska få hela lönen men mer än vad vi har idag. Det är många som behöver pengarna och alltså inte har råd att vara sjuk. Man kan ta bort karensdagen. Första dagen kostar det personen pengar. Ju mer man tjänar desto mer måste man betala. De som som blir drabbad av ett brott ska inte behöva lida av förlorad inkomst. Om det inte är speciella brott får man inte sekretesskydd. Då tycker jag att man ska öka sekretessen för brottsoffret. Man kan också öka ersättningsnivån. Man kan ha snabbare behandlingstid när det gäller ersättning. Det kan finnas fler brottsofferjourer så att det blir lättare att få hjälp.
11) Vilka är polisens uppgifter?
Polisens första uppgift är att utreda brottet. Under utredningen förhörs vittnen, utsatta och misstänkta. Polisen säkrar eventuella bevis. Sen griper polisen den misstänkte och får den anhållen. Polisen kan också ge en person böter om det den har gjort är olagligt men inte tillräckligt för att väcka åtal.
12) Vilken hjälp får den dömde i fängelset?
Den dömde kan få hjälp av t,ex psykologer och terapeuter. Den dömde kan få utbildning. De kan få nästan vilken utbildning som helst. Det finns till och med brottslingar som utbildar sig till jurister. Det finns projekt där dom som blir drabbade träffar brottslingen. Då kan de lära känna varandra och då kanske brottslingen får bättre insikter för det den har gjort.
13) Är du för eller emot dödsstraff? Motivera ditt svar väl.
Jag tycker att man inte skallä bli dömd till dödsstraff. Om man dömmer brottslingen till dödstraff har då staten teoretiskt sätt själv mördat en person. Ett mord är inte bättre än ett annat mord. Jag har förståelse för dem som är för dödsstraff. Om en person har mördat en annan är det inte mer än rätt att den ska utsättas för samma sak. En sak jag verkligen är emot är att man inte kan få helt livstids fängelse. Man kan ha dödat kanske tio stycken när man är tjugo. Femton år senare är man ute ur fängelset. Det tycker jag är fel.
14) Förklara följande ord: a)rättsstat b)åklagare c)påföljd d)försvarsadvokat e)gripa
f)domare g)nämndeman h)anhålla i)åtala j)ed k)mened l)häkta m)skyddstillsyn
n)villkorlig dom o)rättspsykiatrisk vård p)civil olydnad q)huvudförhandling
Rättsstat. Om alla får en rättsstat behandlas de lika inför lagen.
Åklagare. Är en tjänsteman, den som hjälper målsägande.
Påföljd. Det är straffet man får.
Försvarsadvokat. Den som hjälper den tilltalande.
Gripa. Arrestera, fängsla.
Domare. Den som leder rättegången. Domaren har den avgörande rösten.
Nämndeman. Är en jurymedlem. Kommer från partier i riksdagen.
Anhålla. Arrestera, gripa.
Åtala. Ställa inför rätta. Anklaga inför domstol.
Ed. Löfte, sanningsförsäkran.
Mened. Ljuga i rättssal.
Häkta. Där en tilltalad kan sitta innan domen faller.
Skyddstillsyn. Övervakning i frihet.
Villkorlig dom. Man kan bli dömd till villkorlig dom. Det kan vara mellan någon månad till några år. Så om man gör något olagligt blir man dömd direkt till fängelse. Då får man både det straffet man skulle fått när man fick sin villkorliga dom plus det man gjorde senare.
Rättspykiatisk vård. Om man är psykisk sjuk blir man inte dömd till fängelse. Då kan man bli dömd till rättspykiatisk vård.
Civil olydnad. Civil olydnad är när man kanske protesterar mot något utan att bryta mot lagen.
Huvudförhandling. Centrala delen av en rättegång efter förberedelse eller förundersökning.
För att om man skulle ha anarki så skulle man kunna göra vad man vill utan att få ett straff för det. Regler, normer och lagar har man så att man ska komma överens och kunna leva i en trygg miljö. Man måste straffas om man gör något som är dumt och helt otänkbart. Då vill man inte bryta mot lagen. Man har regler i sporter och lekar så att det ska vara under kontroll samt i skolan. Normer är riktlinjer som visar hur man bör bete sig. Skrivna regler är till för att alla ska kunna veta vilka regler som gäller.
2) Hur går det till när nya lagar stiftas?
Det börjar med att regeringen skickar in en proposition till kammaren. Riksdagledarmöter kan också skicka in ett förslag/ motion till kammaren. Talmannen talar om propositionen/motionen i kammaren. Utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad de tycker om förslaget. Partierna diskuterar i sina partigrupper och bestämmer vad de tycker om förslaget. Riksdagen debatterar lagförslaget/lagändringen och fattar beslut i kammaren. Regeringen får veta var riksdagen har beslutat om i en riksdagsskrivelse sedan ska regeringen se till så att beslutet träder i kraft.
3) Varför bryter man mot lagarna?
Om man har mycket skulder och räkningar att betala. Då vill man kanske ha snabba pengar. Då kan folk tycka att stjäla är det enda eller enklaste sättet. Många kör alldeles för fort t,ex om man är sen till något. Det kan vara arv och miljö. Om man lever i en miljö där det begås mycket brott är det ganska troligt att man också gör det. Man kan bli slagen hemma. Då är det troligt att man själv använder våld. Det kanske kan vara någon hemma som missbrukar. Man kan få sitt beteende i arv av sinna föräldrar. Man kanske köper saker billigt på internet fast man misstänker att det är stulet. Det är olagligt att köpa stulna saker om man vet om att sakerna är stulna.
4) Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller.
Polisen griper först den misstänkte, sen försöker polisen få personen anhållen. Polisen förhör den misstänkte och håller den häktad tills det blir en rättegång. En person sitter bara häktad om det är ett grovt brott den misstänkt har begått. Under rättegången i domstolen blir den misstänkte dömd eller friad.
5) A) Varför är huvudförhandlingen offentlig? B) Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?
a) Huvudförhandling är lika med rättegång. Man kallar det för huvudförhandling. Huvudförhandlingar är offentliga för att allmänheten ska kunna se att rättegången går rätt till. En misstänkt har rätt till en försvarsadvokat om den så önskar. En huvudförhandling är alltid öppen för släkt och vänner från båda parterna.
b) Det finns undantag. Vissa mål är inte offentliga. Sexualbrott är inte offentligt. Tvistemål är inte häller offentliga ibland. Om man känner sig hotad som vittne kan man tömma lokalen när man ska vittna. Inga mål där ungdomar och barn är inblandade är offentliga för allmänheten. Om det rör sig om rikets säkerhet får man inte heller vara där och titta på.
6) Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda med en dom?
De olika parterna kan överklaga om de inte blir nöjda med domen. Om domen överklagas så skickas domen vidare från tingsrätten till hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige. Om en part än en gång inte är nöjd med domen kan den överklagas igen. Då tas domen till högsta domstolen som ligger i Stockholm. Alla mål tar inte högsta domstolen upp. Bara om de kan bli prejudicerande eller är av speciellt intresse. Både den målsägande och den tilltalade kan överklaga domen. Om en av parterna överklagar blir det en ny rättegång även om den andra parten inte vill det.
7) Ge exempel på vad ett tvistemål är.
Tvistemål är tvister mellan människor. Ingen behöver ha gjort något fel men dem har olika åsikter om hur det ska lösas. Då är tvistemål ett sätt att lösa problemen. Det kan vara en vårdnadstvist alltså vem som ska få ta hand om barnet eller barnen efter skilsmässa. Om man skiljer sig kan det vara tvister om vem som får vad. Det kan vara pengar på ett bankkonto. Vissa rätter försvinner under sambolagar. Samma lagar gäller inte gifta och ogifta par. Ogifta har inte samma rättigheter som gifta . Det finns arvstvister. Det kan vara tvister mellan grannar. Det kan vara att ens häck ligger på en annans tomt. Ett tvistemål går sällan till rättegång.
8) Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott.
En ungdom kan i värsta fall bli dömd till ungdomsvård. Om man är dömd till ungdomsvärd har man oftast begått flera brott. Om det är ett mindre brott får föräldrarna bara böter. Föräldrarna kan vägra att betala. I så fall väntar staten tills den som begått brottet börjat arbeta och drar då en summa från lönen tills boten är betald. Man blir straffmyndig när man är 15 år. Under 15 år blir man inte dömd i rättegång. Man kan inte häller i efterhand dömas för något som begicks när man var under 15 . Oftast får man bara en varning. Domstolen vill sällan att en person under 21 år kommer till fängelset. Man får en straffrabatt. Rabatten blir större ju yngre man är. Framför allt om personen har begått sitt första brott. De får oftast åtalsunderlåtelse det vill säga att man inte går till åtal med det. Man väcker inte åtal men det registreras ändå i straffregistret. Om man är 15 eller mer kan man få ungdomstjänst eller samhällstjänst. Vissa blir fosterhemsplacerade. Socialförvaltningen bestämmer alltid om barnet är under 18 år. Det blir alltid ett samtal med socialen. Det finns ungdomsfängelse. Det är som ungdomsvård men för grovt kriminella ungdomar. Man vill separera ungdomarna från de vuxna kriminella.
9) Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.
Vi har straff och påföljder för att avskräcka folk från att begå brott. Man ska inte vilja få samma straff igen. De lär sig att det de gör är fel. Man kan man få fotboja. Med fotboja kan polisen alltid veta var man är. Man kan få samhällstjänst. Då kanske man får plocka sopor eller jobba i ett kök. Man får inget betalt för det. Man kan få böter. Man kan få fängelsestraff. Det kan vara mellan en vecka till livstids straff.
10) Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?
Man kan få hjälp av brottsofferjouren. Då får man hjälp att kontakta psykolog eller advokat. Man kan få läkarhjälp. Läkaren kan vid behov sjukskriva den drabbade. Man kan få vittnesstöd. Behöver man en tolk får man tolkhjälp. Alla som vittnar har alltid rätt till vittnesstöd. Den som blir dömd får betala till brottsofferjouren. Det finns alltid en brottsofferjour i de städer det finns en tingsrätt. För att förbättra för brottsoffret tycker jag att man kan höja sjukpenningen.. Man kanske inte ska få hela lönen men mer än vad vi har idag. Det är många som behöver pengarna och alltså inte har råd att vara sjuk. Man kan ta bort karensdagen. Första dagen kostar det personen pengar. Ju mer man tjänar desto mer måste man betala. De som som blir drabbad av ett brott ska inte behöva lida av förlorad inkomst. Om det inte är speciella brott får man inte sekretesskydd. Då tycker jag att man ska öka sekretessen för brottsoffret. Man kan också öka ersättningsnivån. Man kan ha snabbare behandlingstid när det gäller ersättning. Det kan finnas fler brottsofferjourer så att det blir lättare att få hjälp.
11) Vilka är polisens uppgifter?
Polisens första uppgift är att utreda brottet. Under utredningen förhörs vittnen, utsatta och misstänkta. Polisen säkrar eventuella bevis. Sen griper polisen den misstänkte och får den anhållen. Polisen kan också ge en person böter om det den har gjort är olagligt men inte tillräckligt för att väcka åtal.
12) Vilken hjälp får den dömde i fängelset?
Den dömde kan få hjälp av t,ex psykologer och terapeuter. Den dömde kan få utbildning. De kan få nästan vilken utbildning som helst. Det finns till och med brottslingar som utbildar sig till jurister. Det finns projekt där dom som blir drabbade träffar brottslingen. Då kan de lära känna varandra och då kanske brottslingen får bättre insikter för det den har gjort.
13) Är du för eller emot dödsstraff? Motivera ditt svar väl.
Jag tycker att man inte skallä bli dömd till dödsstraff. Om man dömmer brottslingen till dödstraff har då staten teoretiskt sätt själv mördat en person. Ett mord är inte bättre än ett annat mord. Jag har förståelse för dem som är för dödsstraff. Om en person har mördat en annan är det inte mer än rätt att den ska utsättas för samma sak. En sak jag verkligen är emot är att man inte kan få helt livstids fängelse. Man kan ha dödat kanske tio stycken när man är tjugo. Femton år senare är man ute ur fängelset. Det tycker jag är fel.
14) Förklara följande ord: a)rättsstat b)åklagare c)påföljd d)försvarsadvokat e)gripa
f)domare g)nämndeman h)anhålla i)åtala j)ed k)mened l)häkta m)skyddstillsyn
n)villkorlig dom o)rättspsykiatrisk vård p)civil olydnad q)huvudförhandling
Rättsstat. Om alla får en rättsstat behandlas de lika inför lagen.
Åklagare. Är en tjänsteman, den som hjälper målsägande.
Påföljd. Det är straffet man får.
Försvarsadvokat. Den som hjälper den tilltalande.
Gripa. Arrestera, fängsla.
Domare. Den som leder rättegången. Domaren har den avgörande rösten.
Nämndeman. Är en jurymedlem. Kommer från partier i riksdagen.
Anhålla. Arrestera, gripa.
Åtala. Ställa inför rätta. Anklaga inför domstol.
Ed. Löfte, sanningsförsäkran.
Mened. Ljuga i rättssal.
Häkta. Där en tilltalad kan sitta innan domen faller.
Skyddstillsyn. Övervakning i frihet.
Villkorlig dom. Man kan bli dömd till villkorlig dom. Det kan vara mellan någon månad till några år. Så om man gör något olagligt blir man dömd direkt till fängelse. Då får man både det straffet man skulle fått när man fick sin villkorliga dom plus det man gjorde senare.
Rättspykiatisk vård. Om man är psykisk sjuk blir man inte dömd till fängelse. Då kan man bli dömd till rättspykiatisk vård.
Civil olydnad. Civil olydnad är när man kanske protesterar mot något utan att bryta mot lagen.
Huvudförhandling. Centrala delen av en rättegång efter förberedelse eller förundersökning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar