Jag har läst en insändare i expressen där Sofia Ander, en gymnasieelev tycker att många elever saknar viljan att lära sig saker.
Jag tycker att Sofia Ander har delvis rätt. Absolut finns det många elever som helt saknar viljan i skolan och då häldre håller på med mobilen än att jobba på lektionerna. Då får lärarna säga till eleverna att de ska jobba. Detta tar mycket av lektionstiden och dessa elever förstör för oss andra. Dock kan man inte säga att skolan är vad den en gång var.
Nu för tiden är det inte många som väljer att utbilda sig till lärare. Eleverna med de bästa betygen utbildar sig sällan till att bli en lärare. En del av personerna som blir lärare är dem som hade de sämsta betygen på gymnasiet och kunde inte komma in på många andra utbildningar denna. Detta leder till att de nya är oftast inte lika kapabla lärare än de äldre.
I insändaren berättade hon att det fanns en grupp där eleverna nöjer sig med ett A och en där de nöjde sig med att bara få godkänt. Hon nämnde bara de bästa och de sämsta eleverna. Vad hände med snitteleverna som faktist är den största gruppen. Sofia! Du kan inte göra en insändare där du pratar om den svenska skolans elever utan att ta upp skolans ''medelklass''. Det är som att säga att det bara fanns de rika personerna och de fattiga, de intelligenta och de korkade, de starka och de svaga etc.
Att A-eleverna jobbar i uppförsbacke förstår jag inte häller. Om det är någon grupp som jobbar i uppförsbacke är det eleverna som jobbar för att får godkänt i sina ämnen. A-eleverna har det faktiskt enklast i skolan. Så att lärarna lägger det största fokuset på de ''sämre'' eleverna är en skälvklarhet.
Orsaken till att den svenska skolan har blivit sämre är lite av en hybridorsak. Eleverna är inte lika beslutsamma som de förra generationerna och då presterar sämre i skolan. Men sedan är skolan i sig inte lika bra. Lärarutbildningen är inte lika populär som den var innan. De som sedan blir är lärare tenderar att vara eleverna som siktade för få godkänt eller möjligen snitteleverna. Toppeleverna är inte dem som blir lärare. Man kan helt enkelt inte bara skylla på en av dessa två aspekter.
Jag tycker att Sofia Ander har delvis rätt. Absolut finns det många elever som helt saknar viljan i skolan och då häldre håller på med mobilen än att jobba på lektionerna. Då får lärarna säga till eleverna att de ska jobba. Detta tar mycket av lektionstiden och dessa elever förstör för oss andra. Dock kan man inte säga att skolan är vad den en gång var.
Nu för tiden är det inte många som väljer att utbilda sig till lärare. Eleverna med de bästa betygen utbildar sig sällan till att bli en lärare. En del av personerna som blir lärare är dem som hade de sämsta betygen på gymnasiet och kunde inte komma in på många andra utbildningar denna. Detta leder till att de nya är oftast inte lika kapabla lärare än de äldre.
I insändaren berättade hon att det fanns en grupp där eleverna nöjer sig med ett A och en där de nöjde sig med att bara få godkänt. Hon nämnde bara de bästa och de sämsta eleverna. Vad hände med snitteleverna som faktist är den största gruppen. Sofia! Du kan inte göra en insändare där du pratar om den svenska skolans elever utan att ta upp skolans ''medelklass''. Det är som att säga att det bara fanns de rika personerna och de fattiga, de intelligenta och de korkade, de starka och de svaga etc.
Att A-eleverna jobbar i uppförsbacke förstår jag inte häller. Om det är någon grupp som jobbar i uppförsbacke är det eleverna som jobbar för att får godkänt i sina ämnen. A-eleverna har det faktiskt enklast i skolan. Så att lärarna lägger det största fokuset på de ''sämre'' eleverna är en skälvklarhet.
Orsaken till att den svenska skolan har blivit sämre är lite av en hybridorsak. Eleverna är inte lika beslutsamma som de förra generationerna och då presterar sämre i skolan. Men sedan är skolan i sig inte lika bra. Lärarutbildningen är inte lika populär som den var innan. De som sedan blir är lärare tenderar att vara eleverna som siktade för få godkänt eller möjligen snitteleverna. Toppeleverna är inte dem som blir lärare. Man kan helt enkelt inte bara skylla på en av dessa två aspekter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar