Versaillesfreden

Tre punkter i Versaillesfreden. Det bra och det dåliga om dessa punkter

Det som var bra med dessa punkter var i princip bara bra för de som vann kriget.  

1. Tyskland och de andra centralmakterna förklarades skyldiga till kriget och skulle betala ett mycket stort krigsskadestånd till ententens stater.

Den förlorande sidan i ett krig skulle på den tiden betala alla skador som kriget hade fört med sig. Det var inget nytt. Den segrande ententen vann väldigt mycket på detta. De behövde inte betala något skadestånd. 

Lika kul var det dock inte för de förlorande centralmakterna och framför allt Tyskland. De fick betala allt. Första världskriget var inte som något annat krig dessförinnan. Detta var mycket större och blodigare. Kriget skulle påverka de civila som aldrig förr. Stora städer låg i ruiner. Att bygga upp städer är inte billigt. Dessa skadestånd gjorde centralmakterna väldigt fattiga, framför allt Tyskland som fick betala mest. Tyskland hade knappt råd att betala för att bygga upp sitt eget land. Landet blev mycket skört och börskraschen 1929 gjorde situationen inte bättre. På grund av detta skulle ett stort hat uppstå mot länderna som tillhörde ententen. Denna punkten var en viktig faktor till att andra världskriget bröt ut. Hitler ville att Tyskland skulle bli lika mäktiga som de än gång varit. 

2. Kroatien, Slovenien och Bosnien skulle tillsammans med Serbien, Makedonien och Montenegro ingå i ett nytt land (som 1928 döptes till Jugoslavien).

Att en vinnande nation skulle få mark från förlorarna är inte en konstig sak i krig, det är i princip standard och har varit så sedan urminnes tider. Efter kriget hade Serbien mer än dubblat i storlek. Så Serbien vann mycket på denna punkten.

Dock så var Jugoslavien inte en väl fungerande nation. Landet bestod utav sex olika folkgrupper och delrepubliker. I Kroatien bodde främst kroater, Bosnien var de flesta Bosniaker, bosniaker är muslimer, men det fanns många serber och kroater där med, Slovenien bodde nästan bara slovener mm. De sex delrepublikerna bråkade mycket med varandra. Konsekvensen av allt detta bråkande var att år 1991 förklarade Kroatien och Slovenien sig självständiga och ett stort inbördeskrig påbörjades. Senare skulle kriget spridas till de andra delarna av landet. Hundratusentals dog och cirka 4 miljoner flydde landet. När kriget var över hade de Sex delrepublikerna blivit till sex egna nationer (Kroatien, Slovenien, Serbien, Makedonien, Bosnien och Montenegro). 

3. Japan fick behålla de områden som landet hade erövrat från Tyskland i Kina.

Denna punkten var till synes väldigt bra. Tyskland hade inte längre lika stort inflytande i Asien. Stora delar av Asien skulle nu styrdes utav ett asiatiskt land som var på ententens sida. 

Punkten hade dock en hake. Marken i Kina tillhörde nu Japan. Så nu var det japanska inflytandet i Asien enormt. När andra världskriget bröt ut var Japan en av det mäktigaste nationerna som stred för axelmakterna, de stred med tyskarna. Japan byte sida. Så ententen gav Tysklands mark i Kina till ett land som skulle strida mot dem i det nästkommande världskriget.