Mellankrigstiden. fråga 2, 3, 7

2. Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?

Den ’’Svarta Torsdagen’’ som var den 24 Oktober 1929 var dagen då panik utbröt i börsen. 

Innan börskraschen så upplevde den Amerikanska industrin goda tider. Produkter skapades som aldrig för. Bilar massproducerades så att till och med arbetsklassen hade tillgång till dem. På grund av att det gick så bra för industrierna så köpte många aktier. Man hade en övertro på aktierna. Aktiernas värde steg till värden de inte hade någon grund till. 

Det gick barn för industrierna, men för lantbruket var det andra bullar. Lantbruket hade mekaniserat och de odlade mycket mer än för. Det blev överskott av spannmål och bönderna kunde inte sälja hela skörden. Detta lede till att de förlorade pengar. Postorderföretagen där många lantbrukare var kunder gick det dåligt för. Lantbrukarna var de första som märkte av den ekonomiska krisen.

 Eftersom aktierna steg var industrierna tvungna att producera mer varor. Det fanns dock ett problem. Det fanns inga köpare. På grund av detta började det gå dåligt för industrierna och aktieägarna agerade.

24 oktober 1929 utbröt kaos i börser. De såg att det började gå dåligt för industrierna. I fruktan av att sina aktier skulle sjunka i värde så sålde alla sinna aktier. Detta lede till att aktierna förlorade all sin värde och många företag och banker gick i konkurs. Bara inom loppet av en dag hade den amerikanska ekonomin i princip förstörts. 

Konsekvensen av att företag gick i konkurs var att många blev av med sinna jobb. De företag som inte helt gick i konkurs sänkte på lönerna eller antalet arbetare. Till slut hade över 12 miljoner amerikaner blivit arbetslösa, cirka 25% av alla arbetande amerikaner. Eftersom det gick så dåligt för företagen skulle det dröja länge innan alla de 12 miljoner skulle få jobb igen.

Den svarta torsdagen skulle inte bara förstöra den amerikanska ekonomin. I princip alla industriella nationer skulle påverkas av denna händelse. Av alla nationer som påverkades av börskraschen kan ingen jämföra sig med Tyskland. Efter börskraschen var den tyska marken(valutan) värdelös. När inflationen var som högst var fyrahundramiljarder mark ungefär lika med en dollar. Den svarta torsdagen var en bidragande faktor till att Nationalsocialistiska partiet(nazi) kom till makten och sen startade andra världskriget. Innan börskraschen gick det alltid dåligt för Hitlers parti. Men sådana partier har en tendens prestera bra när ens land är i kris, eftersom de kommer med nya ideér. Så efter börskraschen vann nazisterna i det tyska valet, något som antagligen aldrig hade skett utan den svarta torsdagen. 

3. Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?

Förr fick bönderna bara betalt genom att sälja sinna grödor. Detta ledde till att det blev ett överskott av spånmål och bönderna onde inte sälja hela skörden. Lantbrukarna förlorade pengar på detta. När new deal infördes fick bönderna pengar för att inte bruka sin jord. Så överskottet av spånmål minskade och bönderna som brukade sin jord kunde sälja hela skördar. Bönderna fick i sin tur mer pengar och hade nu råd att köpa mera varor. New deal gjorde så att lantbrukskrisen minskade.

Arbetslösa fick penningbidrag. När de fick hangar att handla för ökades efterfrågan av varor. Om man har en större efterfrågan av varor måste industrierna öka produktionen vilket kan leda till många behövde en större arbetskraft. På så sätt skapades nya arbeten. 

I USA skapade man flera statliga arbeten. T.ex drog man igång kraftverksbyggen, vägbyggen, skogsarbeten i flera delar av landet. Arbetslösheten minskade, folk köpte mer varor, framför allt när de fick sina löner för då hade de mer pengar, efterfrågan av dessa ökade, produktionen skulle det återigen gå bra för. Det skulle dock dröja ända till krigsutbrottet innan massarbetslösheten äntligen hade försvunnit. 

Staten tog mer kontroll över bankerna, spararnas pengar som var insatta på banker var nu säkra. Staten ville att förtroendet för bankerna skulle ökas i allmänheten. Fler sparare vågade sätta in sina pengar på bankerna. Nu hade pengarna pengar som de kunde låna ut till dem som ville starta egna företag.

Det skulle dröja först till sommaren 1938 innan den amerikanska ekonomin var på uppgång igen.

7. Vad innebar nazisternas ideologi?

Nazistpartiet var ett nationalistiskt parti. Förutom nationalistiskt var de också rasister och antisemiter. En antisemit är en person som hatar judar. Efter andra världskriget hade de europeiska beståndet av judar nästan försvunnit. Förutom judar tycker nazister inte om homosexuella och romer.

Nazistpartiet var antidemokratiskt och hade en våldsideologi. När man har en våldsideologi så är det den starkaste som bestämmer och har alltid rätt samt att hen vet exakt vad folket ville. I nazistpartiet var Hitler deras ledare. Hitler kunde ta alla beslut själv och behövde inte ta hänsyn till andras åsikter. Deras främsta politiska motståndare socialdemokraterna och kommunisterna bekämpades med våld. De första som blev insatta på koncentrationsläger var just kommunisterna och socialdemokraterna. 

När det kom till utrikespolitik så var nazisterna motståndare till Versaillesfredens beslut. De ville bli starka och mäktiga som Tyskland än gång var. Även här användes våldsideologin. De hade rätt till livsrum vilket betyder att folk som nazisterna tyckte va mindre värda var tvungna att lämna sina hem till de tyska folket. Exempel på folk som påverkades utav detta var de slaviska folket i öst.