söndag 4 juni 2017

Idrottsreflektion

Under min tid på Gunnesboskolan har jag lärt mig en del på idrotten. Det som står ut extra för mig är att arbeta med hinder som plintar och bommar samt att orientera. Dessa saker håller jag inte på med i vanliga fall. Tack vare detta är hinderövningar och att orientera är de två förmågor som jag har utvecklat mest under idrotten på Gunnesboskolan. 

Det bästa och roligaste för mig har varit alla bollsporter som vi har syslatt med. De roligaste bollsporterna som vi har haft på idrotten är fotboll, handboll, kungaboll och basket. Jag gick på handboll vilket är en bollsport, så det är inte konstigt då att dessa aktiviteter har varig de roligaste. Alla sporterna jag rabblade på var lagsporter, de bästa bollsporterna enligt mig är lagsporter. Jag tycker också om när vi har racketsport och simning.

Det är inte speciellt nödvändigt men jag tycker att vi kunde haft mer simning. Ha en simlektion varje termin hade varit kul. Dock så är det inte så högprioriterat att ha mer simning då nästan alla elever har simkunskaperna som krävs. Jag tycker ofta att vi har för lite idrott på lektionerna. I början av denna terminen hade vi väldigt få praktiska idrottslektioner och många teoretiska. Teori är en viktig del av alla skolämnen, dock så tycker jag att dt ibland blir för mycket teori på idrottslektionerna. Friidrott är också en sak som vi har jobbat med för lite. Precis som att vi åker till Skrylle för att orientera kunde vi åka till bollhuset för att friidrotta. 

Att kunna orientera och läsa av en karta är förmågor som jag kommer att ha stor användning för i framtiden. Om man ska åka till något ställe som man inte kan vägen till är det bra att kunna läsa av en karta.

Det kommer nog dröja väldigt länge innan min idrottstid är över. Jag kommer fortsätta att springa, gymma och att spela fotboll med kompisar. Så länga jag kan gå så kommer jag att hålla på med någon fysisk aktivitet. 

Jag tror att idrott är obligatoriskt i den svenska skolan för att det är många som inte idrottar. Om de inte hade varit för idrottslektionerna hade dessa personer i princip inte fått någon motion över huvud taget. Detta hade inte varit nyttigt för eleverna. Matte och engelsklektioner gör inte så ens hälsa blir bättre, de kan dock idrottslektioner göra. Idrott är enligt mig viktigare än någonsin då fler och fler väljer att sitta framför datorn än att motionera.

Om man ska argumentera för idrott i skolan kan man säga att vi elever behöver motion. Om kroppen aldrig behöver jobba blir man svagare och får sämre hälsa. Man kan också säga att idrottslektionerna är en omväxling till den annars nästa helt teoretiska skolveckan. 


Om man ska argumentera mot idrott i skolan kan man säga att idrotten tar tid som man annars hade kunnat lägga på teoretiska ämnen i skolan. Man kan också säga att idrott är onödigt då så många ändå idrottar utanför skolan. 

tisdag 30 maj 2017

Kroppens propotioner


Reflektion av kroppens proportioner. Från början ritade jag av en modellgubbe där kroppens proportioner var verklighetstrogna. Jag har mätt av alla kroppsdelar så att ingen skulle vara onaturligt kort, lång, liten eller stor. Att få till en bra bakrund var inte det viktigaste, så jag arbetade inte mycket med det. Gubben jag målade av ställde jag vid ett bord precis framför en vägg, inget för komplicerat. Att få till bra färg, kulör, nyanser ljus och skuggor är enligt mig det viktigaste i detta arbetet. En gubbe med bara en färg blir inte lika verklighetstrogen eller levande som en gubbe med flera olika färger och nyanser. Min gubbe blev jag väldigt nöjd med. Det var gubben som var huvudarbetet och den kunde jag inte gjort mycket bättre än vad jag gjorde. Bakgrunden blev ok. Det var ju trots allt inte huvudsyftet med arbetet. Något jag kan utveckla med bilden är att jag hade kunnat komplettera på min bakgrund. Men som sagt lade jag inte så mycket tid på den. Jag har ingen bild på min skiss för att jag kunde inte hitta skissen.

fredag 28 april 2017

Riskbedömning Idrott

Riskbedömning idrott

Hur kan du minska skaderisken och göra en idrottsaktivitet säkrare för dig själv?
Om jag lyssnar väldigt noga på instruktionerna så vet jag exakt vad jag ska göra så att jag inte behöver fråga. Då minskas risken för att jag gör fel vilket sedan gör att skaderisken minskar för mig och alla andra. Jag ska inte göra saker jag inte har kapaciteten till att lyckas med. Väl genomförda uppvärmningar och uppmjukningar innan idrottspasset har börjat kan minska min risk för idrottsskador. Uppvärmingen gör så att det blidas ledvätska i lederna vilket resulterar i mer rörlighet i mina leder. Uppvärmingen gör så att hjärta får arbeta mer. Alltså förbereder uppvärmingen hjärtat inför idrottspasset. 

Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?
Olika omgivningar, redskap aktiviteter, underlag mm ger olika sorters risker. Om man använder stora redskap som plintar och bommar är det viktigt att de är de är fastspända så att de inte rör sig när de används. Vid användning av stora redskap ska man alltid ha mattor så ifall man trillar så landar man mjukt. Mattor ska också finnas när man jobbar med gymnastik t,ex när man hjular. Det ska alltid vara mellanrum mellan utrustningen. Ifall man har glömt eller bara inte har med sig skor så ska man jobba barfota i idrottshallen. Golvet är halt och med strumpor kan man lätt halka och slå sig. Vid lagsporter ökar risker som kollisioner, för vissa kan vara så fokuserad på sig själv att hen inte tänker på var alla andra spelarna är. Om man spelar racketsport så kan man bli slagen med ett racket. Vissa aktiviteter behöver en längre uppvärmnings tid än andra. Så uppvärmning och uppmjukning ska vara olika för olika aktiviteter. När vi simmar ska man inte springa nära polen för då kan man halka. Edvin D och jag hade dans på våran lektion. Jag ville inte att det skulle ske några lyft. Det berodde på jag inte tyckte att klasskamraterna var kapabla till att göra detta och de skulle tappa varandra vilket hade lett till att någon hade skadat sig.

Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?
Själv brukar jag följa reglerna. Jag tycket inte om att fuska eller att bryta mot regler. Dock så finns det personer som ibland gör detta. Så om jag ser folk som gör fel så ska jag säga till dem. Samma gäller för de andra ifall jag gör fel. När vi spelar lagsport ska jag inte spela fult spel som t,ex att knuff bakifrån och göra fula tacklingar mot mina motspelare, för det kan reta upp dem och göra så att de spelar fult tillbaka.


måndag 13 mars 2017

Handikappidrott

Handikappidrott
Handikappidrott eller Parasport som det nu mera kallas är motions och tävlingsidrott för rörelsehindrade, synskadade, utvecklingsstörda och döva. I parasport så tävlar man inte bara mot samkönade utan också mot personer med samma funktionsnedsättning som en själv. Så blinda tävlar mot blinda och rullstolsburna mot rullstolsburna etc. Förutom att det utövas som elitidrott eller på motionsnivå så används parasport som rehabilitering för personer med trafik och idrottsskador. Parasport är så stort att de till med har sin egna version av Olympiska spel vid namn Paralympics. Paralympics hålls några veckor efter de Olympiska spelen. Likt svenska fotbollsförbundet finns svenska Parasportförbundet.

Historia:
Idrott för synskadade startade på 40-talet i Sverige. Även idrott för rörelsehindrade startade på specialskolor, dock i liten omfattning och mest som tidsfördriv. I Storbritannien och Tyskland så började handikappidrott träda fram efter andra världskriget då många män kom hem med krigsskador. 1957 bildades ’’De handikappades riksförbund’’(DHR) i Sverige. År 1960 var Rom värd för de första sommarspelen i Paralympics. De första vinterspelen anordnades 1977 i den svenska staden Örnsköldsvik. Sedan dess har sommarspelen respektive vinterspelen hållits var fjärde år.

Parasport stjärnor:
Oscar Pistorius. Den snabbaste 400m löparen utan fötter någonsin. Pistorius är så snabb så att han har till och med kvalat in och deltagit i de Olympiska spelen. Oscar Pistorius får inte längre tävla på grund av att han är dömd för att ha skjutit sin flickvän till döds. Oscar Pistorius är utan tvekan den kändaste handikappade idrottaren någonsin.

Karl Forsman. Han tog Sveriges första guld i Paralympics i Rio De Janeiro. Karl vann med över en sekund framför tvåan i hundra meter bröstsim. I denna kategorin fick man bara använda överkroppen till simningen.  


Egna tankar:
Jag tycker att parasport är fantastiskt. Det ska inte vara tabu för en blind eller någon med annan funktionsnedsättning att idrotta. Parasport bryter stereotyper om att funktionshindrade är hjälplösa. De saker som idrottarna gör kan ibland få en att tappa hakan. Det finns personer utan armar som simmar snabbare än vad jag någonsin kommer att göra, löpare utan ben som gör det samma och bågskyttar som skjuter pilbåge med fötterna. Parasport visar verkligen att vem som helt kan göra i princip vad som helst. Funktionshindrade har personer som de verkligen kan se upp till. Det är svårt för en blind att säga att man vill bli nya Zlatan. De säger istället att de vill bli den nya Jefinho som är världens bästa blindfotbollsspelare.

Källor 
  • NE.se
  • Wikipedia
  • parasport.nu 


Källkritik

NE:
Nationalencyklopedin är en väldigt bra källa. NE har bra och koreka information. Den är statligt ägd och de som gör inäggen är kunniga personer som jobbar inom områdena de skriver om. NE är inte en gratis sida. Så för att ha tillgång till all denna information som NE kan erbjuda måste man betala. Gunnesboskolan betalar för att vi ska få använda den så för mig är NE gratis. Själv använder jag ofta NE när jag söker efter information och den tipsas ofta av lärare. Informationen är relevant och håller sig till ämnet. Den är som sagt helt faktabaserad och är då inte vinklad eller har en egen åsikt. Alla inlägg på NE hänvisar till sina källor. 

Wikipedia:

Wikipedia är en av alla minna källor som jag har använt. Jag använt mig av både svenska och engelska sidan. Även om i källförteckningen står de som två källor ska jag skriva om dem tillsammans, man kan göra jämförelser mellan dem. Det finns stora skillnader mellan det engelska och svenska wikipedia. det är inte så att det är en person som har skrivit texten och sen bara översatt den till ett annat språk. Det är två olika personer som har skrivit dessa texter. Detta leder till att det finns olika information. Saker som styrkor och dödsfall är inte samma de olika versionerna, det finns också delar som ena versionen skrev och tvärtom. Detta betyder dock inte att Wikipedia är en dålig källa. Visst kan vem som helst skriva och ändra i inlägg, men nu för tiden kontrolleras alla texter. Såklart kan man inte helt jämföra Wikipedia med NE, men det är ändå en bra källa. 

måndag 13 februari 2017

Svenska novell. Spår i snön

Spår i snön
Mitt filmtittande avbröts av att det ringde på dörren, ding dong lät det. Jag gick fram till dörren och kikade ut genom kikhålet. Det var ingen där! Bara ett par fotspår i snön. Det var märkligt tänkte jag, men jag antog att det var någon som busringde. Dock så var det konstiga att det inte fanns några fotspår som gick bort från mitt hus. Jag tänkte lite grann men sen satte jag mig sen igen i soffan och fortsatte att titta på filmen.

Fem minuter senare ringde det igen, ding dong. Ännu en gång gick jag till dörren och kollade ut genom kikhålet. Det var mörkt, det snöade, men åter igen var det ingen vid dörren, bara ett par fotsteg. Jag kunde inte förstå det? Det var ingen där förutom ett par fotspår. Tanken av detta gav mig gåshud. Jag gick tillbaka och kollade på filmen.

Det blåste utanför och det nakna trädet skakade för fullt. Situationen var inte bättre av filmen som jag såg på. Det var den ruggiga Fredag den trettonde. Det hade gått ytterligare fem minuter sen förra gången men nu ringde det igen, ding dong. Tveksamt traskade jag över det knarrande golvet till dörren. Ännu en gång var det ingen där ute, bara ett par fotsteg och den ruggiga vinternatten. Jag börjar hyperventilera. Att öppna dörren kom aldrig på tanken vid tillfället, jag skulle bara släppa in kylan i huset och det var ju trots allt ingen där.

Efter ytterligare fem minuter ringde det på dörren, ding dong. Jag bestämde mig denna gången för att inte gå till dörren. Dock efter en minut ringde det igen, ding dong. Motvilligt traskade jag på nytt till dörren. Dock var det samma visa ännu en gång. Jag vandrade runt i huset och kollade ut genom alla fönstren. Det enda där ute var den ruggiga vinternatten. Det kändes som om jag var med i filmen. Det borde funnits en logiskt förklaring tänkte jag, men vad var förklaringen?

Ding dong. Fem minuter hade gått sen senaste ringningen. Bestämt tänkte jag ¨Nu ska fan ingen jävel ringa på min helvetes ringklocka''. Jag tog fram mitt brännbollracket och gick till dörren. Jag låste upp dörren och öppnade den. Först såg jag ingenting, bara snö och mörker. Utan att kunna få ut ett ord gick jag tillbaka mot dörren, men då hörde jag en röst. Jag tittade ner och där stod han! Det var min granne Danny Dvärg.

Danny hade varit så kort så att jag inte kunde se honom genom kikhålet. I slutändan ville han bara låna min skyffel så att han kunde skotta sin altan. Han såg att jag var hemma och ringde på var femte minut i hopp om att jag skulle öppna. Danny var väldigt chockad när han såg mig med brännbollracket. Röd som en tomat i ansiktet förklarade jag varför jag höll i mitt racket och varför det tog så lång tid för mig att öppna. Han tog det dock förvånansvärt bra. Nu när jag tänkte efter så blev den natten onödigt dramatisk.

måndag 6 februari 2017

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …
Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.
Först vaknar jag upp. Det brukar vara så att jag ställer väckarklockan på mobilen. Efter jag har har vaknat så gör jag frukost. Jag tar ut en macka från frysen och värmer upp den i mikrovågsugnen. Sedan så tar jag smör och lägger jag på ett pålägg, båda tar jag från kylen. Till mackan dricker jag juice som jag också tagit från kylen. När jag har ätit gör jag vid mig. Varannan dag så duschar jag på morgonen. Duschtiden brukar ligga mellan 5-10 minuter och vattnet brukar vara precis under 30°c. Efter duschen borstar jag minna tänder. Jag har inte kranen igång under tiden. Sist så tar jag på deodorant, fixar håret och går på toa. Efter det så går jag till skolan.



2 a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.
För 200 år sedan fanns det ingen elektricitet. Så personerna på den tiden hade inte kylar, frysar, mikrovågsugnar, väckarklockor och duschar etc. Man gick upp så fort solen gick upp. Om man fick någon frukost var det antagligen bröd eller gröt. Till dryck hade man nog mjölk direkt från kon. Tvättade sig gjorde man väldigt sällan, men när man väl behövde gick man till det närmaste vattendraget där man också tvättade kläderna. De hade ju varken kyl eller frys så för att maten skulle hålla länge så saltade man och rökte maten. Ugnarna fick sin värme från ved som man eldade.

b) Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?
Om hundra år använder vi nog minst lika mycket elektricitet som vi gör nu. Dock så är nog ens morgon ganska lik gentemot idag. Man blir väckt av en väckarklocka. Väckarklockan är kanske kopplad till huset som har etta system likt Siri. Frysar, kylar och mikrovågsugnar t.ex drar nog mycket mindre ström än vad de gör nu. Vi har nog också robotar där hemma. Dessa robotar kommer ta hand om städning och matlagning. Vi människor försöker alltid göra våra liv lättare. Så att ha husrobotar är väldigt troligt.




6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor.
Elektronik
Den positiva effekten av att många elektroniska produkter är tillverkade i fattiga länder är att dessa produkter blir mycket billigare då arbetarna får lägre löner. En till positiv effekt är att folk i fattiga länder får jobb och lön. Kortsiktigt effekt är att arbetarn kan skada sig på jobbet. Arbetsdagarna är långa och slitsamma. Långsiktigt så förstör transporterna miljön då elektroniken transporteras från ena delen av jorden till andra. I Kina kan man se att de nya industrierna påverkar landsbygden. Jättemånga unga bönder drar istället till städerna och jobbar i fabrikerna. Det leder till att bönderna i Kina är mycket färre samt i genomsnitt äldre. Maskinerna som gräver upp metallerna i gruvorna drar mycket bränsle. Koldioxiden som släpps ut i atmosfären bidrar till växthuseffekten.

Kläder
Den positiva effekten av att mycket kläder är gjorda i fattiga länder är precis som med elektroniken att kläderna blir mycket billigare. Folk i länderna får jobb i klädesfabrikerna och deras underleverantörer vilket leder till att den får lön. Negativ effekt är att arbetarna kan skada sig. De exponeras för giftiga kemikalier. Långsiktigt är transporterna dåliga för miljön. Båtarna, flygen och lastbilarna drar mycket bränsle. Fabrikerna släpper ut mycket avgaser som bidrar till växthuseffekten. 

Djurfoder 

Positiva effekten av att djurfoder produceras i fattiga länder är att bönder får billigt foder till sina djur. Bönderna som odlar djurfodren får mer lön av att sälja den till oss rika i i-länderna. Negativ effekt av att djurfoder produceras i fattiga länder är att de som jobbar med att producera djurfoder här hemma förlorar sinna jobb. Man kan inte heller kontrollera hur fodret är producerat. Kortsiktigt så hugger man ner regnskogar för att odla soja som används till djurfoder. Detta leder till att det blir svårare för djuren att vandra runt, vilket långsiktigt leder till att djuren kan dö ut. Gamla stammar som funnits i tusentals år schasas iväg och försvinner. Skogarna som huggs ner tog upp koldioxiden och skapade syre. 

Hållbar utveckling

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
Det finns två sorters naturresurser. Den ena är förnybara resurser och den andra är ändliga eller icke förnybara resurser.

Förnybara naturresurser är resurser som kommer finnas för evigt. Exempel på förnybara naturresurser är solkraft, geoenergi, biobränsle, vattenkraft och vindkraft. Dessa naturresurser är gröna och släpper inte ut några växthusgaser. Tyvärr så genererar de inte lika mycket ström som de icke förnybara. 

Ändliga naturresurser är motsatsen till oändliga, alltså att resurserna kommer inte finnas för evigt. Exempel på sådana resurser är fossila bränslen och kärnkraft. I kärnkraftverk behöver man uran för att skäppa energin. Uran gräver man upp ur marken. Dessa naturresurser har en tendens att inte vara bra för miljön. Fossila bränslen släpper ut jätte mycket koldioxid när den antingen används eller när den grävs eller pumpas upp. Kärnkraft är tekniskt sett en grön resurs. Dock så skapas det radioaktivt avfall. Detta avfallet gräver man ner långt ner i marken i lådor, men radioaktiviteten i avfallet håller i tusentals år och man vet inte hur länge lådorna kommer att hålla. En annan dålig sak med kärnkraft är risken för olyckor där radioaktiva ämnen släpps ut i luften. Ett sådant fall är Tjernobyl. 


4 a) Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
När man pratar om hållbar utveckling menar man att man utvecklar vårt samhälle och tillgodoser våra behov utan att förstöra klimatet. Vi ska inte äventyra senare generationers chans att leva på denna jord. Dem som borde skärpa sig mest är oss i västvärlden. Vi släpper ut för mycket koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Vi måste återvinna mycket mer, t.ex kräver det bara en bråkdel av energin att återvinna metall än att skapa den.

Exempel på hållbar utveckling är förnybara energikällor. Dessa källor är hållbara på två sätt. Det första är att de släpper inte ut några växthusgaser. Den andra är dessa energikällor kommer att finnas lika länge som vi kommer att finnas här på jorden.

Ändliga energikällor är den exakta motsatsen och är inte ett exempel på hållbar utveckling.



b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med resurser på lång sikt. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och jämställt samhälle där alla mänskliga behov uppfylls. Ekologisk hållbarhet handlar om att man tar hänsyns till naturen.

Om man tar exemplet att de flytta stora delar av Kiruna för att kunna få tag på järnmalm där under. Ur den ekologiska synvinkeln är detta inte så bra. Att flytta på en stad kräver enorma resurser. Maskinerna som används för att flytta på Kiruna och bryta malmen drar mycket bränsle och släpper ut mycket med koldioxid. Ur den ekonomiska synvinkeln så är detta bra. Om det är lönsamt att flytta på stora delar av en stad så finns det nog mycket pengar att tjäna. Arbetarna får behålla sinna jobb. Ur den sociala aspekten kan man se det ur två synvinklar. Vissa har bott i på samma ställa i åratal, men på grund av gruvan så måste de flytta och det är inte så kul för dem. Åt andra sidan så gör flytten av staden att arbetarna fortfarande har ett jobb. 

5 a) Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Man har infört begreppet ekologiskt fotavtryck för att förklara hur mycket resurser som krävs för att man ska kunna leva som oss. Det är lättare att visa hur många jordklot som krävs för att alla ska leva som sig själv än att visa hur många terra watt man använder per år. 

b) Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Man tar antalet hektar av bördig mark på jorden och sedan dividera den med antalet människor. Det finns cirka 12 miljarder hektar bördig mark för oss att leva på. I sin tur så finns det cirka 7,5 miljarder människor på jorden, det betyder att varje person har 1,6 hektar att leva på. Dock så så använder vi i genomsnitt 2,3 ha av jorden resurser. Så varje år använder vi hela årets resurser plus några månader. 

c) En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.
Vårt ekologiska fotavtryck finns inte bara här hemma. Om man tar kläder till exempel. I Sverige köper vi mycket kläder, dessa kläder gör troligen utomlands, det flesta kläderna produceras i Asien. Många kläder är sköljda i kemikalier samt så innehåller färgerna ibland kemikalier. Dessa kemikalier är såklart inte bra för miljön. Fabrikerna i sig släpper så klart ut koldioxid. Sedan så släpps det ut mycket koldioxid under transporterna, kläderna transporteras ofta från halva sidan jorden för att komma hit. Många kläder är gjorda av bomull. Bomull kräver mycket vatten för att växa vilket inte är så bra för att man odlar det ofta i torra områden. Bomuller tar upp vattenresurser som man kan lägga på något annat.

När vi köper resurser från någon annan stans. Så tar vi deras resurser som de själv behöver. 

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?
Andelen förnybara energikällor bör öka för att de kommer att finnas så länge vi bor på jorden samt att de är miljövänliga. Icke förnybara energikällor bör minska på grund av att de är bara en tillfällig energikälla och då kommer att försvinna. Sedan är de inte miljövänliga och släpper då ut mycket växthusgaser.

Vattenkraft är en förnyarbar energikälla. En positiv sak med vattenkraft är att den är grön, den släpper inte ut några växthusgaser och då bidrar ej till växthusdefekten. En annan positiv sak med vattenkraft är att den är en mycket effektiv energikälla. Vattenkraft kan ha en verkningsgrad upp emot 90%. Negativ sak med vattenkraft är att den påverkar ekosystemet väldigt mycket, dessa kraftverk kan förstöra för fiskbestånden som lever där. En till dålig sak med vattenkraft är att sådana kraftverk är stora och väldigt dyra investeringar. 

Vindkraft är en förnybar energikälla. Den släpper i stort sätt inte ut några växthusgaser och bidrar inte till växthuseffekten. Ytterligare en positiv sak med vindkraft är att den också inte har några bränslekostnader. En negativ sak med vindkraft är att den är väldigt bullrig och påverkar ekosystemet, det finns varianter som inte låter så mycket, men de är så få. En till negativ sak med vinkraftverk är att de är beroende av att det blåser, om det inte blåser så producerar den ingen elektricitet. 

Kärnkraft är en ickeförnybar energikälla. Kärnkraftverk har låga koldioxidutsläpp under hela sin livscykel och bidrar inte så mycket till växthuseffekten. Kärnkraftverk skapar väldigt stora mängder energi. På den negativa fronten så skapar kärnkraft mycket radioaktivt avfall. Detta avfallet gräver man ner i berggrunden i lådor, avfallet är radioaktivt i tusentals år och man vet inte hur länge lådorna håller, dessa lådor kan börja läcka med radioaktiva ämnen vilket inte är bra. En annan dålig sak med kärnkraft är att kraftverken är stora, komplicerade och kostar väldigt yrket att bygga. 

Kolkraft är en ickeförnybar energikälla. Kolkraft är förhållandevis billigt om man jämför med andra energikällor. Kol finns också i stora mängder och man kan brytare i stor skala på många ställen på jorden, det finns så mycket att det kommer att dröja mer än 200 år innan allt kol är uppgrävt. Det negativa med kolkraft är att de bidrar enormt mycket till växthuseffekten. Många kolgruvor är dagbrott. Dessa dagbrott är väldigt stora och gör fula ärr i naturen. 


8 a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Solenergi
Solenergi är en förnybar naturresurs. Det finns många positiva aspekter med solenergi. En fördel är att solceller är i princip underhållsfria, de enda är om löv eller något sådant skulle landa på solcellerna, men då kan är det bara att borsta bort dem. En till positiv sak med solenergi är att man själv kan enkelt producera sin el. Det är enkelt att köpa solceller och sätta det på sitt tak för att skapa egen energi. Att köpa solceller är en investering och efter ett antal år så har man gått i vinst. Om cellerna skapar ett överskott av energi kan man sälja vidare den till elbolag.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.



Solenergi
Solkraft har också sina nackdelar. Solcellerna producerar runt sju gånger mer under sommaren än under vintern för att solen är uppe en längre tid under sommaren (när solen väl står uppe på vintern så producerar cellerna mer energi eftersom cellerna är kalla). Så på vintern förlitar man sig oftast inte bara på solkraft. Ett annat problem med solenergi är att det ska vara klart väder för att de ska producera maximat med ström, det är knappt en tredjedel av årets dagar där panelerna används till sitt fullaste. Solpaneler producerar heller inger energi på natten. Så solenergi har väldiga nackdelar.

c) Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:
Geografiska förutsättningar
Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)
Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa
Mängden energi som kan utvinnas
Aktörer som motarbetar förändringen
Vem som bär ansvaret för förändringen

Vindkraftverk
För att vindkraftverk ska fungera så effektivt som möjligt måste dem vara placerade på öppna områden så som på landet och ute till havs. För öppna områden är de blåsigaste. I en skogar och i städer är det lä och då inte optimalt för vindkraftverk. Att bygga ett vindkraftverk är en stor investering. Kraftverken är väldigt stora och kostar flera miljoner att bygga. Jämfört med många andra energikällor så producerar vinkraftverk inte så mycket energi. Kraftverken genererar också bara ström så länge det blåser. Konsekvenser för för oss människor är att vi för grön energi, men sen låter de ganska mycket och då stör de som bor nära kraftverken. Konsekvensen för djuren är att kraftverken är störande. Positiv konsekvens av vindkraftverken är att många djur bor vi vindkraftverken. De som motarbetar vindkraftverken är ofta de som bor nära dem. Många tycker att de förstör utsikten samt att de läger mycket. De som bär ansvaret för att det byggs vindkraftverken är politikerna.

Vattenkraft
De geografiska förutsättningarna för att man ska kunna ha ett vattenkraftverk är att man måste ha vatten. Floder och åar är optimala för vattenkraftverk för att vattnet är strömt. Vattenkraftvek har en fast kostnad när det gäller byggandet av dem. Sedan har den en ungefärlig årlig kostnad på hur mycket energi kraftverken producerar, vissa år kan det regna mer och då producera mer ström och andra år tvärt om. Priserna på el från vattenkraft svänger inte lika mycket som till exempel oljepriserna. Positiv konsekvens är vi människor får relativt konstant, billig och grön elproduktion. Negativ konsekvens är att kraftverken förstör fina åar. Negativt för djuren är att åarna förstörs och då förstör för fiskarna. Fiskaran har svår att vandra vidare. Ålarna påverkas speciellt av detta. Det kunde varit värre för djuren. Vattnet blir inte förorenat. Många boende tycker inte om vattenkraftverken. Många djuraktivister tycker heller inte och kraftverken för att det gör vandringen mycket svårare för fiskarna, alla vattendjur kan inte använda laxstegarna.

Biobränsle
För att man ska kunna ha biobränsle behövs skog eller halm. Från skogen använder man flis som ändå bara skulle förmultna. Positiv konsekvens av biobränsle för oss människor är att energikällan är konstant då den tillhör kretsloppet. Nackdel för oss människor när vi tar trät så förmultnar den inte till jord vilket leder till att vi behöver ge jorden mer konstgödning för. Positiv konsekvens för djuren är bara att man istället hade kunnat använda en sämre energikälla. Negativt för djuren är att vi gör jorden mindre bördig för vi tar flisorna som skulle förmultna. Att jorden är mindre bördig leder till att växterna växer sämre och då får djuren mindre mat. Mängden energi som kan utvinnas är konstant. Dock så måste växterna ha växt och dött innan man kan använda den. Politiker bär på ansvaret att biobränslekraftverk byggs upp. De som är emot är både djur och människoaktivister.


d) Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.
Om det är mer fördelaktigt på att satsa på förnybara energikällor än icke förnybara så sättsar man på förnybara energikällor. Om man tjänar mer på x än y så satsar man mer på x. I många länder är det billigare med förnybara än icke förnybara källor. Om man satsar mycket resurser på att göra något så ökar man både kundskåp och effektivitet och då blir det billigare att producera. Vindkraftverken t.ex producerar bara mer och mer energi.


Källor