Vilka ämnen leder ström

Egen laboration 

Uppgift 

Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström. 

Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström. 

Syfte

Från läroplanen, E-nivå

“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.

Material

1. Ursprungliga tanken var att materiallistan skulle se ut så här.

• Koppar
• Gummi
• Silver
• Järn
• Trä

Tillbehör

• Batteri(1,5V)

• Glödlampa

2. Det gick inte att göra helt som jag tänkte från början. Silver fanns inte så jag fick byta. Var också tvungen att lägga till lite material.

• Koppar
• Gummi
• Aluminium
• Järn/stål
• Trä

Tillbehör

• Batteri(4,5V) Bleck= polerna
• Glödlampa
• Lamphållare
• Kopplingssladd 

Utförande

1.Ta fram batteri, glödlampa de fem ämnena. Istället för vanlig kopplingssladd använd valt ämne som kopplingsspad.

2. Ta fram batteri, glödlampa, lamphållare, kopplingssladdar och fem valfria ämnen.

3. Sätt i lampan i lamphållaren.

4. Koppla kopplingssladdarna till lamphållarna. Koppla sladden till valfritt ämne.

5. Koppla ena sladden med ämne till batteriet samt den andra undan ämne.

Hypotes

Jag tror att lampan kommer att lysa när jag testar kopparn, järnet/stålet och aluminiumet. Kopplingssladdar brukar vara av koppar. Jag vett att man inte ska ha metaller som stål/järn och aluminium för då kan det skapas gnistor. Då är det kanske så att de leder ström. 

Riskanalys 

Om batteriet har hög spänning kan man få stötar. Man kan inte använda elen från utan för att det är 230 v i dem samt att det är växelström. För att man inte ska får stötar kan man använda en elkub som växlar ner strömmen. Man kan också använda ett batteri med lite volt.

Resultat

Aluminium, koppar och järn är ämnena som ledde ström. Lampan började inte lysa när gummit och trät testades. 

Slutsats

De tre metallerna leder ström. Gummit och träet kunde inte leda ström så att lampan började lysa. Min ursprungliga ide till hur jag skulle utföra laborationen fungerade inta. Så jag fick kopiera lite från någon som gjorde något liknade. 

Felkällor 

Alla batterierna var inte lika starka så ett ämne kunde leda ström fast inte så bra. Så då kanske lampan lös så lite så att man inte såg det. Då kan man tro att ämnet inte leder ström. Alla lampor och slädar fungerade heller lika bra. Jag var tvungen att lägga till material som en lamphållare och kopplingssladdar. Jag bytte också från ett 1,5V batteri till ett 4.5V. Tanken var att jag skulle ha silver som ett av de fem testämnena. Men skolan hade ingen silver så jag fick byta till aluminium. Ämne s

Magnetfält

Magnetfält

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Ett magnetfält 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Lära sig hur  magnetfältet runt en magnet ser ut.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Magnet

Järnfilspån

Plastficka

Vitt papper

Liten kompass eller kompassnål

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan.

2. Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

2. Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

3.Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag tror att magnetfältet kommer se ut så här. Jag tror att elektriciteten kommer gå från syd till nord.

Resultat

(Vad kom ni fram till)

Magnetfältet såg ungefär ut som den bilden jag gjorde. Men elektriciteten gick från den elektriska Sydpolen.  På sätt och vis hade jag rätt för att den elektriska Sydpolen ligger på magnetens Nordpol. När man närmade kompassen magneten började magneten snurra runt. Magneten hittade inte Jordens Nordpol (eller den elektriska Sydpolen). 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Jag skrev att elektriciteten kommer gå från syd till nord,. Jag hade haft rätt som jag ritade att elektriciteten gick från magnetfältets Sydpol till Nordpol. För att den elektriska Sydpolen är på magnetens Nordpol. Det är samma sak på Jorden. Som vi vet gillar inte lika-laddade poler varandra så då är inte den elektriska Nordpolen på Nordpolen utan på Sydpolen. Magneten blev desorienterad och kunde inte hitta Nordpolen (eller den elektriska Sydpolen) för att den påverkades av magnetens magnetfält. Så det var därför den snurrade lite hur den ville.

Felkällor
Man såg inte magnetfältet så tydligt när man hällde på järnfilspån. Jag är inte säker men det kan bero på att det var ganska grova järnfilspån.

Källor
Åsa, Gleerups NO bok.

Induktion

Induktion

Syfte

Förstå vad induktion är och var det används.

Material

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande

1.Koppla spolen till amperemätaren.

För magneten upp och ner i spolen.

Hypotes

Jag tror att att magneten kommer påverka av magnetfältet. När man drar ner och upp med magneten tror jag att magneten kommer göra motstånd. Det kan också vara så att spolen kanske blir magnetisk.

Resultat  (Förklara vad som händer)

När vi för magneten upp och ner i kopparspolen så bildas då en ström. 

Slutsats   (Förklara varför det som händer händer? Besvara frågan- Var använder vi induktion?)

Det bildas ström när vi drar magneten upp och ner i spolen. Vi använder induktion när man tillverkar ström. Induktion används i alla maskiner som genererar ström som t.ex vindkraftverk, vattenkraftverk och kärnkraftverk.

Felkällor

Alla sladdar och amperemätare fungerade inte lika bra så alla paren skapade inte lika mycket ström.

Elektromagnet

Tillverka en elektromagnet

Uppgift 

Uppgiften är att skapa en elektromagnet

Syfte 

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Material 

Material

Batteri

Kabel ca 90 cm

Järnspik

Tejp

Gem

Utförande

Linda kabeln runt spiken

Koppla kabeln till batteriet. 

Prova din elektromagnet.

Hypotes

Jag tror att vår elektromagnet kommer att fungera. Problemet är att jag vet att den kommer att fungera för att vi gjorde laborationen före vi började skriva rapporten. 

Resultat

Elektromagneten fungerade väldigt bra. Se på bilden 

Slutsats 

Elektromagneten fungerade. Elektriciteten gjorde så att spiken blev magnetisk. Elektromagneter används till många många saker. Elektromagneter finns i datorer och tv-apparater. Dörrstängaren i NO-salen är en elektromagnet.

Felkällor

Allas batterier fungerade inte lika bra så alla elektromagneterna blev inte lika starka.

Statisk elektrisitet

Statisk elektrisitet 

Uppgift 

Uppgiften är att skapa statisk elektricitet med en ballong och hår.

Syfte 

Syftet var att man ska själv kunna skapa statisk elektricitet. 

Material 

En ballong, hår och silkespapper eller aluminiumfolie.

Utförande

Först behövs hår, sen gnuggar man ballongen mot håret så att det skapas statisk elektricitet. Sen tar man upp ballongen från håret. Då ska håret stiga upp mot ballongen. För att förtydliga använd papper. Riv dem i små bitar. På grund av den statiska elektriciteten skulle pappersbitarna fastna i ballongen.

Hypotes

Sådana experiment har jag gjort tidigare så jag trodde att håret skulle stiga och att pappret skulle fastna i ballongen.

Resultat

När man reste ballongen reste sig håret upp efter att ballongen hade gnuggat i håret. Sillkespappret åkte med ballongen så fort som ballongen nuddade pappersbitarna.

Slutsats 

När man gnuggar ballongen mot håret följer elektronerna från håret med ballongen. Kvar finns då kärnorna. I elektronerna finns det något som kallas för minusladdning och i kärnorna fins det något som kallas för plusladdning. Plus och minus tycker om varandra och det är därför håret samt silkespappret steg när man tog upp ballongen. Om ballongen och håret hade varit lika-laddade skulle resultatet varit motsatsen med att ballongen och håret skulle åkt ifrån varandra. Min hypotes stämde med resultatet vilket inte var förvånande.Förbättringar kan vara att skriva hypotes innan vi börjar laborera.

Få ljus på lampan

Få ljus på lampan

Uppgift 

Uppgiften var att lyckas få ljus på lampan med hjälp ett batteri, grödlampa, en koppartråd. Samt att göra ett kopplingsschema 

Syfte 

Syftet var att lära sig hur strömmen, hur man gör ett kopplingsschema samt att själv kunna få lampan att lysa. 

Material 

För att göra experimentet behövs ett batteri, glödlampa och en koppartråd.

Utförande

Koppartråden ska kopplas till både batteriets minipol samt pluspol. Glödlampan ska vara kopplad till pluspolen samt koppartråden så att lampan ska kunna lysa.

Hypotes

Jag tror att lampan kommer att lysa för att jag tror att man inte behöver mer material.

Resultat

Lampan började lysa efter flera försök, min hypotes stämde vilket inte var förvånande. Kopplingsschemat blev bra, man såg hur strömmen gick från batteri till lampa till batteri igen.

Slutsats 

Slutsatsen är att man kan göra så att en glödlampa börja lysa med ett batteri en glödlampa och en koppartråd. Min hypotes stämde. Förbättringar om man ska göra en lika dan laboration är att man gör hypotesen före själva laborationen. Felkällor kan vara att alla batterierna var inte lika bra så alla glödlamporna lös inte lika bra.

Undersök 1

A: När mycket av linjalen är utanför bordet blir det en låg ton. När en liten bit av linjalen är utanför bildas det en hög ton. Linjalen vibrerar snabbare när en lite bit är utanför. Alltså bildar en högre ton.

B: Ljudet vi får är en hög ton för att den har en hög frekvens.

C: Gummibandet vibrerar mycket  när den är spänd. Lådan fungerar som en resonanslåda som förstärker ljudet.

D: Hörs tydligt för att metalltråden är spänd. Tråden vibrerar snabbare och därför bildar en hög frekvens.

E: De glaset med den ljusaste tonen är den som har mest vatten i. Tvärtom med den som har minst i. Den med mest vatten bildar högst frekvens.

F: Ljudet blev mycket högre när  man hade vatten på fingrarna än när man inte hade det. När man hade vatten på fingrarna bildas det resonans som förstärkte tonen.

G: Ljudet hörs tydligare för att ljudet färdas direkt från skeden till tråden till fingret och sist till örat. Ljudet färdas inte via luften.


H: Detta testet glömde vi göra.

I: Vi hade örat mot bordet, sedan knackade vi på bordet. Vi hörde det knackande ljudet väldigt tydligt för att ljudet färdades direkt upp till örat.

Provfrågor, Akustik NO/ Fysik

Prov frågors

Vad är ljud?

2 a). Hur snabbt går ljudet i luften?
b). Varför går ljudet snabbare i vatten och metall än i luften?

2 a). Vad är buller?
b). vad gör man för att förhindra buller?

3. Med vilken enhet mäter man tonens volym?

4. Nämn fem saker som kan ge ut ljud?

5. Med vilken enhet mäter man tonens frekvens?

6. Varför låter ljud olika?

7. Beskriv vad resonans är.

8 .Vad är…
a) infraljud
b) ultraljud

9. När använder man ultraljud?

10. Vad är tinnitus?

11. Varför kan det vara så att en gammal person inte kan höra en syrsa?

12. Var någon stans är det ljudlöst?

Laboration 1, Hur fort går ljudet i luften.

Hur fort går ljudet i luft.

Hypotes
Jag tror att ljudet kommer färdas i 340m/s.

Syfte
Vi ska lära oss hur man kan mäta ljudets hastighet i luften.

Utförande
Vi hade en mätglas som vi fyllde med vatten samtidigt som vi hade en stämgaffel som vibrerade ovanför glaset. När tonen blev mycket tydligare skulle man sluta att hälla i vatten. Sen skulle man mäta från där vattnet slutade och mätglasets slut. Sen gjorde man denna uträkning.
farten= 4x avståndet x frekvensen

Material
Ett mätglas, glasbägare, vatten och en stämgaffel.

Resultat
Vi fick fram mätvärdena 0,16 och 0,18. Då fick vi medelvärdet 0,17. Våra resultat satte vi i den här tabellen.

Slutsats
Vi var 40m/s ifrån det riktiga resultatet. Det var ganska bra. Mätningen var inte exakt så det var i princip omöjligt att få de exakta resultatet.

felkällor
Det kunde porla när man hällde i vattnet. Man slutade kanske hälla för sent när man skulle sluta, då blir värdet fel. Det kan vara svårt att höra ljudet.