NO labb, Ta fram DNA ur en kiwi

Ta fram DNA ur en kiwi

Uppgiften

Uppgiften är att man ska ta fram rent DNA från cellerna i en kiwi.

Syfte

Syftet är att ta reda på hur ett DNA ser ut samt hur man kan framställa dem.

Hypotes 

Jag tror att experimentet kommer lyckas och DNA:t kommer vara synligt. Man kan bara se DNA:t när det delar på sig. En kiwi är levande organism. En växt är levande och då har ett DNA. DNA:t ser antagligen ut som ett böjt sträck. De små stegpinnarna kommer nog inte synas.

Material

Till experimentet behövs 

• En mogen Kiwi
• Diskmedel
• En trat
• Ett filterpapper
• En sked
• En spatel
• 2 bägare, en stor(ca 200cm³) och en liten(ca 50 cm³) 
• T-röd
• Koksalt
• Ett provglas 
• Skalpel
• Objektglas
• Täckglas
• Mikroskop
• Tandpetare

Riskbedömning

T-röd är giftig och är farlig att dricka samt att lukta på. T-röd är en alkohol. Man behöver en halv kiwi och om det inte finns några färdiga halvor så får man dela dem med en skalpell. Man måste vara försiktig när man använder skalpeller . Utöver detta så är experimentet relativt riskfritt.

Utförande

• Skopa ut innehållet ur en kiwi i en bägare. 

• Späd ut 10cm³ diskmedel med kallt vatten till volymen 100cm³ i en bägare.

• Blandningen av diskmedel och vatten ska hällas i bägare med den mosade kiwin. Vattnet och diskmedlet ska precis täcka över all kiwi. 

• Tillsätt sedan 3 g koksalt och blanda väl.

• Använd en tratt och filterpapper och filtrera blandningen. Filtratet ska samlas i en ny ren bägare.   

• När filtratet är färdigt, häll ungefär lika stor volym iskall T-röd. Låt T-röd rinna långsamt med bägarens kant så att den siktar sig över filtratet. Bästa sättet att göra detta är att ha T-röd i ett provglas. Använd en pipett och sug upp T-röd från provglaset till filtratglaset.  

• Man ska kunna se mjölkvit DNA växa fram i gränsskiktet mellan alkoholen och filtratet. Ta upp DNA på en Tandpetare. 

• Lägg innehållet på ett objektglaset. Lägg på ett täckglas över innehållet.

• Om man kollar med ett Mikroskop borde man kunna se ett DNA.

Resultat

Det blev inget tydligt resultat. Det gick inte att se några DNA. Experimentet blev misslyckat i min grupp. Provet min grupp använde var egentligen inte vårt. Det producerades för lite mjölkvita DNA så vi fick låna av en annan grupp. Grupper innan 

Slutsats

Alla levande organismer innehåller DNA och de liknar böjda sträck. Diskmedlet innehåller ämnen som löser upp fettet. Detta gör så att membranet löser upp cellkärnan där DNA:t finns. T-röden ska vara kall så att DNA:et inte är lika lösligt i det. Om T-röden varit varmt hade alltså DNA:et kunnat lösa sig i den. Vi lyckades dock inte med att upptäcka detta. Så något måste gått fel på vägen. 

Felkällor

Mikroskopet visade samma bild hela tiden. Bilden var samma om man bytte objektglas eller om det inte fanns någon över huvud taget. Mikroskopet var elektriskt så kan vara så att det skedde en fördröjning. Kanske var experimentet egentligen lyckat. Om vi hade kollat i ett annat mikroskop så hade resultatet kanske varit annorlunda. 

Kloning bra och dåliga punkter

Bra punkter om kloning

• Inom köttindustrin så är kloning bra. Man klonar kor, grisa, får etc som har hög högkvalitet på köttet.

• Man kan klona får(djur)som producerar hög kvalitet ull.

• Om man behöver gör en transplantation av organ kan det ta långt tid innan man hittar en donator som har samma blodtyp som en själv. Man kan klona perfekta organ med sin blodtyp.

• Man klonar tävlingshästar. Dessa hästar är genetiska kopior eller modifierade versioner av en redan framgångsrik tävlingshäst.

• Man kan klona exemplariska möss eller andra djur för djurförsök.

• Man kan klona livsviktiga vävnader till människor. Vävnaderna kan användas för att bekämpa cancer.

• Genmodifiering av djur blir mycket lättare. Dessa genmodifierade djur kan man klona så att fler av sorten skapas snabbare. Djur kan också vara genmodifierade till att kunna skapa saker som används till läkemedel. Det finns kor var mjölk är modifierat till att kunna användas på detta sätt. Att klona sådana djur är en bra sak.

• Kloning kan rädda utrotningshotade arter. Kloningen kan göra så att dessa djur kommer ur farozonen.

• Man kan klona utdöda djur som t.ex mammuten, sabeltandade tigern och dinosaurier. Klona utdöda djur kommer locka mycket folk och blir en lyckad investering.

• Klona vävnader kommer bli en gåva från ovan för plastikkirurgin. Ansikten kroppar etc kommer att se mycket mer naturliga ut.

Dåliga punkter om kloning

• Djur som kon belgisk blå hade inga bra liv. Deras muskelmassa var absurd. Detta ledde till att de vägde för mycket för deras ben. Konsekvensen var att benen gick ofta sönder.

• Kloning är att leka gud. De som klonar har hybris och vill klona fler och fler djur.

• Det finns inte ett direkt behov av att klona djur. Om det inte finns något behov av det så borde det inte vara tillåtet

• Under kloningsförsök blir ofta många djur missbildade. Det är djurplågeri. 

• Många klonade djur dör i förtid. Antingen av sjukdomar eller genetiska frågor.

• Än så länge är kloning dyrt och då är inte lönsamt för massproducering av djur och sådant.

• Kloning kränker djurens integritet. Om man inte får klona människor bör man inte ha rätten att klona andra intelligenta djur som schimpanser, orangutanger, elefanter mm.

• Kloning av djur är moraliskt fel. 

• Kloning är en ung mycket osäker teknik där saker öfä går fel.

Källhänvisning

• http://www.genteknik.se/Uploads/Files/21.pdf 
• http://kloning.se/ 
• https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=53 s238
• https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=53 s243 
• http://www.give2all.org/12/2012/06/fordelar-och-nackdelar-med-kloning.html 
• http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kloning 

Källkritik

genteknik.se 

Gentekniknämnden eller genteknik.se är en statligt ägd sida. Gentekniknämnden består utav en ordförande, en vice ordförande och femton ledarmötet med ersättare. Det är regeringen själva so röstar fram vilka som får sitta där. Gentekniknämnden fungerar som rådgivare för regeringen, jordbruksverket och livsmedelsverket. Nämnden har till uppgift att genom rådgivande verksamhet stödja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. På sidan fanns mycket information, mer än de andra källorna jag har. Från Genteknik fick jag de flesta av mina argument. Texten är skriven av Åke Andrén-Sandberg. Han är läkare och hade i 20 år jobbat på Lunds universitetssjukhus. Han undervisar om sjukhusadminsitration och etik. Åke har sedan 2006 jobbat på Karolinska Universitetssjukhuset. Jag anser att genteknik är en värdigt bra källa. 

Gleerups biologibok

Gleerups biologibok är för mig en ok källa. Det som står i boken är inte påhittat, den är kontrollerad utav professionella personer. Dock så finns det inte mycket information om Kloning. Det finns bara två sidor om kloning. Boken bara sammanfattar kort om vad kloning är och vad det används för. Den bara skrapar ytan av vad kloning är. Den information vi får därifrån räcker bara till 2-3 argument och det är långt ifrån tillräckligt. 

give2call.se 

Precis som Gleerups biologibok tycker jag Give2call är en ok källa. Informationen som finns på denna sidan är i en helt annan liga om man jämför med vår biologibok. Det finns så mycket fakta där. Dock finns det ett problem med sidan. Den har ingen källhänvisning och då visar inte vart de har fått sin information från. Den som skrev texten heter Charlotte Wannberg. Så jag sökte upp hennes namn på google. Jag hittade ingen information om henne. Kloning är inte det ända hon har skrivit på sidan. Hon har gjort flera inlägg. Även om give2call inte visar sinna källor så stämde informationen, för jag jämförde några utav mina andra källor. 

NE.se 

Nationalencyklopedin är en väldigt bra källa. NE har bra och koreka information. Den är statligt ägd och de som gör inneäggen är professionella och då jobbar inom frågan. De hänvisar till källor. De två som gjorde inneägget hettet Jörgen Malmqvist och Ulf Petterson. Jörgen Malmqvist är en sjukhusläkare och docent i internmedicin. Förutom NE så medverkar han också Bra Böckers Stora Läkarlexikon. Ulf Petterson är en forskare i medicinsk genitik, genitik är det vi jobba med just nu. Han är en seniorprofessor har sedan 1985 varit en ledarnot av kungliga vetenskapsakademin. 

kloning.se 

På sidan kloning.se kan man få tag på väldigt mycket information. Den är perfekt för detta arbetet. Källan var rekommenderad av våran lärare. Så det säger en del. Men precis som give2call så har de ingen källhänvisning. Det står inte ens vad författaren heter. Så det skapar en del frågor. Hur trovärdig är källan egentligen? Jag jämförde med andra källor och det som står på sida stämmer. 

Sammanfattning av text om könsceller och vanlig celldelning

Könscellerna
I texten så står det att man trodde från början att arvet fanns i blodet. Detta är helt fel för att arvet kommer från könscellerna vilket är ägg och spermier.

Spermier och ägg bildas genom en annorlunda celldelning. Den kallas reduktionsdelning eftersom antalet kromosomer minskar. Detta sker bara i äggstockarna och testiklarna.

Antalet kromosomer minskar från 46 till 23. När ett ägg befruktas blir det 46 kromosomer, 23 från mamman och 23 från pappan.


Vanlig celldelning
I en vanlig celldelning bildas två nya celler. Dessa celler kallas för dotterceller. För att dottercellerna ska ha lika många kromosomer som modercellen måste kromosomerna fördubblas innan celldelningen, från 46 till 92.

I cellen brukar kromosomerna ligga huller om buller i cellhjärnan och då inte syns. Men innan celldelningen sker så dra DNA-molekylerna ihop sig och då kan man se det med ett mikroskop.

När en spermie och en äggcell smälter samman är den blivande människa bara en cell. Denna cellen kommer dela sig och bilda nya celler.

I vissa vävnader blir cellerna större när vävnaderna växer, t.ex skelettmusklerna.

Källkritisk granskning om abortfakta

Källkritik

Jag har fått min information ifrån RFSU, WHO, UMO och Allt om vetenskap. På flera av mina källor stod det samma fakta vilket gör dem mer trovärdiga.

RFSU

Adress:http://www.rfsu.se/sv/Internationellt/Vara-tre-fokusomraden/Abort/Abort---argument-och-myter/

RFSU är en statligt styrd sida. Författaren hänvisar till flera källor som backar upp det hen skrev. Det som står på RFSU kan man hitta på socialstyrelsen och 1177 vårdguiden, som RFSU hänvisar till. Dessa sidorna är inte några bloggar eller några åsiktsbaserade sidor. De är styrda av den svenska staten. Jag anser då att RFSU är en riktigt bra källa.

Min källa hänvisar till.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18877/2012-11-6.pdf 

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Behandlingar/Abort/ 

WHO

Adress:http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs388/en/

WHO styrs och kontrolleras av FN(Förenade Nationerna). WHO skapades utav FN för att förena FN ländernas medicinska forskning. Eftersom FN styr WHO är det bara personer som jobbar inom området som får skriva någonting på sidan. Det som skrivs är faktabaserat. Det är en bra källa enligt mig. De hänvisar till en bok om abort vid namn ''Unsafe abortion: global and regional estimates of the incidence of unsafe abortion and associated mortality in 2008''. Personerna som skrev boken jobbar på ’’Department of Reproductive Health and Research’’ på World Health Organization(WHO)

Min källa hänvisar till. 

http://www.who.int/reproductivehealth/publications/unsafe_abortion/9789241501118/en/ 

UMO(Ungdomsmotagningen)

Adress:http://www.umo.se/Kroppen/Graviditet/Abort/ 

Även om UMO har inte hänvisat till någon källa tycker jag den är trovärdig. UMO styrs och kontrolleras av den svenska staten och den är faktabaserad. Det står samma saker på UMO som på WHO och RFSU. Personen som har samlat ihop informationen vid namn  Johanna Katz-Dalsgaard är en barnmorska på den gynekologiska vårdavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm. Som barnmorska är abort en av hennes arbetsområden. 

Allt om vetenskap 

Adress:http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/40-veckor-i-mammas-mage-nar-far-fostret-medvetenhet 

Allt om vetenskap är en stor tidning som skickar ut flera tusen exemplar i veckan. Artiklen skickades ut 3 augusti 2010. Författaren heter Lars Brander. Jag vet inte vem författaren är och han har inga källor som backar upp det han skrev. Jag anser ändå att det är en trovärdig källa för att tidningen är så pass stor samt att den handlar om vetenskap. Den är faktabaserad, inte åsiktsbaserad. Det som står i inlägget är relevant. Dock är Allt om vetenskap en lika trovärdig som WHO och RFSU. De hänvisade till sinna källor samt att de styrs av staten/FN och inte en privatperson/företag.   

Mitt ekosystem

Mitt ekosystem

Uppgift
Uppgiften var att ha en förseglad burk med växter och djur. I burken skulle vi ha ett litet ekosystem.

Syfte
Att se hur ett ekosystem fungerar. Vi skulle lära oss om hur djur och växter är beroende av varandra. Vi ska också tydligt kunna se vattnets kretslopp.

Hypotes
Växterna behöver solljus, koldioxid och vatten/ näringsämnen förr att kunna skapa fotosyntes. djuren behöver mat, vatten och syre för att klara sig. Jag tror att maten som djuren äter tar slut. Då dör djuren och kan inte skapa koldioxid som växterna behöver. Då kommer också växterna dö till slut.

Utförande/Material
Stor burk med lock, jord, växter, djur och vatten.
Först ha en burk. Sen samla ihop jord växter och djur. Efter det vattnar man jorden så att den får vatten. Sist förseglar man burken med ett lock. Nu skulle växterna och djuren klara sig själv.

Resultat
15/4-23    Växterna och djuren i burken.
Växterna lever fortfarande. Vissa växter har börjat växa. Inga växter håller på att vissna. Eftersom växterna fortfarande lever måste djuren också leva. Vissa löv har börjat förmultna. Vatten har börjat avdunsta men vattnet kommer att vara kvar i burken eftersom den är förseglad. Så de kommer bara trilla ner igen.

15-4-30
En av växterna har blivit brunare. De andra växterna har det ganska bra. Jag ser inga djur i burken. Det kan vara så att några av djuren har drunknat på grund av att jag hade så mycket vatten. Det har skapat kondens på burken. Man skulle väga burken men den vägde för mycket för vågen som bara gick upp till 2 kg.

15-5-28
Mina första växter dog. Men sen växte det upp nya växter istället. Eftersom växter lever i burken måste också djuren leva trots att jag inte ser dem. På marken har det börjat växa mossa. Det är antagligen för att jorden är så fuktig.






Slutsats
Djuren och växterna kan leva ihopa i en burk. De gjorde det på grund av samarbete. Djuren skapade koldioxid som växterna använde för att skapa fotosyntes. Av fotosyntesen skapades syre. Vattnet tog aldrig slut på grund av att vattnet inte kunde komma ut ur burken. Så då kunde man tydligt se vattnets kretslopp.

Felkällor
Man skulle väga sin burk med det gick inte för att min burk vägde för mycket. Då kan jag inte veta om något har läckt ut ur burken.

Mitt Ekosystem

 Ekosystemet som jag har valt är Skrylle.
Skrylle är en skog som ligger i Skåne. Skrylle består av både löv och barrskog. I Skrylle finns det flera samarbeten mellan djur och växter. Insekter och växter med blommor hjälper varandra. Blomman producerar pollen som insekterna vill ha. Insekten tar pollen från blomman. Insekten sätter sig sen på en lika dan växt. Pollen trillar sen av på växten och befruktar den så att frö kan bildas. Både växten och insekten får det de vill ha. Sen finns det också samarbeten mellan träd och svampar. Svampar är nedbrytare och de bryter ner massa löv och andra saker. Svamparna gör så att näring kommer ner i jorden och blir tillgängligt till träden. Träden får sin näring från jorden och i gengäld får svampen socker från träden. Svampar kan inte tillverka eget socker som träden. I Skrylle finns det producenter(de som producerar energi) och toppkonsumenter(dem som är på toppen av näringskedjan).

Djursamhället
I Skrylle finns det flera sorters djur. Det finns däggdjur som igelkottar, grävlingar, mullvadar, vildsvin, rådjur, rävar och möss. Det finns fåglar som korpar, hackspettar, glador och hökar. Ormar, grodor och ödlor. Insekter som myggor, knott. Några sorters fiskar. Skaldjur som sötvattensräkor och kräftor.

Växtsamhället

Bild på Skrylle

I Skrylle finns det både barr och bladskogar. Det finns bland annat granar, bok och ek. Gräs och flera sorters buskar och blommor finns de också i Skrylle. Flera träd och buskar får bär. En del är ätliga. På grund av en storm 1999 förstördes stora delar av granskogen. Man planterar inte granar in skrylle på grund av att deras rötter ligger nära markytan och kan rasa under en storm. Istället planterar man bl,a bok och ek.

Nedbrytare
I Skrylle finns det mycket bakterier och svampar som fungerar som nedbrytare. Det finns ätliga svampar som Karl Johan och kantareller. Sen finns det dom som inte är ätliga som flugsvampar. Finns också små svampceller.

Miljön
Skrylle är en skog som ligger i Skåne. Det är kallt i Skrylle på vinter och hösten men på sommaren kan det bli varmt där. Det är alltså samma temperaturer som i resten av Skåne. Skogen gör lä för starka vindar. Precis som resten av Skåne regnar det där en del.

Näringskedja.
En näringskedja visa vad en växt eller djur blir uppäten av. Ett djur blir uppäten av ett djur till skillnad från näringsvävnader där ett djur blir uppäten av flera sorters djur. Näringskedjan börjar med en växt(producent) och slutar med en toppkonsument (djur som är på toppen av näringskedjan).

Näringskedja i Skrylle



















Näringsväv
En näringsväv visar vilka djur som äter vad. Det börjar alltid med en växt(producent). En sak kan bli uppäten av flera saker samtidigt. Näringsväven slutar med toppkonsumenten.

Näringsväv i Skrylle

Näringspyramid
En näringspyramid mäter hur mycket näring djuren och växterna har. Dem med mest näring är lägst ner i pyramiden. Det är växterna. De är producenter alltså dem som producerar energin.. Växterna blir uppätna av växtätarna. Växtätarna innehåller mindre näring än växterna på grund av att växtätarna förbränner mycket av energin. Så när rovdjuren äter växtätarna får de inte i sig lika mycket näring som när växtätarna äter växterna. Det är därför rovdjuren är högst uppe på näringspyramiden.

Näringspyramid i Skrylle

Elias Biologifilm

Studera toffeldjur

Laboration 2, studera toffeldjur.

Uppgiften var att studera framförallt toffeldjur men också andra organismer som klockdjur och Nematoder. Man skulle kolla på vatten från en höfusion.

Hypotes
Vi förväntar oss att vi ska se olika organismer.

Syfte
Syftet var att studera en encellig organism.

Material
Höfusion, mikroskop, objektglas, täckglas, plastpipett

Utförande
Ta vatten från en höfusion som är full av bakterier och urdjur. Man droppar vattnet på ett objektglas och ett täckglas som man placerar ovanpå vattnet. Sätt glaset med vattnet under ett mikroskop sen studerar du vattnet genom mikroskopet.

Resultat
Vi såg toffeldjur men inga andra organismer.

Slutsats
Toffeldjur är kanske vanligare i denna miljön vi studerade. Toffeldjur är mycket vanligare än andra urdjur. Det fanns kanske andra encelliga organismer i en annan droppe men de är väldigt att svårt att hitta dem.

Dina egna celller

Dina egna celler.

Uppgiften var att se på celler i en rödlök och cellerna på tungan.

Syfte
Man ska lära sig hur celler ser ut på en människa och på en växt.

Material
•Objektglas
•Tandpetare
•Täckglas
•Metylenblått
•Pipett
•Mikroskop

Utförande
För att se på cellerna på en växt kan man göra så här, i detta fall tog vi en tunn bit rödlök, det röda skalet. Sätt biten på objektglaset sen ta en droppe vatten ovanpå, efter det sätt på täckglas ovanpå vattnet. Sen sätter man glaset under mikroskopet. För att se cellerna på en människa ska man först skrapa men en tandpetare på tungan. Sätt cellerna från tungan på glaset. För att cellerna skulle synas häller man på metylenblått på glaset, efter det kan man se cellerna i mikroskopet.

Slutsats
Celler ser inte lika dana ut. Cellerna från tungan var ganska runda och hade en kärna i mitten. Cellerna från löken sitts tätt ihop och är raka.