Visar inlägg med etikett Geografi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Geografi. Visa alla inlägg

måndag 6 februari 2017

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …
Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.
Först vaknar jag upp. Det brukar vara så att jag ställer väckarklockan på mobilen. Efter jag har har vaknat så gör jag frukost. Jag tar ut en macka från frysen och värmer upp den i mikrovågsugnen. Sedan så tar jag smör och lägger jag på ett pålägg, båda tar jag från kylen. Till mackan dricker jag juice som jag också tagit från kylen. När jag har ätit gör jag vid mig. Varannan dag så duschar jag på morgonen. Duschtiden brukar ligga mellan 5-10 minuter och vattnet brukar vara precis under 30°c. Efter duschen borstar jag minna tänder. Jag har inte kranen igång under tiden. Sist så tar jag på deodorant, fixar håret och går på toa. Efter det så går jag till skolan.



2 a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.
För 200 år sedan fanns det ingen elektricitet. Så personerna på den tiden hade inte kylar, frysar, mikrovågsugnar, väckarklockor och duschar etc. Man gick upp så fort solen gick upp. Om man fick någon frukost var det antagligen bröd eller gröt. Till dryck hade man nog mjölk direkt från kon. Tvättade sig gjorde man väldigt sällan, men när man väl behövde gick man till det närmaste vattendraget där man också tvättade kläderna. De hade ju varken kyl eller frys så för att maten skulle hålla länge så saltade man och rökte maten. Ugnarna fick sin värme från ved som man eldade.

b) Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?
Om hundra år använder vi nog minst lika mycket elektricitet som vi gör nu. Dock så är nog ens morgon ganska lik gentemot idag. Man blir väckt av en väckarklocka. Väckarklockan är kanske kopplad till huset som har etta system likt Siri. Frysar, kylar och mikrovågsugnar t.ex drar nog mycket mindre ström än vad de gör nu. Vi har nog också robotar där hemma. Dessa robotar kommer ta hand om städning och matlagning. Vi människor försöker alltid göra våra liv lättare. Så att ha husrobotar är väldigt troligt.




6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor.
Elektronik
Den positiva effekten av att många elektroniska produkter är tillverkade i fattiga länder är att dessa produkter blir mycket billigare då arbetarna får lägre löner. En till positiv effekt är att folk i fattiga länder får jobb och lön. Kortsiktigt effekt är att arbetarn kan skada sig på jobbet. Arbetsdagarna är långa och slitsamma. Långsiktigt så förstör transporterna miljön då elektroniken transporteras från ena delen av jorden till andra. I Kina kan man se att de nya industrierna påverkar landsbygden. Jättemånga unga bönder drar istället till städerna och jobbar i fabrikerna. Det leder till att bönderna i Kina är mycket färre samt i genomsnitt äldre. Maskinerna som gräver upp metallerna i gruvorna drar mycket bränsle. Koldioxiden som släpps ut i atmosfären bidrar till växthuseffekten.

Kläder
Den positiva effekten av att mycket kläder är gjorda i fattiga länder är precis som med elektroniken att kläderna blir mycket billigare. Folk i länderna får jobb i klädesfabrikerna och deras underleverantörer vilket leder till att den får lön. Negativ effekt är att arbetarna kan skada sig. De exponeras för giftiga kemikalier. Långsiktigt är transporterna dåliga för miljön. Båtarna, flygen och lastbilarna drar mycket bränsle. Fabrikerna släpper ut mycket avgaser som bidrar till växthuseffekten. 

Djurfoder 

Positiva effekten av att djurfoder produceras i fattiga länder är att bönder får billigt foder till sina djur. Bönderna som odlar djurfodren får mer lön av att sälja den till oss rika i i-länderna. Negativ effekt av att djurfoder produceras i fattiga länder är att de som jobbar med att producera djurfoder här hemma förlorar sinna jobb. Man kan inte heller kontrollera hur fodret är producerat. Kortsiktigt så hugger man ner regnskogar för att odla soja som används till djurfoder. Detta leder till att det blir svårare för djuren att vandra runt, vilket långsiktigt leder till att djuren kan dö ut. Gamla stammar som funnits i tusentals år schasas iväg och försvinner. Skogarna som huggs ner tog upp koldioxiden och skapade syre. 

Hållbar utveckling

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
Det finns två sorters naturresurser. Den ena är förnybara resurser och den andra är ändliga eller icke förnybara resurser.

Förnybara naturresurser är resurser som kommer finnas för evigt. Exempel på förnybara naturresurser är solkraft, geoenergi, biobränsle, vattenkraft och vindkraft. Dessa naturresurser är gröna och släpper inte ut några växthusgaser. Tyvärr så genererar de inte lika mycket ström som de icke förnybara. 

Ändliga naturresurser är motsatsen till oändliga, alltså att resurserna kommer inte finnas för evigt. Exempel på sådana resurser är fossila bränslen och kärnkraft. I kärnkraftverk behöver man uran för att skäppa energin. Uran gräver man upp ur marken. Dessa naturresurser har en tendens att inte vara bra för miljön. Fossila bränslen släpper ut jätte mycket koldioxid när den antingen används eller när den grävs eller pumpas upp. Kärnkraft är tekniskt sett en grön resurs. Dock så skapas det radioaktivt avfall. Detta avfallet gräver man ner långt ner i marken i lådor, men radioaktiviteten i avfallet håller i tusentals år och man vet inte hur länge lådorna kommer att hålla. En annan dålig sak med kärnkraft är risken för olyckor där radioaktiva ämnen släpps ut i luften. Ett sådant fall är Tjernobyl. 


4 a) Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
När man pratar om hållbar utveckling menar man att man utvecklar vårt samhälle och tillgodoser våra behov utan att förstöra klimatet. Vi ska inte äventyra senare generationers chans att leva på denna jord. Dem som borde skärpa sig mest är oss i västvärlden. Vi släpper ut för mycket koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Vi måste återvinna mycket mer, t.ex kräver det bara en bråkdel av energin att återvinna metall än att skapa den.

Exempel på hållbar utveckling är förnybara energikällor. Dessa källor är hållbara på två sätt. Det första är att de släpper inte ut några växthusgaser. Den andra är dessa energikällor kommer att finnas lika länge som vi kommer att finnas här på jorden.

Ändliga energikällor är den exakta motsatsen och är inte ett exempel på hållbar utveckling.



b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med resurser på lång sikt. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och jämställt samhälle där alla mänskliga behov uppfylls. Ekologisk hållbarhet handlar om att man tar hänsyns till naturen.

Om man tar exemplet att de flytta stora delar av Kiruna för att kunna få tag på järnmalm där under. Ur den ekologiska synvinkeln är detta inte så bra. Att flytta på en stad kräver enorma resurser. Maskinerna som används för att flytta på Kiruna och bryta malmen drar mycket bränsle och släpper ut mycket med koldioxid. Ur den ekonomiska synvinkeln så är detta bra. Om det är lönsamt att flytta på stora delar av en stad så finns det nog mycket pengar att tjäna. Arbetarna får behålla sinna jobb. Ur den sociala aspekten kan man se det ur två synvinklar. Vissa har bott i på samma ställa i åratal, men på grund av gruvan så måste de flytta och det är inte så kul för dem. Åt andra sidan så gör flytten av staden att arbetarna fortfarande har ett jobb. 

5 a) Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Man har infört begreppet ekologiskt fotavtryck för att förklara hur mycket resurser som krävs för att man ska kunna leva som oss. Det är lättare att visa hur många jordklot som krävs för att alla ska leva som sig själv än att visa hur många terra watt man använder per år. 

b) Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Man tar antalet hektar av bördig mark på jorden och sedan dividera den med antalet människor. Det finns cirka 12 miljarder hektar bördig mark för oss att leva på. I sin tur så finns det cirka 7,5 miljarder människor på jorden, det betyder att varje person har 1,6 hektar att leva på. Dock så så använder vi i genomsnitt 2,3 ha av jorden resurser. Så varje år använder vi hela årets resurser plus några månader. 

c) En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.
Vårt ekologiska fotavtryck finns inte bara här hemma. Om man tar kläder till exempel. I Sverige köper vi mycket kläder, dessa kläder gör troligen utomlands, det flesta kläderna produceras i Asien. Många kläder är sköljda i kemikalier samt så innehåller färgerna ibland kemikalier. Dessa kemikalier är såklart inte bra för miljön. Fabrikerna i sig släpper så klart ut koldioxid. Sedan så släpps det ut mycket koldioxid under transporterna, kläderna transporteras ofta från halva sidan jorden för att komma hit. Många kläder är gjorda av bomull. Bomull kräver mycket vatten för att växa vilket inte är så bra för att man odlar det ofta i torra områden. Bomuller tar upp vattenresurser som man kan lägga på något annat.

När vi köper resurser från någon annan stans. Så tar vi deras resurser som de själv behöver. 

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?
Andelen förnybara energikällor bör öka för att de kommer att finnas så länge vi bor på jorden samt att de är miljövänliga. Icke förnybara energikällor bör minska på grund av att de är bara en tillfällig energikälla och då kommer att försvinna. Sedan är de inte miljövänliga och släpper då ut mycket växthusgaser.

Vattenkraft är en förnyarbar energikälla. En positiv sak med vattenkraft är att den är grön, den släpper inte ut några växthusgaser och då bidrar ej till växthusdefekten. En annan positiv sak med vattenkraft är att den är en mycket effektiv energikälla. Vattenkraft kan ha en verkningsgrad upp emot 90%. Negativ sak med vattenkraft är att den påverkar ekosystemet väldigt mycket, dessa kraftverk kan förstöra för fiskbestånden som lever där. En till dålig sak med vattenkraft är att sådana kraftverk är stora och väldigt dyra investeringar. 

Vindkraft är en förnybar energikälla. Den släpper i stort sätt inte ut några växthusgaser och bidrar inte till växthuseffekten. Ytterligare en positiv sak med vindkraft är att den också inte har några bränslekostnader. En negativ sak med vindkraft är att den är väldigt bullrig och påverkar ekosystemet, det finns varianter som inte låter så mycket, men de är så få. En till negativ sak med vinkraftverk är att de är beroende av att det blåser, om det inte blåser så producerar den ingen elektricitet. 

Kärnkraft är en ickeförnybar energikälla. Kärnkraftverk har låga koldioxidutsläpp under hela sin livscykel och bidrar inte så mycket till växthuseffekten. Kärnkraftverk skapar väldigt stora mängder energi. På den negativa fronten så skapar kärnkraft mycket radioaktivt avfall. Detta avfallet gräver man ner i berggrunden i lådor, avfallet är radioaktivt i tusentals år och man vet inte hur länge lådorna håller, dessa lådor kan börja läcka med radioaktiva ämnen vilket inte är bra. En annan dålig sak med kärnkraft är att kraftverken är stora, komplicerade och kostar väldigt yrket att bygga. 

Kolkraft är en ickeförnybar energikälla. Kolkraft är förhållandevis billigt om man jämför med andra energikällor. Kol finns också i stora mängder och man kan brytare i stor skala på många ställen på jorden, det finns så mycket att det kommer att dröja mer än 200 år innan allt kol är uppgrävt. Det negativa med kolkraft är att de bidrar enormt mycket till växthuseffekten. Många kolgruvor är dagbrott. Dessa dagbrott är väldigt stora och gör fula ärr i naturen. 


8 a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Solenergi
Solenergi är en förnybar naturresurs. Det finns många positiva aspekter med solenergi. En fördel är att solceller är i princip underhållsfria, de enda är om löv eller något sådant skulle landa på solcellerna, men då kan är det bara att borsta bort dem. En till positiv sak med solenergi är att man själv kan enkelt producera sin el. Det är enkelt att köpa solceller och sätta det på sitt tak för att skapa egen energi. Att köpa solceller är en investering och efter ett antal år så har man gått i vinst. Om cellerna skapar ett överskott av energi kan man sälja vidare den till elbolag.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.



Solenergi
Solkraft har också sina nackdelar. Solcellerna producerar runt sju gånger mer under sommaren än under vintern för att solen är uppe en längre tid under sommaren (när solen väl står uppe på vintern så producerar cellerna mer energi eftersom cellerna är kalla). Så på vintern förlitar man sig oftast inte bara på solkraft. Ett annat problem med solenergi är att det ska vara klart väder för att de ska producera maximat med ström, det är knappt en tredjedel av årets dagar där panelerna används till sitt fullaste. Solpaneler producerar heller inger energi på natten. Så solenergi har väldiga nackdelar.

c) Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:
Geografiska förutsättningar
Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)
Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa
Mängden energi som kan utvinnas
Aktörer som motarbetar förändringen
Vem som bär ansvaret för förändringen

Vindkraftverk
För att vindkraftverk ska fungera så effektivt som möjligt måste dem vara placerade på öppna områden så som på landet och ute till havs. För öppna områden är de blåsigaste. I en skogar och i städer är det lä och då inte optimalt för vindkraftverk. Att bygga ett vindkraftverk är en stor investering. Kraftverken är väldigt stora och kostar flera miljoner att bygga. Jämfört med många andra energikällor så producerar vinkraftverk inte så mycket energi. Kraftverken genererar också bara ström så länge det blåser. Konsekvenser för för oss människor är att vi för grön energi, men sen låter de ganska mycket och då stör de som bor nära kraftverken. Konsekvensen för djuren är att kraftverken är störande. Positiv konsekvens av vindkraftverken är att många djur bor vi vindkraftverken. De som motarbetar vindkraftverken är ofta de som bor nära dem. Många tycker att de förstör utsikten samt att de läger mycket. De som bär ansvaret för att det byggs vindkraftverken är politikerna.

Vattenkraft
De geografiska förutsättningarna för att man ska kunna ha ett vattenkraftverk är att man måste ha vatten. Floder och åar är optimala för vattenkraftverk för att vattnet är strömt. Vattenkraftvek har en fast kostnad när det gäller byggandet av dem. Sedan har den en ungefärlig årlig kostnad på hur mycket energi kraftverken producerar, vissa år kan det regna mer och då producera mer ström och andra år tvärt om. Priserna på el från vattenkraft svänger inte lika mycket som till exempel oljepriserna. Positiv konsekvens är vi människor får relativt konstant, billig och grön elproduktion. Negativ konsekvens är att kraftverken förstör fina åar. Negativt för djuren är att åarna förstörs och då förstör för fiskarna. Fiskaran har svår att vandra vidare. Ålarna påverkas speciellt av detta. Det kunde varit värre för djuren. Vattnet blir inte förorenat. Många boende tycker inte om vattenkraftverken. Många djuraktivister tycker heller inte och kraftverken för att det gör vandringen mycket svårare för fiskarna, alla vattendjur kan inte använda laxstegarna.

Biobränsle
För att man ska kunna ha biobränsle behövs skog eller halm. Från skogen använder man flis som ändå bara skulle förmultna. Positiv konsekvens av biobränsle för oss människor är att energikällan är konstant då den tillhör kretsloppet. Nackdel för oss människor när vi tar trät så förmultnar den inte till jord vilket leder till att vi behöver ge jorden mer konstgödning för. Positiv konsekvens för djuren är bara att man istället hade kunnat använda en sämre energikälla. Negativt för djuren är att vi gör jorden mindre bördig för vi tar flisorna som skulle förmultna. Att jorden är mindre bördig leder till att växterna växer sämre och då får djuren mindre mat. Mängden energi som kan utvinnas är konstant. Dock så måste växterna ha växt och dött innan man kan använda den. Politiker bär på ansvaret att biobränslekraftverk byggs upp. De som är emot är både djur och människoaktivister.


d) Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.
Om det är mer fördelaktigt på att satsa på förnybara energikällor än icke förnybara så sättsar man på förnybara energikällor. Om man tjänar mer på x än y så satsar man mer på x. I många länder är det billigare med förnybara än icke förnybara källor. Om man satsar mycket resurser på att göra något så ökar man både kundskåp och effektivitet och då blir det billigare att producera. Vindkraftverken t.ex producerar bara mer och mer energi.


Källor 

tisdag 7 juni 2016

SO geografi, frågor 5,6,7. s 119

5. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser? 
En fattig person brukar ha svårt att få mat på bordet. Om man är undernärd får man ett svagare immunförsvar vilket gör att man lättare blir sjuk. Eftersom person är fattig har hen kanske inte råd att köpa medicin. Då dör kanske hen. 

På vissa ställen tillåter klimatet inte bra jordbruk med stora skördar. Om bonden får dåliga skördar blir inkomsten lägre. Med läger inkomst her hen inte råd med alla basvaror. 

Länder med få naturresurser har svårt att starta industrier. Man måste importera en massa varor för att eventuellt förädla dem. Att importera kostar enorma summor. Om det finns få industrier finns det färre jobb. Om många är utan jobb kommer fler under fattigdomsgränsen. Både en själv samt hela landet lider av det. 

I befolkningstäta områden sprids sjukdomar tycke bättre än in ett befolkningsglest område. Om personerna som bor där har mycket pengar är det inget problem. De har råd att lägga pengar på sin hygien och att köpa medicin. Fattiga har inte råd med detta. Det resulterar i att personerna blir sjuka och kan t.ex inte jobba. 


6. Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom.
Om vi jämför med jordbävningen i Japan och den på Haiti. Jordbävningarna var ungefär lika stora men inte lika förödande. 

Japan är ett land som är väl förberedda för jordbävningar och tsunamis. Dessa förberedelser var dock inte till enormt stor nytta då många tussen dog. Kostnaden för allt förstört blev enorm. Tur nog återhämtade de sig i Japan ganska snabbt efter katastrofen. Jordbävningen på Haiti var ungefär lika stor, men ännu mer förödande. Haiti är inte ett rikt välutvecklat land så som Japan. De var inte alls så förberedda för sådana naturkatastrofer. Förödelsen i Haiti blev enorm. Tusentals döda och enorma kostnader för allt förstört. Haiti har fortfarande inte återhämtat sig sedan katastrofen så som Japan.  

Efter katastroferna hade de hemlösa japanerna bättre tillfälliga bostäder. På Haiti bodde folk  i tält på läger. De bodde tätbefolkat och sjukdomar spred sig lätt.


7. I vilka former ges bistånd till fattiga länder?
Det finns bistånd där man ger pengar till mottagarlandet. För brukade givarlandet bestämma helt om vad pengarna de skickar ska gå till. Nu mera finns det något som kallas ’’hjälp till självhjälp’’. Där har mottagarlandet en stor del i att biståndet används på rätt sätt, de bestämmer alltså vad pengarna ska gå till. Det finns exportstöd. Det innebär att mottagarlandet är bundna till att köpa varor och tjänster från givarlandet. Denna formen utav bistånd har kritiserats mycket. Mottagarlandet kanske inte vill ha givarlandets varor och tjänster.

Det finns bistånd där man hjälper till med att skapa ett fungerade rättsystem med polis och rättvisa domstolar.

Det finns humanitärt bistånd. Då ger man akut hjälp vid katastrofer till mottagarlandet.



torsdag 26 maj 2016

Rikt och fattigt land

Jämförelse mellan rikt och fattigt land.

Det rika landet jag har valt är Japan
Det fattiga landet jag har valt är Zimbabwe 

Förhandsfakta
Japan
Japan är en av världens största ekonomier, bara efter USA och Kina. Landet har också en av de största industrierna. De är världsledare inom teknik och bilbranschen. Japan är ett av världens mest moderna samhällen. Japan är en demokratisk nation. Huvudstaden är Tokyo. 

Zimbabwe
Zimbabwe hade innan ekonomisk stabilitet och var då ett av Afrikas rikaste länder. De hade relativt utvecklade industrier. Under 2000-talet har landet dock upplevt en ekonomisk kollaps. Skördarna har också varit dåliga på sistone. Zimbabwe styrs av Robert Mugabe. Han är känd som en av världens mest hänsynslösa ledare. Huvudstaden är Harare. 

Geografiska fakta
Lär er mer om länderna genom att ta reda på ”geografiska fakta” som geografiskt läge, areal, klimat och växtlighet, folkmängd och befolkningstäthet.
Befolkningsdata

Japan har en befolkning på 126 miljoner invånare. Den har en befolkningstäthet på över 330 personer per km2. Arean är 377 000 km2. Landet i stilla havet och befinner sig i östra Asien norr om ekvatorn.  Landet ligger i den subtropiska zonen.  Japan har tempererat kust och inlandsklimat. Det finns lövskog, barrskog, gles tropisk regnskog mm. 

Zimbabwe har en befolkning på cirka 13 miljoner invånare. Den har en befolkningstäthet på cirka 30 personer per km2. Arean är 391 000 km3. Det är precis större än Japan. Zimbabwe är beläget på Afrikas västkust, söder om ekvatorn. Zimbabwe gränsar bland annat till Zambia och Mozambique. Landet ligger i den tropiska zonen. De har savann och subtropiskt klimat. Den ursprungliga växtligheten är glest tropisk regnskog och regnskog.

I kapitlet ”Världens befolkning” har ni läst att data om en befolknings uppbyggnad och förändring skiljer sig mycket åt mellan rika och fattiga länder. Jämför till exempel följande storheter:
Födelsetal
Dödstal
Spädbarnsdödlighet
Befolkningspyramid
Antal läkare per 1000 invånare

Zimbabwe
Per 1000 levande födda barn dör 55 av dem före 1 års ålder i Zimbabwe.
I befolkningspyramiden är den största delen mellan åldrarna av 0 till 4. Det finns fler 0 till 4 åringar i Zimbabwe än var det finns mellan åldrarna av 45 till 100. Det är en mycket ung befolkning.
Av 1000 invånare i Zimbabwe dog 9 av dem varje 2013. 
År 2004 var 0,2 av 1000 invånare läkare

Japan
Per 1000 levande födda barn dör 2.1 av dem före 1 års ålder 1 i Japan. Der är mer än 26 gånger så få döda barn än i Zimbabwe. 
I befolkningspyramiden är den största delen mellan 40 till 44 år. Det är mycket med utspritt mellan åldrarna i Japan gentemot Zimbabwe. Det är en gammal befolkning.
Per 1000 invånare i Japan dog 10 av dem 2013.  Det var en mer som dog per invånare i Japan än i Zimbabwe 2013.
År 1990 var 1,7 per 1000 invånare läkare.

2. Utbildning, hälsa och sjukvård

Zimbabwe
Utbildning
2011 var 16,4% av befolkningen analfabeter. Så det är cirka 2,5 miljoner som inte kan läsa. Många vuxna i Zimbabwe har inte gått i skolan och faktiskt inte har någon utbildning. 
Idag går över 94% av Zimbabwes barn i grundskolan. 

Sjukvård och hälsa
Jämfört med Japan har Zimbabwe få läkare. AIDS/ HIV är ett stort problem i Zimbabwe. Folk är inte lika noga med preventivmedel i Zimbabwe jämfört med t.ex Japan. Så könssjukdomar så som HIV sprider sig relativt lätt. Det dyrt med bromsmediciner. Detta leder till att många får diagnosen AIDS. 

Barnadödligheten är rätt hög. I snitt dör 89 av 1000 barn innan åldern av 15. Detta beror på att de får dåligt med mat och vatten samt att de får otillräcklig vård. Bara i runt 80% av fallen är det i kvalificerad läkare som har hand om förlossningen. 

Japan
Analfabetismen är väldigt låg i Japan. Det beror på att i Japan får man bra utbildning. I princip 100% av de Japanska barnen går i grundskolan. Även de vuxna hade tillgångs till en bra utbildning när de var barn. 

Sjukvård och hälsa
Japan är en av de länderna i världen som har den bästa sjukvården. Könssjukdomar så som HIV/AIDS förekommer inte lika vanligt i Japan som i Zimbabwe. Folk använder är bättre med att använda kondomer, så sjukdomarna sprider sig inte så lätt. De som har fått HIV får tillgång till bromsmediciner. 

Barnadödligheten är låg i Japan. Bara runt 3 av 1000 barn dör innan åldern av 15. I princip 100% av fallen sker förlossningar med kvalificerade läkare. 

3. Ekonomi och näringsliv

Zimbabwe
BNI per capita 
I snitt tjänar man 1.63 tusen dollar om året i Zimbabwe.

BNP per capita
En invånare från Zimbabwe äger i snitt 896 dollar.


Energiförbrukning
En invånare från Zimbabwe förbrukar i snitt 757 kilowatt om året. Bara cirka 40% av befolkningen har tillgång till ström.

Export och inport
Zimbabwe viktigaste exportvaror är tobak, guld, nickel asbest och platina. De importerar mycket majs och andra livsmedlen. Zimbabwes största samarbetspartners är Sydafrika, Moçambique, Storbritannien, Kina och den Förenade arabemiraten

Japan

BNI per capita
I snitt tjänar man 37.92 tusen dollar om året i Japan.

BNP per capita
En japansk invånare äger i snitt 36 tusen dollar. Så en japansk invånare äger mer än 40 gånger så mycket som en invånare från Zimbabwe.


Energiförbrukning
I snitt förbrukar en Japans invånare 7848 kilowatt om året. 100% av befolkningen har tillgång till ström.

Export och inport
Japan viktigaste exportvaror är fordon, maskiner och elektronik. Japans importerar mycket olja, stenkol, järnmalm och kopparmalm. Japans viktigaste samarbetspartners är Kina(inkluderat Hongkong), USA, Sydkorea och Taiwan. 

4. HDI – mänskligt utvecklingsindex
Hur placerar sig de länder ni valt att jämföra på HDI – rankningen?

HDI är en mätning som visar hur bra det är att leva i landet. För att räkna ut en nations HDI tar man det genomsnittliga resultatet av tre grundläggande områden. Den första är den förväntade livslängden. De andre är utbildning och den sista är inkomsten(BNP per invånare). Det bästa resultatet är 1 och sämsta är 0. 

Japan placerar sig på plats nr 19. Japans HDI ligger på 0,891.

Zimbabwe placerar sig på plats nr 154. Deras HDI  ligger på 0,509.

Det är 135 nationer mellan Japan och Zimbabwe i HDI rankingen. Det är mer än hälften av  alla världens länder i mellan. I Japan har man en längre förväntad livslängd, bättre utbildning samt högre BNI än Zimbabwe.



5. Dra slutsatser – gör en analys

Ett rikt land har bra sjukvård. Antalet läkare per capita är hög. Spädbarns, barna och mödradödligheten är låg. Könssjukdomar är inte så vanliga. I princip alla har tillgång till ström. De har bra jordbruk. Stora industrier. Handeln går bra. Landet placerar sig högt på HDI mätningen. I stort sätt alla barn går i skolan. Landet är en demokrati. Befolkningen är gammal.

Ett fattigt land har dålig sjukvård. Antalet läkare per capita är låg. Spädbarns, barna och mödradödligheten är hög. Könssjukdomar är vanliga. Alla har inte tillgång till ström. Har ett dåligt jordbruk. Små och dåliga industrier. Handeln går dåligt. Landet placerar sig lågt på HDI mätningen. Alla barn går inte i skolan. Landet är ofta diktaturer, korrupt eller både ock. Befolkningen är ung. 

Att Zimbabwe blir ett lika tekniskt avancerat land som Japan kommer dröja många år, om någonsin. Om Zimbabwe ska ett I-land måste de avsätta Robert Mugabe. Landet måste bli till en riktig demokrati så som Japan och Sverige. Regeringen får inte vara korrupt. De måste investera på viktiga saker så som sjukvård, industri, infrastruktur, handel och utbildning. 

Jordbruket måste göras om. I Zimbabwe är de flesta bönder. Om de hade satsat på ett mer storskaligt jordbruk. Storskaliga jordbruk producera mer grödor än småskaliga. Med ett storskaligt jordbruk behövs inte så många bönder. De som inte längre är bönder ska jobba i industrier. I industrierna får arbetarna bra lön. Med mer lön kan folket betala mer i skatt. Landet blir rikare. Bönderna tjänar också mer för att de producerar mer. Zimbabwe behöver helt enkelt en industriell revolution precis som den på 1800-talet. 

Om alla barn går i skolan får alla en utbildning. Om alla får en utbildning finns det fler kompetenta arbetare. Om arbetarna är bra på sina jobb går det bättre för industrierna, sjukvården, handeln etc.

tisdag 2 juni 2015

Australien

1) I Australien bor 24 miljoner människor. Det betyder att landet är mycket glest befolkat. I vilka delar av landet bor det många människor? Vilka delar är glest befolkade? Använd en befolkningskarta över Australien och anteckna samband mellan befolkningstäthet och vegetation.
EXEMPEL: Är befolkningstätheten i Australiens inre stor eller liten? Vilken vegetation har Australiens inre? Vilka samband mellan befolkning och vegetation är tydliga?

I centrala Australien är det öken. Det faller väldigt lite regn där under ett år och det växer inte mycket. Eftersom att det inte regnar mycket eller växer bra är det i princip hopplöst för jordbruk. På östkusten och en liten del av västkusten regnar det mycket mer. Så det växer bra där. Alltså är jordbruket mycket bättre längs kusterna i Australien. Det finns inte lika mycket naturtillgångar i centrala Australien som längst kusterna. Eftersom det inte finns några större städer i centrala Australien så finns det inte så mycket arbetstillfällen. Så då bor de flesta av Australiens befolkning på östkusten och en liten del av västkusten. Längst kusterna finns det fler arbetstillfällen bland annat för att det är bra jordbruk. Från början byggde man städerna längst kusterna för att det var bra för handeln.


2) Studera Europas vegetationszoner i en kartbok. Skriv ner vilka vegetationszoner som finns.

I framför allt norra Europa i länder som Norge Sverige, Ryssland och Finland finns det barrskog. Lövskogar finns i princip varenda land i Europa. Längst Medelhavets kuster domineras vegetationen av Medelhavsvegetation. I delar av Norge, Sverige , Finland, Ryssland och i alla dem baltiska länderna förekommer ett klimat med blandad barr och lövskog. I östra Europa t.ex Ukraina är det vanligt med grässtäpp. Inte så konstigt är det vanligt med bergsvegetation i Alperna, Pyrenéerna och andra bergskedjor. Tundra och fjäll förekommer bara på Island, Ryssland och i Skandinavien. Som bergsvegetation förekommer tundra och kallfjäll i bergiga områden.

3) Ta reda på vilka klimatzoner det finns i Europa.

I Europa har vi subtropiskt klimat nere i medelhavsområdet. I princip resten av Europa har vi den tempererade zonen. Klimatet är inte lika varmt som i den subtropiska zonen, det är ganska varmt på sommaren och ganska kallt på vintern. Högst upp i Sverige, Norge, Finland, Ryssland och hela Island har vi polarzonen. Där är klimatet ännu kallare än i den tempererade zonen.

4) I Europa bor över 700 miljoner människor. Vilka delar av Europa är mest tätbefolkade? Vilket samband finns mellan befolkningstäthet och kallt klimat?

De mest befolkningstäta områdena  i Europa är kring Tyskland, Nederländerna, Belgien, Storbritannien och längst kusterna i medelhavet som i Italien. Eftersom det bor så många i Storbritannien, Belgien, Holland och Tyskland är för att det finns så stora industrier där. I Tyskland finns det mycket kol och stora metallindustrier. I Storbritannien finns det stora tillgångar olja och andra stora industrier. Holland är ett stort handelscentrum. Kusterna längst Medelhavet är också ett väldigt attraktivt ställe att bo på. Det är också bra för handel.

5) Använd en karta som visar årsnederbörden i Europa. Vilka samband finns det mellan nederbörd, vegetation och befolkningstäthet?

Där det regnar mest är områden med berg. Bergen tvingar molnen upp och släpper då av sin vätska som nederbörd. Vid kusterna längst Atlanten och en del kuster längst Medelhavet  regnar det också ganska mycket. Det finns inget land som verkligen har vattenbrist. Det är oftast inte därför folk bosätter sig på de olika ställena. Man bosatte sig på strategiska platser t.ex längst havet och floder för att det var bland annat bra för handel. Man bosatte sig också på ställen där man kunde göra om marken till åkermarker. Det är på dem områdena det bor flest. Många bor inte högst uppe i Europa. Det är inte bra jordbruk där men det är inte för att det regnar för lite. Det är för att det är för få soltimmar för att det ska kunna växa bra.

6) Jämför Europa och Australien med varandra vad gäller vegetationszoner, klimatzoner och befolkningsfördelning. Resonera kring de likheter och skillnader som du hittar.

Australien har en stor öken. Det enda ökenliknande klimatet i Europa ligger i Spanien. På östkusten i Australien där det bor flest är det tempererat kustklimat. Detta klimatet liknar klimatet i Europa. I nordöstra Australien finns det inslag av savannklimat och tropiskt regnskogs klimat. Det finns varken regnskogar eller savanner i Europa. Så som i Europa bor det många längst kusterna i Australien. Men i Europa är det inte så att i princip alla bor längst kusterna så som i Australien. Europas inlandsklimat är inte alls lika varmt och torrt som Australiens.

Klimatzoner

Tropiska zonen
I den tropiska zonen är det regnskog. Jorden brukar vara näringsfattig. I den tropiska zonen står solen högst på himlen.

Savannklimat
Runt ekvatorn där det regnar för lite för att vara regnskog är det savann och stäpp. I Afrika fins det stora savanner och stäppklimat.

Subtropiska zonen
Den subtropiska zonen är det inte lika varmt som i den tropiska zonen. Där finns de stora öknarna. Det finns också stora områden lövskog och åkermark.

Ökenklimat
Jordens torraste områden är öknar. Den största öknen är Sahara i Nordafrika.

Medelhavsklimat
Klimatet runt medelhavet är på sommaren varmt för att högtryck från Sahara rör sig mot medelhavet. Det är inte bra för jordbruket för att det är ofta torrt. Det blir sällan särkilt varmt på vintern.

Tempererade zonen
I den tempererade zonen är det varken särkilt varmt eller kallt. Lövskogar är vanliga i den tempererade zonen.

Kustklimat
I Europa och Nordamerika är sommaren sval och vintern mild kring den tempererade zonen på grund av att havet både värmer och kyler klimatet. Jorden är då oftast bördig.

Inlandsklimat
Somrarna är oftast varma och vintrarna är kalla i inlandsklimaten. Det faller inte lika mycket regn i inlandsklimat som i kustklimat.

polarzonen
Polarzonerna är de kallaste områdena i världen. Den varmaste månaden har en medeltemperatur på under -10°c.

Antarktis
Antarktis är världens kallaste plats. Antarktis är en kontinent alltså finns det land. Sydpolen ligger på Antarktis.

Arktis
Arktis ligger högst upp på jorden. Nordpolen är täckt av istäckt hav. Nordpolen ligger på Arktis.

onsdag 25 februari 2015

Nilen

Nilen

1: Nilen rinner från söder till norr.

2: På grund av att Nilen består ut av sötvatten och om Nilen skulle runnit från norr till syd så skulle Nilen bestå ut av saltvatten för att Nilen rinner ut i havet och havet består ut av saltvatten. Om Nilen hade runnit från norr till syd skulle Nilen bara försvunnit mitt i Afrika.

3: För att Sudan är ett fattigt land som mest består av torr mark. Sudan hade kanske tänkt att leda bort Nilen i konstgjorda bifloder så då leder man floden till olika torra och fattiga områden som inte har så mycket vatten.

4: För att nästan alla i Egypten bor vid Nilen och om floden inte skulle ha något vatten skulle det inte vara lönt att bo mitt i Egypten. Marken skulle torka ut snabbt och de som bor där skulle få ont om vatten.

5: Genom att Nilen blir av med allt sitt vatten och att du bor mitt i Egypten blir man av med sin viktigaste vattenkälla. Staden får inte tillgång till så mycket vatten som staden behöver. Marken torkar ut snabbt och åkermarkerna förstörs för de inte har tillgång till vatten. Flera miljoner människor blir tvungna att flytta till ett ställe som har tillgång till vatten t,ex havet.

tisdag 4 november 2014

Sverige karta

Reflektion
1:Bra form på landet. Naturlig och tydlig bild. 
 Många platser på kartan.
 Granländerna är på rätt plats.

 Kunde haft fler platser i mellersta Sverige.

2: Jag gjorde Sverige för rak. Jag kunde gjort kartan mer böjd. Jag kunde gjort Skåne lite mindre.
   
                    Svårt/Lätt
 Det var lätt att skriva de plasterna som låg där nere i Sverige. Det var lätt att rita stora platser som              Vänern och Gotland. Det var lätt att sätta ut granländerna.  Det var lätt att sätta ut alla haven.

 Det var svårt att rita Sverige snyggt men ändå ha med många platser. Det var svårt att göra små detaljer. Det var svårt att komma ihåg var alla platserna hette.