Visar inlägg med etikett Samhällskunskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Samhällskunskap. Visa alla inlägg

måndag 12 oktober 2015

Kinesiska muren från månen

Kinesiska muren från månen 
Enligt källorna som jag har använt mig av är det omöjligt att se kinesiska muren från månen. Själv tror jag inte häller att man kan se muren från månen med blotta ögat. Muren är alldeles för smal, bara 4 meter bred samt så smälter muren in bra i terrängen. En ligg minna källor kan man inte se en ända mänsklig byggnad från månen som är 38000 mil från jorden. Källorna som jag har använt är snsb.se, vagabond.se, so-rummet.se, missuppfattningar.se och epochtimes.se

Från skala från 1 till 5 är jag 5 alltså helt säker. Man kan inte se den Kinesiska muren från månen, mina källor instämmer helt om den saken.

Jag har använt mig av fyra källor, Swedish National Space Board (snsb) värkar vara en väldigt pålitlig källa för sidan handlar om rymden och dem som har källa är forskare som forskar om rymden. Vagabond är inte en sida som jag har hör talas om men den verkar vara en stor hemsida, men bara för att hemsidan ser pålitlig ut behöver den inte vara det, men denna källan verkar stämma. SO-rummet är en stor och pålitlig källa. Missuppfattningar är kanske inte den bästa källan för att det är inte mycket text, men den verkar ha rätt. Epochtimes verkar vara en ganska pålitlig källa för att de tar hjälp av astronauter som varit på månen för att bevisa att man inte kan se muren.

Astronauten Neil Armstrong var det som startade denna myt när han påstod att han såg den Kinesiska muren från månen.

Källor
http://www.snsb.se/sv/Om-rymdstyrelsen/Team-blogg/Goran-Bobergs-blogg/Dates/2010/11/Kan-man-se-kinesiska-muren-fran-manen/ http://www.vagabond.se/artiklar/artiklar/20100818/10-myter-om-varlden http://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kinesiska-muren http://www.missuppfattningar.se/kinesiska-muren-kan-inte-ses-fran-manen/ http://www.epochtimes.se/Myt-att-kinesiska-muren-syns-fran-manen-a10638.html 

tisdag 15 september 2015

Medier, frågor

1. Förklara vad medier är med egna ord. Ge exempel på några medier som du själv använder.
Medier är ställen där du kan träffa och prata med personer som t.ex sociala medier, man kan läsa nyheter, kolla upp väder och söka upp saker. Exempel på medier är tidningar, tv, sociala medier, internet, nyheter, radio och böcker. Några exempel på medier som jag använder är Aftonbladet för nyheter, tv, youtube för videos och sociala medier som Facebook.

2. Medierna kallas ibland för den tredje statsmakten. Vad menas med det?
Det menas att medier har väldigt mycket makt. Mest makt i Sverige har riksdagen och regeringen men sen kommer medierna. Medier granskar regeringen, riksdagen och företag. Ett företag kan ha gjort något dåligt och en person får reda på det, då kan den som vet om vad företaget har gjort läcka ut det på olika medier. Då är det kanske ingen som vill köpa deras produkt eller aktier t.ex. I princip kan medier få företag att gå under. Men som jag sa innan är företag bara ett exempel. De kan påverka opinionen.

3. Vår press- och yttrandefrihet är en viktig del av vår grundlag. Ge tre argument för varför det är så.
1. Om man inte tycker om t.ex styret eller ett företag så kan man skriva och yttra sig om det utan att riskera att bli straffad för det. 2. Politiker hade styrt tidningarna och censurerat det så bara det som passat dem stått i tidningen. 3. Länder utan yttrande och tryckfrihet är ofta diktaturer och ledarna där gör allt för att behålla sin position. Man får inte gå ut och demonstrera mot styret eller skriva dåliga saker om dem. De kan vara potentiella hot enligt styret.

4. Vad gör Allmänhetens Pressombudsman? Varför är det en viktig uppgift?
Allmänhetens Pressombudsmans jobb är att granska pressens arbete samt ta emot anmälningar från personer som tycker att de har blivit dåligt behandlade i media. Pressen kan inte bete sig hur som helst. Det dem skrivet måste bygga på fakta annars kan en oskyldig person bli uthängd trotts att den är oskyldig. Detta förebygger allmänhetens pressombudsman.

6. Förklara vad nyhetsvärdering är för något och hur det går till.
Nyhetsvärdering är principer när man väljer ut nyheter till massmedier. Nyheten ska vara ny. Man skriver om dem tills det inte finns något att skriva om. Nyheten ska intressera många människor så som lokala nyheter. En nyhet om kända personer blir ofta många intresserade av. Nyheter ska väcka känslor. Så en negativ nyhet blir oftast större än en positiv.

7. Varför är det viktigt att det finns många olika tidningar och tv- och radiokanaler med olika ägare?
För att då får man olika sorters program och nyheter att se på. Om du tycker om en viss sorts program eller nyheter finns det  tidningar, tv och radiokanaler som visar just det. Man kan också se nyheter från olika vinklar för att tidningarna, radio och  tv-programmen tycker olika. En tidning stödjer kanske Moderaterna, då skriver de bra saker om Moderaterna och sämre om de andra partierna. Sydsvenskan äger city-tidningen och HD. Många av artiklarna är då samma och då behövs färre journalister, granskare och artiklar.

8. Vad är public service-bolagens uppgift?
Public service-bolag ska vara oberoende av reklam, de ska vara reklamfria överallt i Sverige. De strävar inte bara av att få så många tittare som möjligt. En av deras uppgifter är att göra program, dokumentärer mm som kanske bara intresserar en liten del av befolkningen, exempel nyheter, program på samiska eller med teckenspråk. Public service-bolag behöver aldrig vara rädda för att förlora sponsorer för de får sina penga via tv-licens eller skatt. De svenska public service-bolagen är Sveriges Television(SVT), Sveriges Radio(SR) och utbildningsradion(UR). Flera länder har public service-bolag, den mest berömda är det brittiska BBC.

10. Nämn några fördelar och några risker med internet.
Fördelar med internet är att man lätt kan söka på saker och få svaret i princip direkt. Man kan också träffa personer på internet. Riskerna med internet är t.ex den du träffade på internet inte är den hen påstår att hen är. Informationen som man har läst är kanske inte   exakt. Folk kan få tag på mycket information om dig, men det kan både vara bra och dåligt.

11. Låt oss säga att du vill lägga upp ett roligt klipp på din blogg. Vad måste du tänka på innan du gör det? Använd följande begrepp i ditt svar: upphovsrätt, ansvarig utgivare, Creative Commons, netikett, fildelning.
Du måste först fråga om du får använda klippet av den som äger den. Ägaren har rätt att ta betalt för klippet. Detta kallas för upphovsrätt. Om klippet hetsar folkgrupper osv så är det den som la upp klippet, alltså den ansvariga utgivaren som får straff för det, inte den som skapade klippet. Om du lägger ut klippet som är hetsigt mot någon betyder det att du tycker att det är okej att du har den uppe på bloggen. När folk ser att du har detta klippet på bloggen kan folk få dåliga uppfattningar och skriva dåliga saker om dig. För att undvika detta är det bra att man har bra netikett, alltså att man ska bete sig på samma vis som man själv vill bli behandlad, då är det kanske inte så bra att lägga upp klippet om det kan uppfattas som hets. Om du har äganderätt till klippet får du fildela klippet, men om du inte har äganderätt då är det straffbart att fildela. I flera fall har personer fått fängelsestraff för att ha fildelat filer som de inte ägde. Du får inte ändra klippet utan upphovsägarens tillstånd. Det finns vissa undantag, bilder, videor mm som är CC (Creative Commons). Dessa får man använda, fildela och ändra hur man vill. Man kan inte få straff för att ha tagit klippet.

12. Reklam, PR och propaganda är alla olika former av påverkan, men vad är det för skillnad mellan dem?
Reklam, PR och propaganda är till för att man ska tycka något, såklart finns det en hel del skillnader. Reklam har flera företag för att de ska kunna sälja en viss produkt. De säger bara massa bra saker om produkten på reklamen för att du ska vilja köpa den. PR har man för att skapa ett bra ryckte om dem, ett företag säger t.ex att de ger jättebra löner eller att de bara använder ekologisk produkter. Propaganda använder i princip alla politiska partier av. Propaganda är till för att ändra eller förstärka folks känslor för någonting. De säger bara de bra sakerna men de glömmer att berätta om de mindre bra delarna. Propaganda kan vara en film som ’’viljans triumf’’ eller blid som ’’En svensk tiger’’ mm. Regimer använder sig mycket av propaganda, de kändaste regimerna som använder/använde sig av propaganda är Nordkorea och Naziregimen.



måndag 31 augusti 2015

Medier

Läs de fem texterna. Fundera på om texten är en åsiktstext eller en faktatext. Motivera ditt svar.
Text nummer 1 är en faktatext för att den som har skrivit texten har ingen egen åsikt utan skriver bara ren fakta.
Text nummer 2 är helt klart en åsiktstext för att hen skriver att hen tycker det är dåligt att ’’problem’’ med invandringen får mer uppmärksamhet än främlingsfientligheten.
Text nummer 3 är en åsiktstext för att hen tycket att det är dåligt att det finns gift i jeans. Om hen hade skrivit att det var gift i jeansen och inte haft en åsikt hade det varit en faktatext.
Text nummer 4 en faktatext för att den handlar om att Sanna och Johan måste pendla 70 mil till jobbet. Texten handlar bara om dem än vad journalisten tycker.
Text nummer 5 är en åsiktstext för att på bilderna tycker hen att det ser ut som att hästarna trivs. På en faktatext hade inte journalisten skrivit det.

2. Utgå från en text som du tycker är en åsiktstext och välj ut tre ord ur texten som avslöjar att det är just en åsiktstext det är frågan om.
Text nummer 3. Jag tycker, är dåligt, sluta. När personen skriver jag tycker så har journalisten en åsikt för hen tycker något. En person skriver att något är dåligt så är det en åsikt. I en faktatext skriver aldrig en journalist att något är dåligt om det inte är den som intervjuvas så säger det. En person som säger att man ska sluta med att göra något (i detta fall bespruta kemikalier i bomull) har personen då en tydlig åsikt.

3. Vilka krav ska man kunna ställa på en faktatext? Diskutera!
Den som har skrivit texten ska inte skriva vad den själv tycker, hen ska inte ta ställning. Faktan den skriver ska också vara äkta och inte något den själv har hittat på.

4. Får man skriva vad som helst i en åsiktstext? Ta reda på vad det står i grundlagen Tryckfrihetsförordningen och skriv ner tre saker som inte är okej att skriva i en tidning eller en blogg.
Det är inte okej att kränka någon eller några på grund av ens hudfärg eller etnicitet. Man får inte skriva eller ge ut något som strider mot rikets säkerhet som t.ex ge ut militära hemligheter. Man få inte häller skriva saker om personer som inte är sant.

söndag 10 maj 2015

Lag och rätt

 1)  Varför har vi skrivna regler, normer och lagar?
För att om man skulle ha anarki så skulle man kunna göra vad man vill utan att få ett straff för det. Regler, normer och lagar har man så att man ska komma överens och kunna leva i en trygg miljö. Man måste straffas om man gör något som är dumt och helt otänkbart. Då vill man inte bryta mot lagen. Man har regler i sporter och lekar så att det ska vara under kontroll samt i skolan. Normer är riktlinjer som visar hur man bör bete sig. Skrivna regler är till för att alla ska kunna veta vilka regler som gäller.

2)   Hur går det till när nya lagar stiftas?
Det börjar med att regeringen skickar in en proposition till kammaren. Riksdagledarmöter kan också skicka in ett förslag/ motion till kammaren. Talmannen talar om propositionen/motionen i kammaren. Utskottet förbereder och skriver ett betänkande om vad de tycker om förslaget. Partierna diskuterar i sina partigrupper och bestämmer vad de tycker om förslaget. Riksdagen debatterar lagförslaget/lagändringen och fattar beslut i kammaren. Regeringen får veta var riksdagen har beslutat om i en riksdagsskrivelse sedan ska regeringen se till så att beslutet träder i kraft.

3)    Varför bryter man mot lagarna?
Om man har mycket skulder och räkningar att betala. Då vill man kanske ha snabba pengar. Då kan folk tycka att stjäla är det enda eller enklaste sättet. Många kör alldeles för fort t,ex om man är sen till något. Det kan vara arv och miljö. Om man lever i en miljö där det begås mycket brott är det ganska troligt att man också gör det. Man kan bli slagen hemma. Då är det troligt att man själv använder våld. Det kanske kan vara någon hemma som missbrukar. Man kan få sitt beteende i arv av sinna föräldrar. Man kanske köper saker billigt på internet fast man misstänker att det är stulet. Det är olagligt att köpa stulna saker om man vet om att sakerna är stulna.

4)    Berätta utförligt vad som händer från att polisen misstänker en person för ett brott, tills att dom faller.
Polisen griper först den misstänkte, sen försöker polisen få personen anhållen. Polisen förhör den misstänkte och håller den häktad tills det blir en rättegång. En person sitter bara häktad om det är ett grovt brott den misstänkt har begått. Under rättegången i domstolen blir den misstänkte dömd eller friad.

5)    A) Varför är huvudförhandlingen offentlig? B) Varför gör man ibland undantag från offentlighetsprincipen vid huvudförhandlingar?
a) Huvudförhandling är lika med rättegång. Man kallar det för huvudförhandling. Huvudförhandlingar är offentliga för att allmänheten ska kunna se att rättegången går rätt till. En misstänkt har rätt till en försvarsadvokat om den så önskar. En huvudförhandling är alltid öppen för släkt och vänner från båda parterna.
b) Det finns undantag. Vissa mål är inte offentliga. Sexualbrott är inte offentligt. Tvistemål är inte häller offentliga ibland. Om man känner sig hotad som vittne kan man tömma lokalen när man ska vittna. Inga mål där ungdomar och barn är inblandade är offentliga för allmänheten. Om det rör sig om rikets säkerhet får man inte heller vara där och titta på.

6)    Vad kan de olika parterna i huvudförhandlingen göra om de är missnöjda med en dom?
De olika parterna kan överklaga om de inte blir nöjda med domen. Om domen överklagas så skickas domen vidare från tingsrätten till hovrätten. Det finns sex hovrätter i Sverige. Om en part än en gång inte är nöjd med domen kan den överklagas igen. Då tas domen till högsta domstolen som ligger i Stockholm. Alla mål tar inte högsta domstolen upp. Bara om de kan bli prejudicerande eller är av speciellt intresse. Både den målsägande och den tilltalade kan överklaga domen. Om en av parterna överklagar blir det en ny rättegång även om den andra parten inte vill det.


7)    Ge exempel på vad ett tvistemål är.
Tvistemål är tvister mellan människor. Ingen behöver ha gjort något fel men dem har olika åsikter om hur det ska lösas. Då är tvistemål ett sätt att lösa problemen. Det kan vara en vårdnadstvist alltså vem som ska få ta hand om barnet eller barnen efter skilsmässa. Om man skiljer sig kan det vara tvister om vem som får vad. Det kan vara pengar på ett bankkonto. Vissa rätter försvinner under sambolagar. Samma lagar gäller inte gifta och ogifta par. Ogifta har inte samma rättigheter som gifta . Det finns arvstvister. Det kan vara tvister mellan grannar. Det kan vara att ens häck ligger på en annans tomt. Ett tvistemål går sällan till rättegång.


8)    Skriv om vad som händer när ungdomar begår brott.
En ungdom kan i värsta fall bli dömd till ungdomsvård. Om man är dömd till ungdomsvärd har man oftast begått flera brott. Om det är ett mindre brott får föräldrarna bara böter. Föräldrarna kan vägra att betala. I så fall väntar staten tills den som begått brottet börjat arbeta och drar då en summa från lönen tills boten är betald. Man blir straffmyndig när man är 15 år. Under 15 år blir man inte dömd i rättegång. Man kan inte häller i efterhand dömas för något som begicks när man var under 15 . Oftast får man bara en varning. Domstolen vill sällan att en person under 21 år kommer till fängelset. Man får en straffrabatt. Rabatten blir större ju yngre man är. Framför allt om personen har begått sitt första brott. De får oftast åtalsunderlåtelse det vill säga att man inte går till åtal med det. Man väcker inte åtal men det registreras ändå i straffregistret. Om man är 15 eller mer kan man få ungdomstjänst eller samhällstjänst. Vissa blir fosterhemsplacerade. Socialförvaltningen bestämmer alltid om barnet är under 18 år. Det blir alltid ett samtal med socialen. Det finns ungdomsfängelse. Det är som ungdomsvård men för grovt kriminella ungdomar. Man vill separera ungdomarna från de vuxna kriminella.

9)    Redogör för olika typer av straff/påföljder och varför vi har straff/påföljder.
Vi har straff och påföljder för att avskräcka folk från att begå brott. Man ska inte vilja få samma straff igen. De lär sig att det de gör är fel. Man kan man få fotboja. Med fotboja kan polisen alltid veta var man är. Man kan få samhällstjänst. Då kanske man får plocka sopor eller jobba i ett kök. Man får inget betalt för det. Man kan få böter. Man kan få fängelsestraff. Det kan vara mellan en vecka till livstids straff.


10)  Vilken hjälp kan brottsoffer få? Hur kan hjälpen till brottsoffer förbättras enligt dig?
Man kan få hjälp av brottsofferjouren. Då får man hjälp att kontakta psykolog eller advokat. Man kan få läkarhjälp. Läkaren kan vid behov sjukskriva den drabbade. Man kan få vittnesstöd. Behöver man en tolk får man tolkhjälp. Alla som vittnar har alltid rätt till vittnesstöd. Den som blir dömd får betala till brottsofferjouren. Det finns alltid en brottsofferjour i de städer det finns en tingsrätt. För att förbättra för brottsoffret tycker jag att man kan höja sjukpenningen.. Man kanske inte ska få hela lönen men mer än vad vi har idag. Det är många som behöver pengarna och alltså inte har råd att vara sjuk. Man kan ta bort karensdagen. Första dagen kostar det personen pengar. Ju mer man tjänar desto mer måste man betala. De som som blir drabbad av ett brott ska inte behöva lida av förlorad inkomst. Om det inte är speciella brott får man inte sekretesskydd. Då tycker jag att man ska öka sekretessen för brottsoffret. Man kan också öka ersättningsnivån. Man kan ha snabbare behandlingstid när det gäller ersättning. Det kan finnas fler brottsofferjourer så att det blir lättare att få hjälp.

11)  Vilka är polisens uppgifter?
Polisens första uppgift är att utreda brottet. Under utredningen förhörs vittnen, utsatta och misstänkta. Polisen säkrar eventuella bevis. Sen griper polisen den misstänkte och får den anhållen. Polisen kan också ge en person böter om det den har gjort är olagligt men inte tillräckligt för att väcka åtal.

12)  Vilken hjälp får den dömde i fängelset?
Den dömde kan få hjälp av t,ex psykologer och terapeuter. Den dömde kan få utbildning. De kan få nästan vilken utbildning som helst. Det finns till och med brottslingar som utbildar sig till jurister. Det finns projekt där dom som blir drabbade träffar brottslingen. Då kan de lära känna varandra och då kanske brottslingen får bättre insikter för det den har gjort.

13) Är du för eller emot dödsstraff? Motivera ditt svar väl.
Jag tycker att man inte skallä bli dömd till dödsstraff. Om man dömmer brottslingen till dödstraff har då staten teoretiskt sätt själv mördat en person. Ett mord är inte bättre än ett annat mord. Jag har förståelse för dem som är för dödsstraff. Om en person har mördat en annan är det inte mer än rätt att den ska utsättas för samma sak. En sak jag verkligen är emot är att man inte kan få helt livstids fängelse. Man kan ha dödat kanske tio stycken när man är tjugo. Femton år senare är man ute ur fängelset. Det tycker jag är fel.
   
 14) Förklara följande ord: a)rättsstat   b)åklagare   c)påföljd   d)försvarsadvokat   e)gripa
      f)domare  g)nämndeman   h)anhålla   i)åtala   j)ed   k)mened   l)häkta   m)skyddstillsyn  
      n)villkorlig dom   o)rättspsykiatrisk vård   p)civil olydnad q)huvudförhandling
Rättsstat. Om alla får en rättsstat behandlas de lika inför lagen.
Åklagare.  Är en tjänsteman, den som hjälper målsägande.
Påföljd. Det är straffet man får.
Försvarsadvokat. Den som hjälper den tilltalande.
Gripa. Arrestera, fängsla.
Domare. Den som leder rättegången. Domaren har den avgörande rösten.
Nämndeman.  Är en jurymedlem. Kommer från partier i riksdagen.
Anhålla. Arrestera, gripa.
Åtala. Ställa inför rätta. Anklaga inför domstol.
Ed. Löfte, sanningsförsäkran.
Mened. Ljuga i rättssal.
Häkta. Där en tilltalad kan sitta innan domen faller.
Skyddstillsyn. Övervakning i frihet.
Villkorlig dom. Man kan bli dömd till villkorlig dom. Det kan vara mellan någon månad till några år. Så om man gör något olagligt blir man dömd direkt till fängelse. Då får man både det straffet man skulle fått när man fick sin villkorliga dom plus det man gjorde senare.
Rättspykiatisk vård. Om man är psykisk sjuk blir man inte dömd till fängelse. Då kan man bli dömd till rättspykiatisk vård.
Civil olydnad. Civil olydnad är när man kanske protesterar mot något utan att bryta mot lagen.
Huvudförhandling. Centrala delen av en rättegång efter förberedelse eller  förundersökning. 

söndag 12 april 2015

Civil olydnad

Civil olydnad

1. Varför bordade Greenpeace fartyget Nordica?
Greenpeace bordade fartyget Nordica så att oljeföretaget Shell inte skulle kunna provborra i Arktis. De ansåg att det skulle vara en stor risk för oljeutsläpp. Om det skulle bli ett oljeutsläpp hade många djur dött samt skadat klimatet. Ett oljeutsläpp skulle kosta flera miljoner om inte miljarder kronor och ett klimat som skulle ha lidit av stora skador.

2. Förklara vad en aktivist är.
En aktivist är en person som aktivt protesterar mot något som t,ex de som bordade skeppet Nordica. Men en aktivist protesterar inte bara mot miljöförstöring, de kan också protestera mot regeringar, myndighet eller för någon annan sak.

3. Nämn tre exempel på vad aktivister har gjort som de själva har tyckt vara rätt.
Man har brutit sig in på olika datorsystem för att visa vad olika regeringar egentligen håller på med, ett väldig känt exempel på att någon har gjort något sådant är Edvard Snowden. Aktivister har brutit sig in på kärnkraftverk för att visa hur lätt det är att komma in på så farliga ställen. Sådana saker har hänt i Sverige men en av de kändare tillfällena när folk har brutit sig in på kärnkraftverk. Under arabiska våren var det hundratusentals aktivists som ledde enorma protester i flera länder i Nordafrika och mellanöstern mot styret i landet.

4. När är civil olydnad rätt? Rangordna följande aktioner utifrån hur rättfärdiga du tycker att de är. Motivera dina tre första val.
Gömma papperslösa flyktingar.
Hindra export av svenska vapen till krigförande land.
Släppa ut djur från laboratorier som utför djurförsök.
Sabotera fartyg som jagar val.
Blockera transport av radioaktivt avfall från ett svenskt kärnkraftverk.

1.Det tre första på min lista tycker jag är lika rättfärdiga. Att sälja vapen till krigsförande länder är fel. Man kan hindra exporter på en hel del sätt så att man inte bryter lagen.
 Man kan stå utanför regeringbyggnader med plakat och säga att det borde vara olagligt att sälja vapen till krigförande länder. Om man samlar jättemånga aktivister och tillsammans protester blir det  lättare att ändra lagen än om man är ensam.
2. Man kan blockera transporter av radioaktivt avfall genom att bara stå i vägen för transporten, då blir de tvungna att ta ett annat håll. Det är inget fel med att göra det enligt mig. Man bryter inte mot lagen.
3. Att gömma papperslösa flyktingar är det inget fel med. Flyktingarna bor hos en och det är inte heller olagligt.
4. Sen tycker jag att det är att släppa ut djur från laboration. Det är viktigt med djurförsök när det gäller medicin men på vissa ställen kan de vara helt förfärliga mot djuren. De är därför folk vill befria dem. Att bryta sig in i ett laboratorium och att ta djuren är olagligt. Man har inte rätt att ta något som inte dem äger.
5. Sabotera fartyg som jagar valar kan vara bra för att valfångst är fel, men att sabotera fartygen är inte bra för att man ska inte utsätta någon annan i för fara genom att sabotera deras skepp. Besättningen kanske inte vet att det är något fel med båten och åker iväg med den.

5. Hur tänkte du när du gjorde din lista och hur skiljer sig den från dina klasskamraters listor? Varför skiljer listorna sig åt tror du?
Jag och min klasskamrat tyckte väldigt lika. De tre första alternativen som jag tyckte var de mest rättfärdiga alternativen tyckte även min klasskamrat. Både jag och min klasskamrat tänkte nog lika dant. Om man gör det på rätt sätt så bryter man inte mot lagen. Det är nog därför både jag och min klasskamrat rankade dem som de tre mest rättfärdiga. Min andra klasskamrat och jags listor var olika varandra. Det var bara ett alternativ som jag och min klasskamrat hade som topp 3. Det var att gömma papperslösa flyktingar. Jag och min klasskamrat såg de här alternativen på olika sätt. Det är därför vi skrev olika.