NO labb, Ta fram DNA ur en kiwi

Ta fram DNA ur en kiwi

Uppgiften

Uppgiften är att man ska ta fram rent DNA från cellerna i en kiwi.

Syfte

Syftet är att ta reda på hur ett DNA ser ut samt hur man kan framställa dem.

Hypotes 

Jag tror att experimentet kommer lyckas och DNA:t kommer vara synligt. Man kan bara se DNA:t när det delar på sig. En kiwi är levande organism. En växt är levande och då har ett DNA. DNA:t ser antagligen ut som ett böjt sträck. De små stegpinnarna kommer nog inte synas.

Material

Till experimentet behövs 

• En mogen Kiwi
• Diskmedel
• En trat
• Ett filterpapper
• En sked
• En spatel
• 2 bägare, en stor(ca 200cm³) och en liten(ca 50 cm³) 
• T-röd
• Koksalt
• Ett provglas 
• Skalpel
• Objektglas
• Täckglas
• Mikroskop
• Tandpetare

Riskbedömning

T-röd är giftig och är farlig att dricka samt att lukta på. T-röd är en alkohol. Man behöver en halv kiwi och om det inte finns några färdiga halvor så får man dela dem med en skalpell. Man måste vara försiktig när man använder skalpeller . Utöver detta så är experimentet relativt riskfritt.

Utförande

• Skopa ut innehållet ur en kiwi i en bägare. 

• Späd ut 10cm³ diskmedel med kallt vatten till volymen 100cm³ i en bägare.

• Blandningen av diskmedel och vatten ska hällas i bägare med den mosade kiwin. Vattnet och diskmedlet ska precis täcka över all kiwi. 

• Tillsätt sedan 3 g koksalt och blanda väl.

• Använd en tratt och filterpapper och filtrera blandningen. Filtratet ska samlas i en ny ren bägare.   

• När filtratet är färdigt, häll ungefär lika stor volym iskall T-röd. Låt T-röd rinna långsamt med bägarens kant så att den siktar sig över filtratet. Bästa sättet att göra detta är att ha T-röd i ett provglas. Använd en pipett och sug upp T-röd från provglaset till filtratglaset.  

• Man ska kunna se mjölkvit DNA växa fram i gränsskiktet mellan alkoholen och filtratet. Ta upp DNA på en Tandpetare. 

• Lägg innehållet på ett objektglaset. Lägg på ett täckglas över innehållet.

• Om man kollar med ett Mikroskop borde man kunna se ett DNA.

Resultat

Det blev inget tydligt resultat. Det gick inte att se några DNA. Experimentet blev misslyckat i min grupp. Provet min grupp använde var egentligen inte vårt. Det producerades för lite mjölkvita DNA så vi fick låna av en annan grupp. Grupper innan 

Slutsats

Alla levande organismer innehåller DNA och de liknar böjda sträck. Diskmedlet innehåller ämnen som löser upp fettet. Detta gör så att membranet löser upp cellkärnan där DNA:t finns. T-röden ska vara kall så att DNA:et inte är lika lösligt i det. Om T-röden varit varmt hade alltså DNA:et kunnat lösa sig i den. Vi lyckades dock inte med att upptäcka detta. Så något måste gått fel på vägen. 

Felkällor

Mikroskopet visade samma bild hela tiden. Bilden var samma om man bytte objektglas eller om det inte fanns någon över huvud taget. Mikroskopet var elektriskt så kan vara så att det skedde en fördröjning. Kanske var experimentet egentligen lyckat. Om vi hade kollat i ett annat mikroskop så hade resultatet kanske varit annorlunda. 

Kloning bra och dåliga punkter

Bra punkter om kloning

• Inom köttindustrin så är kloning bra. Man klonar kor, grisa, får etc som har hög högkvalitet på köttet.

• Man kan klona får(djur)som producerar hög kvalitet ull.

• Om man behöver gör en transplantation av organ kan det ta långt tid innan man hittar en donator som har samma blodtyp som en själv. Man kan klona perfekta organ med sin blodtyp.

• Man klonar tävlingshästar. Dessa hästar är genetiska kopior eller modifierade versioner av en redan framgångsrik tävlingshäst.

• Man kan klona exemplariska möss eller andra djur för djurförsök.

• Man kan klona livsviktiga vävnader till människor. Vävnaderna kan användas för att bekämpa cancer.

• Genmodifiering av djur blir mycket lättare. Dessa genmodifierade djur kan man klona så att fler av sorten skapas snabbare. Djur kan också vara genmodifierade till att kunna skapa saker som används till läkemedel. Det finns kor var mjölk är modifierat till att kunna användas på detta sätt. Att klona sådana djur är en bra sak.

• Kloning kan rädda utrotningshotade arter. Kloningen kan göra så att dessa djur kommer ur farozonen.

• Man kan klona utdöda djur som t.ex mammuten, sabeltandade tigern och dinosaurier. Klona utdöda djur kommer locka mycket folk och blir en lyckad investering.

• Klona vävnader kommer bli en gåva från ovan för plastikkirurgin. Ansikten kroppar etc kommer att se mycket mer naturliga ut.

Dåliga punkter om kloning

• Djur som kon belgisk blå hade inga bra liv. Deras muskelmassa var absurd. Detta ledde till att de vägde för mycket för deras ben. Konsekvensen var att benen gick ofta sönder.

• Kloning är att leka gud. De som klonar har hybris och vill klona fler och fler djur.

• Det finns inte ett direkt behov av att klona djur. Om det inte finns något behov av det så borde det inte vara tillåtet

• Under kloningsförsök blir ofta många djur missbildade. Det är djurplågeri. 

• Många klonade djur dör i förtid. Antingen av sjukdomar eller genetiska frågor.

• Än så länge är kloning dyrt och då är inte lönsamt för massproducering av djur och sådant.

• Kloning kränker djurens integritet. Om man inte får klona människor bör man inte ha rätten att klona andra intelligenta djur som schimpanser, orangutanger, elefanter mm.

• Kloning av djur är moraliskt fel. 

• Kloning är en ung mycket osäker teknik där saker öfä går fel.

Källhänvisning

• http://www.genteknik.se/Uploads/Files/21.pdf 
• http://kloning.se/ 
• https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=53 s238
• https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=53 s243 
• http://www.give2all.org/12/2012/06/fordelar-och-nackdelar-med-kloning.html 
• http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kloning 

Källkritik

genteknik.se 

Gentekniknämnden eller genteknik.se är en statligt ägd sida. Gentekniknämnden består utav en ordförande, en vice ordförande och femton ledarmötet med ersättare. Det är regeringen själva so röstar fram vilka som får sitta där. Gentekniknämnden fungerar som rådgivare för regeringen, jordbruksverket och livsmedelsverket. Nämnden har till uppgift att genom rådgivande verksamhet stödja en etiskt försvarbar och säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa och miljön skyddas. På sidan fanns mycket information, mer än de andra källorna jag har. Från Genteknik fick jag de flesta av mina argument. Texten är skriven av Åke Andrén-Sandberg. Han är läkare och hade i 20 år jobbat på Lunds universitetssjukhus. Han undervisar om sjukhusadminsitration och etik. Åke har sedan 2006 jobbat på Karolinska Universitetssjukhuset. Jag anser att genteknik är en värdigt bra källa. 

Gleerups biologibok

Gleerups biologibok är för mig en ok källa. Det som står i boken är inte påhittat, den är kontrollerad utav professionella personer. Dock så finns det inte mycket information om Kloning. Det finns bara två sidor om kloning. Boken bara sammanfattar kort om vad kloning är och vad det används för. Den bara skrapar ytan av vad kloning är. Den information vi får därifrån räcker bara till 2-3 argument och det är långt ifrån tillräckligt. 

give2call.se 

Precis som Gleerups biologibok tycker jag Give2call är en ok källa. Informationen som finns på denna sidan är i en helt annan liga om man jämför med vår biologibok. Det finns så mycket fakta där. Dock finns det ett problem med sidan. Den har ingen källhänvisning och då visar inte vart de har fått sin information från. Den som skrev texten heter Charlotte Wannberg. Så jag sökte upp hennes namn på google. Jag hittade ingen information om henne. Kloning är inte det ända hon har skrivit på sidan. Hon har gjort flera inlägg. Även om give2call inte visar sinna källor så stämde informationen, för jag jämförde några utav mina andra källor. 

NE.se 

Nationalencyklopedin är en väldigt bra källa. NE har bra och koreka information. Den är statligt ägd och de som gör inneäggen är professionella och då jobbar inom frågan. De hänvisar till källor. De två som gjorde inneägget hettet Jörgen Malmqvist och Ulf Petterson. Jörgen Malmqvist är en sjukhusläkare och docent i internmedicin. Förutom NE så medverkar han också Bra Böckers Stora Läkarlexikon. Ulf Petterson är en forskare i medicinsk genitik, genitik är det vi jobba med just nu. Han är en seniorprofessor har sedan 1985 varit en ledarnot av kungliga vetenskapsakademin. 

kloning.se 

På sidan kloning.se kan man få tag på väldigt mycket information. Den är perfekt för detta arbetet. Källan var rekommenderad av våran lärare. Så det säger en del. Men precis som give2call så har de ingen källhänvisning. Det står inte ens vad författaren heter. Så det skapar en del frågor. Hur trovärdig är källan egentligen? Jag jämförde med andra källor och det som står på sida stämmer. 

Sammanfattning av text om könsceller och vanlig celldelning

Könscellerna
I texten så står det att man trodde från början att arvet fanns i blodet. Detta är helt fel för att arvet kommer från könscellerna vilket är ägg och spermier.

Spermier och ägg bildas genom en annorlunda celldelning. Den kallas reduktionsdelning eftersom antalet kromosomer minskar. Detta sker bara i äggstockarna och testiklarna.

Antalet kromosomer minskar från 46 till 23. När ett ägg befruktas blir det 46 kromosomer, 23 från mamman och 23 från pappan.


Vanlig celldelning
I en vanlig celldelning bildas två nya celler. Dessa celler kallas för dotterceller. För att dottercellerna ska ha lika många kromosomer som modercellen måste kromosomerna fördubblas innan celldelningen, från 46 till 92.

I cellen brukar kromosomerna ligga huller om buller i cellhjärnan och då inte syns. Men innan celldelningen sker så dra DNA-molekylerna ihop sig och då kan man se det med ett mikroskop.

När en spermie och en äggcell smälter samman är den blivande människa bara en cell. Denna cellen kommer dela sig och bilda nya celler.

I vissa vävnader blir cellerna större när vävnaderna växer, t.ex skelettmusklerna.

Mina tankar om filmen ''Allt för min syster''

Jag tycker inte det är okej att man skaffar ett barn bara för att vara ett barn med reservdelar så som Anna.

Om ''reservdels''barnet säger att den inte vill bli av med fler delar i kroppen, då måste föräldrarna få respektera hens val.

Har man flera barn och den ena är svårt sjuk är hen klart prio 1. Men man får inte glömma de andra barnen. Mamman i filmen tänker bara på Kate medan de andra knappt får någon uppmärksamhet.

Filmen fick mig att inse att en av de bästa medicinerna är glädje. Glädje kan få en att kämpa vidare.

Även hur jobbit det än är så måste man lära sig att släppa om den man älskar. Detta var något som Kates mamma inte kunde.

Källkritisk granskning om abortfakta

Källkritik

Jag har fått min information ifrån RFSU, WHO, UMO och Allt om vetenskap. På flera av mina källor stod det samma fakta vilket gör dem mer trovärdiga.

RFSU

Adress:http://www.rfsu.se/sv/Internationellt/Vara-tre-fokusomraden/Abort/Abort---argument-och-myter/

RFSU är en statligt styrd sida. Författaren hänvisar till flera källor som backar upp det hen skrev. Det som står på RFSU kan man hitta på socialstyrelsen och 1177 vårdguiden, som RFSU hänvisar till. Dessa sidorna är inte några bloggar eller några åsiktsbaserade sidor. De är styrda av den svenska staten. Jag anser då att RFSU är en riktigt bra källa.

Min källa hänvisar till.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18877/2012-11-6.pdf 

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Behandlingar/Abort/ 

WHO

Adress:http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs388/en/

WHO styrs och kontrolleras av FN(Förenade Nationerna). WHO skapades utav FN för att förena FN ländernas medicinska forskning. Eftersom FN styr WHO är det bara personer som jobbar inom området som får skriva någonting på sidan. Det som skrivs är faktabaserat. Det är en bra källa enligt mig. De hänvisar till en bok om abort vid namn ''Unsafe abortion: global and regional estimates of the incidence of unsafe abortion and associated mortality in 2008''. Personerna som skrev boken jobbar på ’’Department of Reproductive Health and Research’’ på World Health Organization(WHO)

Min källa hänvisar till. 

http://www.who.int/reproductivehealth/publications/unsafe_abortion/9789241501118/en/ 

UMO(Ungdomsmotagningen)

Adress:http://www.umo.se/Kroppen/Graviditet/Abort/ 

Även om UMO har inte hänvisat till någon källa tycker jag den är trovärdig. UMO styrs och kontrolleras av den svenska staten och den är faktabaserad. Det står samma saker på UMO som på WHO och RFSU. Personen som har samlat ihop informationen vid namn  Johanna Katz-Dalsgaard är en barnmorska på den gynekologiska vårdavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm. Som barnmorska är abort en av hennes arbetsområden. 

Allt om vetenskap 

Adress:http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/40-veckor-i-mammas-mage-nar-far-fostret-medvetenhet 

Allt om vetenskap är en stor tidning som skickar ut flera tusen exemplar i veckan. Artiklen skickades ut 3 augusti 2010. Författaren heter Lars Brander. Jag vet inte vem författaren är och han har inga källor som backar upp det han skrev. Jag anser ändå att det är en trovärdig källa för att tidningen är så pass stor samt att den handlar om vetenskap. Den är faktabaserad, inte åsiktsbaserad. Det som står i inlägget är relevant. Dock är Allt om vetenskap en lika trovärdig som WHO och RFSU. De hänvisade till sinna källor samt att de styrs av staten/FN och inte en privatperson/företag.   

Vädret 2050

Detta är min och Haralds film om hur vädret kommer att se ut 2050.

Här är en länk till uppgiften https://drive.google.com/open?id=0B_aLT60PV9qaVjl6bTVzbjAzRlU 

Kolväten fem första i metanserien

Fem första i metanserien

1. Metan.                         1                         CH4                             Naturgas                          gas(g)

Metan

2.  Etan.                           2                     C2H6                                 Naturgas                          gas(g)

Etan

3. Propan.                        3                  C3H8                                    Gasol                               gas(g)

Propan

4. Butan.                          4                     C4H10                                 Gasol                               gas(g)

Butan

5. Pentan.                         5                      C5H12                              Bensin                            Flytande(l)

Pentan

Estrar

Jag var inte närvarande under experimentet, så jag skriver om hur de gjorde experoimentet.

Material
• Propanol
• Koncentrerad svavelsyra
• Ättiksyra
• Vatten
• Brännare
• Bägare
• Nät
• Provrör (2)
• Skyddsglasögon
• Trefot
• Etanol

Vad gjorde de?/ Utförande 
Utför experimentet i denna ordningen.
• Fyll i en bägare till hälften med vatten och upphetta till nära kokpunkten.
• Ta på skyddsglasögon.
• Ha framme 2 provrör.
• I det ena provröret, häll i cirka 1cm etanol samt 1 cm ättika. I det andra häll cirka 1cm propanol samt 1cm ättika
• Värm provröret i bägaren till cirka 80°C.
• Läraren tillsätter cirka 1 cm koncentrerad svavelsyra. Skaka provröret. Tänk på att koncentrerad syra är frätande!
• Lukta försiktigt på innehållet.

Hypotes
Jag var bara närvarande när vi skulle lukta på ämnena så jag skrev ingen hypotes.

Resultat
Estrarna som skapades

Slutsats
Ättika+etanol blir
CH3COOH + C2H5OH -> CH3COOC2H5 + H2O
CH3COOH + C3H7OH -> CH3COOC3H7 + H2O

Frågor
1. Vad luktade det.
Både när etanolen och propanolen blandades med ättiksyra luktade estrarna salubrin.

2. Skriv in en reaktionsformel för vad som har hänt.
CH3COOH + C2H5OH -> CH3COOC2H5 + H2O
CH3COOH + C3H7OH -> CH3COOC3H7 + H2O

3. Vad har svavelsyran för uppgift?
Svavelsyran ska sätta igång reaktionen som skapar estrar.

4. Ge exempel på praktisk användning av estrar.
Estrar används som smak och luktämnen i parfym, godis, salvor, tvål etc.

Labrapport fyra alkoholer

Egenskaper hos fyra olika alkoholer

Uppgift

Uppgiften var att göra fem test på alkoholerna. De fem testerna var, hur såg den ut, hur luktade den, ledningsförmågan, brännbarhet och löslighet i vatten.

Syfte 

Syftet är att undersöka fem förmågor i fyra olika alkoholer.

Material

• Metanol(träsprit)
• Etanol(sprit)
• Etandiol(glykol)
• Propantriol(glycerol)
• Vatten
• Provrör
• Veke
• Tändstickor
• Vit skål

Utförande

1. Ta fram allt man behöver.
2. Om man ska se vilken färg alkoholen har häller man i lite av alkoholen i en vit skål som man lätt kan se färgen i.
3. När man ska lukta på alkoholen ska man använda sig av handen och vifta mot näsan. En del ämnen kan vara giftiga och då ska man lukta på dem från avstånd.
4. Vid test av alkoholens brännbarhet tänder man en tändsticka och håller den i/ovanför alkoholen. Om den inte börjar brinna kan man tända på en veke som man lägger i alkoholen. Veken bränner längre tid än tändstickan och alkoholen värms upp till den temperaturen där den börjar brinna.
5. För att testa alkoholens löslighet i vatten börjar man med att ha vatten i ett provrör, sedan häller man i alkoholen i röret. Man kan gärna skaka på röret för att det ska blandas om ordentligt.

Resultat

Se på tabellen nedan. 

Slutsats 
De mindre molekylerna har stark lukt medan de större i princip luktlösa. Ju mindre alkoholmolekylerna är desto snabbare löste de upp sig i vatten. Metanolen samt Etanolen var också väldigt lättantändliga och började brinna så fort de kom i kontakt med elden. Det är inte alkoholen i flytande formen som brinner utan det är gasen, så Metanol och Etanol börjar brinna mycket snabbare för att de blir till gas vid låga temperaturer. De har en lägre tändtpunkt. Det är därför många fordon drivs av Etanol. Eftersom Etandiol och Propantriol har högre tändpunkter än de två andra alkoholerna så var de svårantändliga och behövde en brinnande veke för att antändas.

Felkällor
Vi testade inte lednings förmågan hos alkoholerna. Det beror på att ingen av dem leder ström. Eftersom vi inte testade ledningförmågan för att ingen leder ström tycker jag att det är konstigt att den var med i tabellen. Den Etandiol vi använde är samma som finns i spolarvätska. I vanliga fall är Etantriol genomskinlig och inte blå.

Vilka ämnen leder ström

Egen laboration 

Uppgift 

Planera en laboration där du ska undersöka vilka ämnen som leder ström. 

Välj cirka fem ämnen, några som du tror leder ström och några som du inte tror leder ström. 

Syfte

Från läroplanen, E-nivå

“Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån. I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till fysikaliska modeller och teorier. Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras. Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter”.

Material

1. Ursprungliga tanken var att materiallistan skulle se ut så här.

• Koppar
• Gummi
• Silver
• Järn
• Trä

Tillbehör

• Batteri(1,5V)

• Glödlampa

2. Det gick inte att göra helt som jag tänkte från början. Silver fanns inte så jag fick byta. Var också tvungen att lägga till lite material.

• Koppar
• Gummi
• Aluminium
• Järn/stål
• Trä

Tillbehör

• Batteri(4,5V) Bleck= polerna
• Glödlampa
• Lamphållare
• Kopplingssladd 

Utförande

1.Ta fram batteri, glödlampa de fem ämnena. Istället för vanlig kopplingssladd använd valt ämne som kopplingsspad.

2. Ta fram batteri, glödlampa, lamphållare, kopplingssladdar och fem valfria ämnen.

3. Sätt i lampan i lamphållaren.

4. Koppla kopplingssladdarna till lamphållarna. Koppla sladden till valfritt ämne.

5. Koppla ena sladden med ämne till batteriet samt den andra undan ämne.

Hypotes

Jag tror att lampan kommer att lysa när jag testar kopparn, järnet/stålet och aluminiumet. Kopplingssladdar brukar vara av koppar. Jag vett att man inte ska ha metaller som stål/järn och aluminium för då kan det skapas gnistor. Då är det kanske så att de leder ström. 

Riskanalys 

Om batteriet har hög spänning kan man få stötar. Man kan inte använda elen från utan för att det är 230 v i dem samt att det är växelström. För att man inte ska får stötar kan man använda en elkub som växlar ner strömmen. Man kan också använda ett batteri med lite volt.

Resultat

Aluminium, koppar och järn är ämnena som ledde ström. Lampan började inte lysa när gummit och trät testades. 

Slutsats

De tre metallerna leder ström. Gummit och träet kunde inte leda ström så att lampan började lysa. Min ursprungliga ide till hur jag skulle utföra laborationen fungerade inta. Så jag fick kopiera lite från någon som gjorde något liknade. 

Felkällor 

Alla batterierna var inte lika starka så ett ämne kunde leda ström fast inte så bra. Så då kanske lampan lös så lite så att man inte såg det. Då kan man tro att ämnet inte leder ström. Alla lampor och slädar fungerade heller lika bra. Jag var tvungen att lägga till material som en lamphållare och kopplingssladdar. Jag bytte också från ett 1,5V batteri till ett 4.5V. Tanken var att jag skulle ha silver som ett av de fem testämnena. Men skolan hade ingen silver så jag fick byta till aluminium. Ämne s

Magnetfält

Magnetfält

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Ett magnetfält 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Lära sig hur  magnetfältet runt en magnet ser ut.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Magnet

Järnfilspån

Plastficka

Vitt papper

Liten kompass eller kompassnål

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan.

2. Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

2. Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

3.Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag tror att magnetfältet kommer se ut så här. Jag tror att elektriciteten kommer gå från syd till nord.

Resultat

(Vad kom ni fram till)

Magnetfältet såg ungefär ut som den bilden jag gjorde. Men elektriciteten gick från den elektriska Sydpolen.  På sätt och vis hade jag rätt för att den elektriska Sydpolen ligger på magnetens Nordpol. När man närmade kompassen magneten började magneten snurra runt. Magneten hittade inte Jordens Nordpol (eller den elektriska Sydpolen). 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Jag skrev att elektriciteten kommer gå från syd till nord,. Jag hade haft rätt som jag ritade att elektriciteten gick från magnetfältets Sydpol till Nordpol. För att den elektriska Sydpolen är på magnetens Nordpol. Det är samma sak på Jorden. Som vi vet gillar inte lika-laddade poler varandra så då är inte den elektriska Nordpolen på Nordpolen utan på Sydpolen. Magneten blev desorienterad och kunde inte hitta Nordpolen (eller den elektriska Sydpolen) för att den påverkades av magnetens magnetfält. Så det var därför den snurrade lite hur den ville.

Felkällor
Man såg inte magnetfältet så tydligt när man hällde på järnfilspån. Jag är inte säker men det kan bero på att det var ganska grova järnfilspån.

Källor
Åsa, Gleerups NO bok.

Induktion

Induktion

Syfte

Förstå vad induktion är och var det används.

Material

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande

1.Koppla spolen till amperemätaren.

För magneten upp och ner i spolen.

Hypotes

Jag tror att att magneten kommer påverka av magnetfältet. När man drar ner och upp med magneten tror jag att magneten kommer göra motstånd. Det kan också vara så att spolen kanske blir magnetisk.

Resultat  (Förklara vad som händer)

När vi för magneten upp och ner i kopparspolen så bildas då en ström. 

Slutsats   (Förklara varför det som händer händer? Besvara frågan- Var använder vi induktion?)

Det bildas ström när vi drar magneten upp och ner i spolen. Vi använder induktion när man tillverkar ström. Induktion används i alla maskiner som genererar ström som t.ex vindkraftverk, vattenkraftverk och kärnkraftverk.

Felkällor

Alla sladdar och amperemätare fungerade inte lika bra så alla paren skapade inte lika mycket ström.

Elektromagnet

Tillverka en elektromagnet

Uppgift 

Uppgiften är att skapa en elektromagnet

Syfte 

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Material 

Material

Batteri

Kabel ca 90 cm

Järnspik

Tejp

Gem

Utförande

Linda kabeln runt spiken

Koppla kabeln till batteriet. 

Prova din elektromagnet.

Hypotes

Jag tror att vår elektromagnet kommer att fungera. Problemet är att jag vet att den kommer att fungera för att vi gjorde laborationen före vi började skriva rapporten. 

Resultat

Elektromagneten fungerade väldigt bra. Se på bilden 

Slutsats 

Elektromagneten fungerade. Elektriciteten gjorde så att spiken blev magnetisk. Elektromagneter används till många många saker. Elektromagneter finns i datorer och tv-apparater. Dörrstängaren i NO-salen är en elektromagnet.

Felkällor

Allas batterier fungerade inte lika bra så alla elektromagneterna blev inte lika starka.

Statisk elektrisitet

Statisk elektrisitet 

Uppgift 

Uppgiften är att skapa statisk elektricitet med en ballong och hår.

Syfte 

Syftet var att man ska själv kunna skapa statisk elektricitet. 

Material 

En ballong, hår och silkespapper eller aluminiumfolie.

Utförande

Först behövs hår, sen gnuggar man ballongen mot håret så att det skapas statisk elektricitet. Sen tar man upp ballongen från håret. Då ska håret stiga upp mot ballongen. För att förtydliga använd papper. Riv dem i små bitar. På grund av den statiska elektriciteten skulle pappersbitarna fastna i ballongen.

Hypotes

Sådana experiment har jag gjort tidigare så jag trodde att håret skulle stiga och att pappret skulle fastna i ballongen.

Resultat

När man reste ballongen reste sig håret upp efter att ballongen hade gnuggat i håret. Sillkespappret åkte med ballongen så fort som ballongen nuddade pappersbitarna.

Slutsats 

När man gnuggar ballongen mot håret följer elektronerna från håret med ballongen. Kvar finns då kärnorna. I elektronerna finns det något som kallas för minusladdning och i kärnorna fins det något som kallas för plusladdning. Plus och minus tycker om varandra och det är därför håret samt silkespappret steg när man tog upp ballongen. Om ballongen och håret hade varit lika-laddade skulle resultatet varit motsatsen med att ballongen och håret skulle åkt ifrån varandra. Min hypotes stämde med resultatet vilket inte var förvånande.Förbättringar kan vara att skriva hypotes innan vi börjar laborera.

Mobiler

Keynote

Övningsuppgift robbotar

 För att lyckas med den svåra uppgiften behövde vi 12 kör-block. 5 block kör framåt, 2 bakåt och 5 sväng runt punkt.

Robot sammanfattning

Kör framåt, sväng, träffa bollen

Vi fick en uppgift där vi var tvungna att improvisera för att lyckas. Roboten skulle först köra fram, sen skulle den sväng och sist ska den slå till bollen. Först gjorde vi så att den körde framåt, sen gjorde vi så att den kunde svänga och sist programmerade vi den så att den skulle kunna träffa bollen.

Robotar sammanfattning av uppgifter

Följ en linje

För att roboten ska kunna följa en linje 6 block. En loop-block, en förgrenings-block och fyra kör-block.

Hastighetskontroll

För att lyckas behövs 3 block. 1 ljussensor-block, 1 kör-block och 1 loop-block. 

Robotar sammanfattning av uppgifter

Reagera på ljus

Vi lärde roboten att reagera på ljus. För att lyckas med detta behövdes 3 block. 1 loop-block, 1 ljussensor-block och 1 kör-block. Ju ljusare det är desto snabbare går roboten.

Registrera ljud

Vi lärde roboten att registrera ljud. Vi använde 2 kör-block och 1 ljud-block. När vi klappade stannade roboten. Ju högre ljudet är desto snabbare kör roboten. 

Robotas sammanfattning av uppgifter

Kör i fyrkant

Vi lärde robot att åka i en fyrkant. Vi använde ett loop-block och två kör-block.

Mitt block 1

Vi lärde roboten att göra Mitt block 1. Först använde vi 2 kör-block och 1 loop-block. Sen sparade vi det vi hade gjort och sen skapade vi ett till block område. 

Parkera

Vi lärde roboten att parkera. Denna tog långt tid att göra med många block. Vi använde sammanlagt 10 block.