7. Resonera om begreppet identitet och hur det kommer sig att människor kan ha många olika identiteter.
Alla har olika identiteter. Man påverkas på ett eller annat sätt. Det kan vara vilket land man bor i, var man bor i landet, hur området man bor i är, vilken religon man har, hur det är i familjen, vad man har för kompisar, vilken skola man går på mm. Man har inte en identitet utan flera. Det är i princip ingen som beter sig lika dant när man är med sina vänner som när man umgås med familjen. När man är med kompisar beter man säg kanske ’’coolare’’ än när man är med sin familj och släkt. Vissa människor påtvingas att ha en identitet man egentligen inte har. T.ex är det olaglig med homosexualitet i en del länder. Då tvingas de homosexuella att vara hetro. I Iran är det olagligt med homosexualitet och kan bestraffas med döden. Eftersom det är lagligt med transsexualitet i Iran är det många homosexuella iranier som gör valet att byta kön.
8. Vilka olika sexuella identiteter finns det? Använd begreppet hbtq i ditt svar.
Hbtq står för homo, bi, trans och queer.
Om man är homosexuell så blir man attraherad av personer av samma kön, t.ex killar som gillar killar och tjejer som gillar tjejer.
En bisexuell är en person som blir attraherad av personer från båda könen.
Transsexuella är personer som känner att de är födda i fel kropp. Många klär ut sig som om de vore det andra könet. En del opereras så att man byter kön permanent t.ex att en kille opereras så att den blir till tjej för evigt.
Om man är queer säger man att man inte är något av de andra sexuella läggningarna. En del säger att de är lite av varje.
Heterosexuella attraheras av personer från motsatta könet. T.ex att en tjej attraheras av en kille.
Asexuella attraheras inte av andra människor.
9. Resonera om olika uppfattningar kring kärlek och sexualitet inom religionerna. Hur kommer det sig att sådana uppfattningar förändras över tid?
Inom kristendomen ska man inte ha sex innan man är gift. Att inte ha sex med någon anses vara fint. I den katolska kyrkan ska inte präster, biskopar, munkar, nunnor etc inte gifta sig. En del gör till och med valet att inte röra någon från det motsatta könet. Inom judendomen och islam ska man inte heller ha sex utanför äktenskapet. Det är dock inte ofint med fysisk kärlek innanför äktenskap som i den katolska tron. Det är tillåtet för protestantiska präster, biskopar mm att vara i äktenskap.
Nu för tiden är det många kristna ledare som har en tolerantare syn på homosexualitet. De säger att ens sexualitet är en gåva från gud. Det finns dock många som håller kvar vid de gamla värderingarna. Inom Islam och judendomen uppstår också nya tolkningar av de religiösa reglerna.
Religoner påverkar inte bara samhället, samhället kan också påverka religionen. I västvärden är man oftast inte lika religösa som förr i tiden. Religionen måste följa med i samhällsutvecklingen. Så om folket blir mer toleranta i frågan om sexualitet brukar religionerna följa med.
10. Det finns många ord som på olika sätt handlar om medmänsklighet. Vad är det för skillnad på engagemang, humanitet, solidaritet, filantropi, altruism, sympati och empati? Använd en ordbok eller internet för att ta reda på betydelsen. Sätt sedan orden i den ordning som du tycker är viktigast. Motivera ditt val.
1. Empati - inlevelse, medkänsla
2. Filantropi - oegennytta, välgörenhet
3. Altruism - osjälvisk, människokärlek
4. Humanitet - människokärlek, medkänsla
5. Solidaritet - kamratligt, lojalitet
6. Engagemang - deltagande, inlevelse
7. Sympati - medkänsla, förståelse
Skillnaderna mellan orden är små. Jag satte empati längst upp för att om man är empatisk kan man förstå hur andra har det utan att man själv befinner sig i samma situation. Filantropi betyder att man ger till andra men samtidigt vinner på det. Man vinner kanske inte pengar utan ett bra rykte och namn. T.ex Bil Gates ger miljoner till välgörenhet. Han gör en bra sak och sen får han cred för det. Publiciteten kring att en rik person donerar petar kan locka andra rika till att göra samma sak. Altruism betyder också att man hjälper andra så som filantropi. Skillnaden är dock att om man handlar altruistiskt får man ingenting tillbaka. Det är därför den är på plats nr 3. Om man är human är man medmänsklig och bryr sig inte bara om sig själv. Om man är solidarisk är man lojal mot en grupp. Man gör saker för gruppens bästa. Gruppen man är solidarisk mot kan vara i olika storlekar. Det kan vara ett parti, land, klass och lag. Engagemang betyder att man gör något som man vill ska gå bra. Till skillnad från solidaritet handlar engagemang om den lilla frågan. . Om man visar sympati så får man samma känsla som personen man är sympatisk mot. Om personen är arg blir man själv arg. Sympati leder ingen vart och är enligt mig det minst viktigaste ordet.
11. Resonera om likheter och skillnader i synen på döden inom olika religioner. Använd begreppen uppståndelse och reinkarnation.
Om man har varit en god muslim eller kristen så kommer man till ett paradis när man dör. Om man dock har varit en ond människa så kommer man få ett evigt straff efter döden. Judar är osäkra på vad som händer efter döden. Det är bara gud som vet om hur uppståndelsen går till.
Inom hinduism och buddism tror man på reinkarnation. När man dör återföds man. Man återförts inte bara som människa utan man kan också blir till ett djur. Vad man återföds till beror på hur man var i livet innan. Målet för alla buddister och hinduister är att sluta återfördas. När man har gjort det uppnår man nirvana eller moksha(beroende vilken religion man tillhör)
12. Ge exempel på hur man som icke-troende kan tänka på hur livet blir efter döden.
De icke-troende (ateisterna) tror att livet tar slut när man dör. Man kommer inte till någon himmel eller helvete. Man försvinner för evigt. En del icketroende kan dock tror på sin egen sak. Att t.ex delar av sitt dna alltid kommer att finnas.
1. Vad betyder ordet dygd och vad skiljer dygdetiken från de andra etiska modellerna?
Dygd är ett fornnordiskt ord. Ordet är släkt med orden duktig och att duga. Om man ska vara dygdetiks ska man inte vara för feg men inte heller för dumdristig, inte för fattig eller för rik, snål och slösaktigs osv. Man ska vara ett typiskt svenskt ord ’’lagom’’. Aristotles, en filosof från antikens Grekland brukade säga att allt grundläggande hade ett mål. Han sa att målet för ett blomfrö var att blomma. För att fröt ska blomma ska den först ha jord och sen vatten näring och ljus. Om den skulle få för mycket näring, ljus och vatten dör den innan den har blommat ut. Samma sak skulle hända om man hade för lite av allt. Man ska helt enkelt ha måttligt mycket.
