tisdag 7 juni 2016

Stone cold my opinion

My opinion of the book ''Stone cold''

This is the first book I have ever read in english. I thought it was OK. There is not many books about homeless people in modern time , so that was interesting. In the book the author used slang words. Instead of saying ''don't know'' they said dunno. There were different chapters about the Link and Shelter. It was sometimes hard to know who was talking and who was not talking. So it was quite confusing for me.

I liked the idea of writing chapters both about the ''good guy'' and the ''bad guy''. Then I could see things from two perspectives. Link had a hard life as an homeless, but he had a ''good hearth''. Shelter had however a easy life where money was not a problem, but he was a bad cold-blooded man with a ''stone cold hearth''

I will give the book ''Stone cold'' three out of five stars. The reason I give the book three stars is because I liked the way the author wrote the book, but I am not a big fan of the content. Stone cold is not the kind of book I would have borrowed if I did not have to. But it is of corse readable.

SO geografi, frågor 5,6,7. s 119

5. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser? 
En fattig person brukar ha svårt att få mat på bordet. Om man är undernärd får man ett svagare immunförsvar vilket gör att man lättare blir sjuk. Eftersom person är fattig har hen kanske inte råd att köpa medicin. Då dör kanske hen. 

På vissa ställen tillåter klimatet inte bra jordbruk med stora skördar. Om bonden får dåliga skördar blir inkomsten lägre. Med läger inkomst her hen inte råd med alla basvaror. 

Länder med få naturresurser har svårt att starta industrier. Man måste importera en massa varor för att eventuellt förädla dem. Att importera kostar enorma summor. Om det finns få industrier finns det färre jobb. Om många är utan jobb kommer fler under fattigdomsgränsen. Både en själv samt hela landet lider av det. 

I befolkningstäta områden sprids sjukdomar tycke bättre än in ett befolkningsglest område. Om personerna som bor där har mycket pengar är det inget problem. De har råd att lägga pengar på sin hygien och att köpa medicin. Fattiga har inte råd med detta. Det resulterar i att personerna blir sjuka och kan t.ex inte jobba. 


6. Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom.
Om vi jämför med jordbävningen i Japan och den på Haiti. Jordbävningarna var ungefär lika stora men inte lika förödande. 

Japan är ett land som är väl förberedda för jordbävningar och tsunamis. Dessa förberedelser var dock inte till enormt stor nytta då många tussen dog. Kostnaden för allt förstört blev enorm. Tur nog återhämtade de sig i Japan ganska snabbt efter katastrofen. Jordbävningen på Haiti var ungefär lika stor, men ännu mer förödande. Haiti är inte ett rikt välutvecklat land så som Japan. De var inte alls så förberedda för sådana naturkatastrofer. Förödelsen i Haiti blev enorm. Tusentals döda och enorma kostnader för allt förstört. Haiti har fortfarande inte återhämtat sig sedan katastrofen så som Japan.  

Efter katastroferna hade de hemlösa japanerna bättre tillfälliga bostäder. På Haiti bodde folk  i tält på läger. De bodde tätbefolkat och sjukdomar spred sig lätt.


7. I vilka former ges bistånd till fattiga länder?
Det finns bistånd där man ger pengar till mottagarlandet. För brukade givarlandet bestämma helt om vad pengarna de skickar ska gå till. Nu mera finns det något som kallas ’’hjälp till självhjälp’’. Där har mottagarlandet en stor del i att biståndet används på rätt sätt, de bestämmer alltså vad pengarna ska gå till. Det finns exportstöd. Det innebär att mottagarlandet är bundna till att köpa varor och tjänster från givarlandet. Denna formen utav bistånd har kritiserats mycket. Mottagarlandet kanske inte vill ha givarlandets varor och tjänster.

Det finns bistånd där man hjälper till med att skapa ett fungerade rättsystem med polis och rättvisa domstolar.

Det finns humanitärt bistånd. Då ger man akut hjälp vid katastrofer till mottagarlandet.



torsdag 2 juni 2016

Ordspråk

Ohne Fleiß kein Preis = Ingen vinst utan smärta


onsdag 1 juni 2016

Källkritisk granskning om abortfakta

Källkritik
Jag har fått min information ifrån RFSU, WHO, UMO och Allt om vetenskap. På flera av mina källor stod det samma fakta vilket gör dem mer trovärdiga.


RFSU
RFSU är en statligt styrd sida. Författaren hänvisar till flera källor som backar upp det hen skrev. Det som står på RFSU kan man hitta på socialstyrelsen och 1177 vårdguiden, som RFSU hänvisar till. Dessa sidorna är inte några bloggar eller några åsiktsbaserade sidor. De är styrda av den svenska staten. Jag anser då att RFSU är en riktigt bra källa.

Min källa hänvisar till.


WHO
WHO styrs och kontrolleras av FN(Förenade Nationerna). WHO skapades utav FN för att förena FN ländernas medicinska forskning. Eftersom FN styr WHO är det bara personer som jobbar inom området som får skriva någonting på sidan. Det som skrivs är faktabaserat. Det är en bra källa enligt mig. De hänvisar till en bok om abort vid namn ''Unsafe abortion: global and regional estimates of the incidence of unsafe abortion and associated mortality in 2008''. Personerna som skrev boken jobbar på ’’Department of Reproductive Health and Research’’ på World Health Organization(WHO)

Min källa hänvisar till. 


UMO(Ungdomsmotagningen)
Även om UMO har inte hänvisat till någon källa tycker jag den är trovärdig. UMO styrs och kontrolleras av den svenska staten och den är faktabaserad. Det står samma saker på UMO som på WHO och RFSU. Personen som har samlat ihop informationen vid namn  Johanna Katz-Dalsgaard är en barnmorska på den gynekologiska vårdavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm. Som barnmorska är abort en av hennes arbetsområden. 


Allt om vetenskap 
Allt om vetenskap är en stor tidning som skickar ut flera tusen exemplar i veckan. Artiklen skickades ut 3 augusti 2010. Författaren heter Lars Brander. Jag vet inte vem författaren är och han har inga källor som backar upp det han skrev. Jag anser ändå att det är en trovärdig källa för att tidningen är så pass stor samt att den handlar om vetenskap. Den är faktabaserad, inte åsiktsbaserad. Det som står i inlägget är relevant. Dock är Allt om vetenskap en lika trovärdig som WHO och RFSU. De hänvisade till sinna källor samt att de styrs av staten/FN och inte en privatperson/företag.