Livet under industrialiseringen

I den andra delen skall du redogöra för följderna och närmare bestämt hur människors liv förändrades. Här ska uttrycket urbanisering vara med samt vilka nya samhällsgrupper som framkommer under denna tid.

Innan man gjorde de stora reformerna bodde bönderna i små byar. Bönderna odlade på små tegar (små odlingsremsor). Gemenskapen i byarna var stora. Men i mitten av 1700-talet förändrades jordbruket. Flera små tegar slogs ihop till större sammanhängande åkrar. Byarna försvann då bönderna flyttade ut sina gårdar så de kunde bo så nära sina åkrar som möjligt. Före reformerna hade man som sagt flera tegar. Då kunde man ha både bra och dålig jord att odla på. Nu blev det så att någon bonde fick en åker med bra odlingsjord och en annan med dålig. Så inkomstskillnaden mellan bönderna kunde bli väldigt stora. Det blev såklart konkurrens mellan bönderna. Den gemenskap bönderna hade försvann efter jordbruksreformerna. De rika jordbruksägarna köpte upp de fattiga böndernas mark. 

De arbetslösa bönderna sökte jobb i städernas fabriker. De arbetslösa bönderna flytt till städerna under industrialiseringen kallas för ’’den stora urbaniseringen’’. Urban betyder stad och urbaniseringen var när bönderna flyttade in i städerna.

Det var ett hårt liv att arbeta i fabrikerna. De jobbade långa pass med lite lön. Det hände att även barn arbetade i fabrikerna. Varje dag andades arbetena in sot och giftig gas. Man blev ofta sjuk. Många jobbade också i gruvorna. Gruvarbetet var minst lika farligt. Stenras förekom ofta, gasexplosioner var också vanligt. Likt i fabrikerna fick man dålig lön och det förekom även att barn jobbad i gruvorna. 

Arbetarna bodde i stora slumpområden som uppstod i samband med urbaniseringen. Slumområdena var smutsiga och dåliga miljöer att bo i. Sjukdomar spreds lätt tex tbc och smittkoppor. I slumområdena kunde 10 personer bo i en bostad med 1 rum. Det var först i slutet av industrialiseringen som levnadsvillkoren ökade. Sjukvården blev bättre med nya uppfinningar så som vaccinet. Konsekvensen var att befolkningen ökade rejält.

Det uppkom en ny arbetarklass med gruv och industriarbetare. Det kom också en ny överklass i form av fabrik och gruvägarna. Nu var inte överklassen bara adeln. De bönder som stannade kvar i jordbruket men inte hade egen mark fick jobb hos jordägarna. De kallades för statare. Arbetsvillkoren var inte så bra för statarna. De hade bara ettåriga kontrakt. Så efter ett år var man kanske tvungen att flytta från gården och söka jobb i en ny.

Industriella revolutionen del

I den första delen skall du redogöra för de bakomliggande orsakerna till den industriella revolutionen. Här vill jag att du redogör för hur jordbruk, arbetskraft, kapital, råvaror och uppfinningar spelar in.

Industrialiseringen började i England. Den stora orsaken till industrialiseringen var att man gjorde nya reformer i jordbruket. Istället för att alla bodde i en by där man hade flera små tegar att odla på fick man en stor åkerplätt. På så sätt producerade man mer. Förr var man tvungen att villa jorden innan man kunde odla på den igen. Det kunde ta cirka tre år. Men nu kunde bonden ge jorden gödning så att man kunde odla åkern varje år. Detta gjorde att produktiviteten ökade kraftigt. Efter de nya reformerna bodde man inte tillsammans  i små byar. Mycket av den gemenskapen bönderna hade försvann. 

De rika jordägarna tog snabbt över de fattiga böndernas marker. Många bönder blev då utan mark. Det nya jordbruket var så effektivt så man inte längre behövde lika många arbetare. De arbetslösa bönderna sökte sig då till städerna där de kunde söka jobb i fabrikerna. På fabrikerna fick arbetarna arbeta i långa tunga skift får låg lön. Även barn arbetade i fabrikerna för att dess familjen skulle klara sig. 

På 1700-talet gjordes en rad uppfinningar som skulle underlätta industrialiseringen. Spinnmaskinerna och vävmaskinerna uppfanns och då kunde man producera mer tyg än någonsin. Ångmaskinerna hade funnits sedan början av 1700-talet, men den användes främst till att pumpa upp vattnet ur gruvor. Snart var det någon som kom på att man kunde använda ångmaskinerna som drivkraft i fabrikerna. Ångmaskinerna var den viktigaste drivkraften i fabrikerna. Men även transporterna förenklades med hjälp av nya uppfinningar så som ånglok och ångbåtar.

Det var dyrt att äga en fabrik. Man var tvungen att köpa maskiner och ge arbetarna löner. En del hade inte råd med det. Så många vände sig till kapitalägarna för att få pengar. Som tur var, var det många som var villiga att satsa på de nya industrierna. För vissa var dessa satsningarna väldigt lönsamma.

Många av de som blev kvar som bönder på landsbygden gick över till fårskötsel. De krävde mindre arbetskraft än till exempel grisar och höns. Fåren gav också ull. Ullen var en viktig råvara för textilindustrin. Man spann ull och detta vävdes sedan till ylletyg. Från många av Storbritanniens kolonier importerade råvaror som sedan förädlades i fabrikerna. Till exempel bomull från Indien. Sedan kunde man sälja vidare det färdiga tyget.

I Storbritannien utvann man mycket järnmalm. Men det krävdes väldigt mycket bränsle. På den tiden använde man trä som bränsle. Det fanns inte så mycket skog i Storbritannien så de fick köpa trä/bränsle från andra länder som t.ex Sverige. Så gjorde man tills en järnbruksägare lyckades framställe ett nytt bränsle av stenkol. Detta bränslet kallas för koks. Som tur var för britterna fanns det gott om stenkol i Storbritannien. Så nu var de inte längre tvungna att importera dyrt bränsle från utlandet. Koks användes inte bara som bränsle till att utvinna järn. I nästa alla fabrikerna under industrialiseringen använde man koks som bränsle för maskinerna. Att utvinna stenkol för att göra koks blev då en stor industri i Storbritannien. För att möta behovet av stenkol öppnades många kolgruvor. Dessa lockade till sig många fattiga arbetarfamiljer.

Magnetfält

Magnetfält

Uppgift 

(Vad är det ni ska göra?)

Ett magnetfält 

Syfte 

(Varför ska ni göra denna laboration?)

Lära sig hur  magnetfältet runt en magnet ser ut.

Material 

(Vad för saker har ni använt)

Magnet

Järnfilspån

Plastficka

Vitt papper

Liten kompass eller kompassnål

Utförande

(Hur ska ni göra?)

Lägg plastfickan ovanpå magneten. Strö försiktigt ut järnfilspån på plastfickan.

2. Rita hur magnetfältet runt magneten ser ut.

2. Ta den lilla kompassen och följ magnetfältet runt magneten.

3.Häll försiktigt tillbaka järnfilspånen.

Hypotes

(Vilket resultat tror ni att ni kommer att få?)

Jag tror att magnetfältet kommer se ut så här. Jag tror att elektriciteten kommer gå från syd till nord.

Resultat

(Vad kom ni fram till)

Magnetfältet såg ungefär ut som den bilden jag gjorde. Men elektriciteten gick från den elektriska Sydpolen.  På sätt och vis hade jag rätt för att den elektriska Sydpolen ligger på magnetens Nordpol. När man närmade kompassen magneten började magneten snurra runt. Magneten hittade inte Jordens Nordpol (eller den elektriska Sydpolen). 

Slutsats 

(Vad drar ni för slutsatser av ert resultat? Stämde er hypotes? Finns det förbättringar man kan göra om man skulle göra om laborationen? Finns det felkällor?)

Jag skrev att elektriciteten kommer gå från syd till nord,. Jag hade haft rätt som jag ritade att elektriciteten gick från magnetfältets Sydpol till Nordpol. För att den elektriska Sydpolen är på magnetens Nordpol. Det är samma sak på Jorden. Som vi vet gillar inte lika-laddade poler varandra så då är inte den elektriska Nordpolen på Nordpolen utan på Sydpolen. Magneten blev desorienterad och kunde inte hitta Nordpolen (eller den elektriska Sydpolen) för att den påverkades av magnetens magnetfält. Så det var därför den snurrade lite hur den ville.

Felkällor
Man såg inte magnetfältet så tydligt när man hällde på järnfilspån. Jag är inte säker men det kan bero på att det var ganska grova järnfilspån.

Källor
Åsa, Gleerups NO bok.

Innlämningsuppgift, kan våld vara rätt

1  Kan det vara rätt att göra revolution (som innehåller våld)? Eller är det alltid fel? Vad anser du? Resonera och diskutera!

I nästan alla fall är det fel att använda våld för att uppnå en sak. Men om t.ex ett land är en diktatur fast folket vill bli en demokrati så kan det vara ett undantag. En revolution ska inte börja med våld enligt mig, den ska börja med protester och försök att övertala regeringen till att göra landet demokratiskt. Om detta inte fungerar tycker jag att folket ska försöka att skaffa hjälp från utlandet. Att försöka övertala andra länder att hjälpa dem i kampen om att bli en demokrati. Men om inget av de olika förslagen fungerar har folket inte mycket mer alternativ än att använda våld. 

2. Tror du att det alltid kommer att bli nya revolutioner i framtiden? Eller kommer det att finnas en framtid utan revolutioner? (Försök att dra slutsatser om framtiden utifrån vad som har lett till revolutioner tidigare). Resonera och diskutera!

Jag tror absolut att det kommer bli nya revolutioner i framtiden. Så länge det finns diktaturer kommer det finnas revolutioner. Det flesta revolutionerna startar med att folket tycker att de har för lite inflytande. Regeringen bestämmer allt. Ofta tar då regeringen beslut som inte är populära. Så var det i amerikanska och den franska revolutionen. Nu på senare år har det varit en hel del revolutioner runt om i världen. En del av dessa pågår fortfarande. Under Arabiska våren var det flera muslimska länder som gjorde uppror för att de ville bli demokratier. Under de kommande 50 åren kommer nog flera revolutioner bryta ut i olika diktaturer. I Afrika tror jag att det absolut kommer vara revolutioner under de kommande 50 åren. De flesta revolutionerna kommer att pågå i Afrika och Asien, för där finns de flesta diktaturerna.

 Anledningar som har lett till revolutioner innan var t.ex missväxt och svält i landet, det kan vara en trolig anledning till revolution i t.ex afrikanska länder där torka ofta förekommer. 

Revolutioner kan ha berott på att folket tyckte att de som styrde i landet inte gjorde sitt jobb ordentligt, det är är också en trolig anledning till revolution idag.

Under amerikanska revolutionen var anledningen till revolution att  amerikanarna ville bli självständiga från britterna av olika skäll, detta alternativ är en relativt trolig anledning idag till en revolution. Tibet och delar av norra Kina vill idag bli självständiga, där har det varit stora demonstrationer med många döda. 

Men den största anledningen idag till att ett land startar en revolution är att folket vill bli en demokrati. Så om alla världens länder var demokratier skulle det antagligen vara mindre revolutioner och konflikter i världen.

3. Känner du till några revolutioner/protester som skett nyligen?

Under den arabiska våren var det många muslimska länder som hade protester och revolutioner. Huvudanledningen var att folket i länderna ville ha demokrati. De första protesterna startade i  Tunisien. I fyra av länderna lyckades folket till och med avskaffa sina regeringar. Revolutionerna och protesterna i tre av länderna blev väldigt allvarliga och våldsamma. Revolutionen i Egypten var den minsta av dessa tre. I den egyptiska revolutionen störtades diktatorn Mubarak. Sen kom den libyska revolutionen. I Libyen var det diktator Muammar Al-Gaddafi som staddes från makten, efter att ha haft den sedan 1969. Den senaste och absolut största revolutionen från arabiska våren är den syriska revolutionen. Denna revolution pågår fortfarande. 100000 människor har dött och mer än hälften av Syriens befolkning har flytt från landet. Den syriska revolutionen har pågått i flera år men det ser inte ut som den kommer att sluta.

 I Europa pågår också en revolution, kriget i Ukraina. Ukraina är ett land som är i svår ekonomisk kris. Landet ligger i mellan Ryssland och EU. Det ukrainska regeringen ville sammarbeta mer med Ryssland medan folket vill gå med i EU. Efter stora protester bröt stridigheter ut i Kiev. Protesterna och stridigheterna i Kiev pågick i ett år. Men konflikten i Ukraina tog inte slut när den tog slut i Kiev. I östra Ukraina pågår fortfarande stridigheter mellan ukrainska armen och de pro-ryska rebellerna. Värst är det i och runt staden Donetsk.

Induktion

Induktion

Syfte

Förstå vad induktion är och var det används.

Material

Amperemätare

Spole

Magnet

Elsladdar

Utförande

1.Koppla spolen till amperemätaren.

För magneten upp och ner i spolen.

Hypotes

Jag tror att att magneten kommer påverka av magnetfältet. När man drar ner och upp med magneten tror jag att magneten kommer göra motstånd. Det kan också vara så att spolen kanske blir magnetisk.

Resultat  (Förklara vad som händer)

När vi för magneten upp och ner i kopparspolen så bildas då en ström. 

Slutsats   (Förklara varför det som händer händer? Besvara frågan- Var använder vi induktion?)

Det bildas ström när vi drar magneten upp och ner i spolen. Vi använder induktion när man tillverkar ström. Induktion används i alla maskiner som genererar ström som t.ex vindkraftverk, vattenkraftverk och kärnkraftverk.

Felkällor

Alla sladdar och amperemätare fungerade inte lika bra så alla paren skapade inte lika mycket ström.

Elektromagnet

Tillverka en elektromagnet

Uppgift 

Uppgiften är att skapa en elektromagnet

Syfte 

Lära sig vad en elektromagnet är, hur den fungerar och var vi använder elektromagneter.

Material 

Material

Batteri

Kabel ca 90 cm

Järnspik

Tejp

Gem

Utförande

Linda kabeln runt spiken

Koppla kabeln till batteriet. 

Prova din elektromagnet.

Hypotes

Jag tror att vår elektromagnet kommer att fungera. Problemet är att jag vet att den kommer att fungera för att vi gjorde laborationen före vi började skriva rapporten. 

Resultat

Elektromagneten fungerade väldigt bra. Se på bilden 

Slutsats 

Elektromagneten fungerade. Elektriciteten gjorde så att spiken blev magnetisk. Elektromagneter används till många många saker. Elektromagneter finns i datorer och tv-apparater. Dörrstängaren i NO-salen är en elektromagnet.

Felkällor

Allas batterier fungerade inte lika bra så alla elektromagneterna blev inte lika starka.

Statisk elektrisitet

Statisk elektrisitet 

Uppgift 

Uppgiften är att skapa statisk elektricitet med en ballong och hår.

Syfte 

Syftet var att man ska själv kunna skapa statisk elektricitet. 

Material 

En ballong, hår och silkespapper eller aluminiumfolie.

Utförande

Först behövs hår, sen gnuggar man ballongen mot håret så att det skapas statisk elektricitet. Sen tar man upp ballongen från håret. Då ska håret stiga upp mot ballongen. För att förtydliga använd papper. Riv dem i små bitar. På grund av den statiska elektriciteten skulle pappersbitarna fastna i ballongen.

Hypotes

Sådana experiment har jag gjort tidigare så jag trodde att håret skulle stiga och att pappret skulle fastna i ballongen.

Resultat

När man reste ballongen reste sig håret upp efter att ballongen hade gnuggat i håret. Sillkespappret åkte med ballongen så fort som ballongen nuddade pappersbitarna.

Slutsats 

När man gnuggar ballongen mot håret följer elektronerna från håret med ballongen. Kvar finns då kärnorna. I elektronerna finns det något som kallas för minusladdning och i kärnorna fins det något som kallas för plusladdning. Plus och minus tycker om varandra och det är därför håret samt silkespappret steg när man tog upp ballongen. Om ballongen och håret hade varit lika-laddade skulle resultatet varit motsatsen med att ballongen och håret skulle åkt ifrån varandra. Min hypotes stämde med resultatet vilket inte var förvånande.Förbättringar kan vara att skriva hypotes innan vi börjar laborera.

Få ljus på lampan

Få ljus på lampan

Uppgift 

Uppgiften var att lyckas få ljus på lampan med hjälp ett batteri, grödlampa, en koppartråd. Samt att göra ett kopplingsschema 

Syfte 

Syftet var att lära sig hur strömmen, hur man gör ett kopplingsschema samt att själv kunna få lampan att lysa. 

Material 

För att göra experimentet behövs ett batteri, glödlampa och en koppartråd.

Utförande

Koppartråden ska kopplas till både batteriets minipol samt pluspol. Glödlampan ska vara kopplad till pluspolen samt koppartråden så att lampan ska kunna lysa.

Hypotes

Jag tror att lampan kommer att lysa för att jag tror att man inte behöver mer material.

Resultat

Lampan började lysa efter flera försök, min hypotes stämde vilket inte var förvånande. Kopplingsschemat blev bra, man såg hur strömmen gick från batteri till lampa till batteri igen.

Slutsats 

Slutsatsen är att man kan göra så att en glödlampa börja lysa med ett batteri en glödlampa och en koppartråd. Min hypotes stämde. Förbättringar om man ska göra en lika dan laboration är att man gör hypotesen före själva laborationen. Felkällor kan vara att alla batterierna var inte lika bra så alla glödlamporna lös inte lika bra.

Mei Koffer

Mein Koffer

India travel guide

Matte potenser