Visar inlägg med etikett SO. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett SO. Visa alla inlägg

måndag 6 februari 2017

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …
Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.
Först vaknar jag upp. Det brukar vara så att jag ställer väckarklockan på mobilen. Efter jag har har vaknat så gör jag frukost. Jag tar ut en macka från frysen och värmer upp den i mikrovågsugnen. Sedan så tar jag smör och lägger jag på ett pålägg, båda tar jag från kylen. Till mackan dricker jag juice som jag också tagit från kylen. När jag har ätit gör jag vid mig. Varannan dag så duschar jag på morgonen. Duschtiden brukar ligga mellan 5-10 minuter och vattnet brukar vara precis under 30°c. Efter duschen borstar jag minna tänder. Jag har inte kranen igång under tiden. Sist så tar jag på deodorant, fixar håret och går på toa. Efter det så går jag till skolan.



2 a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.
För 200 år sedan fanns det ingen elektricitet. Så personerna på den tiden hade inte kylar, frysar, mikrovågsugnar, väckarklockor och duschar etc. Man gick upp så fort solen gick upp. Om man fick någon frukost var det antagligen bröd eller gröt. Till dryck hade man nog mjölk direkt från kon. Tvättade sig gjorde man väldigt sällan, men när man väl behövde gick man till det närmaste vattendraget där man också tvättade kläderna. De hade ju varken kyl eller frys så för att maten skulle hålla länge så saltade man och rökte maten. Ugnarna fick sin värme från ved som man eldade.

b) Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?
Om hundra år använder vi nog minst lika mycket elektricitet som vi gör nu. Dock så är nog ens morgon ganska lik gentemot idag. Man blir väckt av en väckarklocka. Väckarklockan är kanske kopplad till huset som har etta system likt Siri. Frysar, kylar och mikrovågsugnar t.ex drar nog mycket mindre ström än vad de gör nu. Vi har nog också robotar där hemma. Dessa robotar kommer ta hand om städning och matlagning. Vi människor försöker alltid göra våra liv lättare. Så att ha husrobotar är väldigt troligt.




6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor.
Elektronik
Den positiva effekten av att många elektroniska produkter är tillverkade i fattiga länder är att dessa produkter blir mycket billigare då arbetarna får lägre löner. En till positiv effekt är att folk i fattiga länder får jobb och lön. Kortsiktigt effekt är att arbetarn kan skada sig på jobbet. Arbetsdagarna är långa och slitsamma. Långsiktigt så förstör transporterna miljön då elektroniken transporteras från ena delen av jorden till andra. I Kina kan man se att de nya industrierna påverkar landsbygden. Jättemånga unga bönder drar istället till städerna och jobbar i fabrikerna. Det leder till att bönderna i Kina är mycket färre samt i genomsnitt äldre. Maskinerna som gräver upp metallerna i gruvorna drar mycket bränsle. Koldioxiden som släpps ut i atmosfären bidrar till växthuseffekten.

Kläder
Den positiva effekten av att mycket kläder är gjorda i fattiga länder är precis som med elektroniken att kläderna blir mycket billigare. Folk i länderna får jobb i klädesfabrikerna och deras underleverantörer vilket leder till att den får lön. Negativ effekt är att arbetarna kan skada sig. De exponeras för giftiga kemikalier. Långsiktigt är transporterna dåliga för miljön. Båtarna, flygen och lastbilarna drar mycket bränsle. Fabrikerna släpper ut mycket avgaser som bidrar till växthuseffekten. 

Djurfoder 

Positiva effekten av att djurfoder produceras i fattiga länder är att bönder får billigt foder till sina djur. Bönderna som odlar djurfodren får mer lön av att sälja den till oss rika i i-länderna. Negativ effekt av att djurfoder produceras i fattiga länder är att de som jobbar med att producera djurfoder här hemma förlorar sinna jobb. Man kan inte heller kontrollera hur fodret är producerat. Kortsiktigt så hugger man ner regnskogar för att odla soja som används till djurfoder. Detta leder till att det blir svårare för djuren att vandra runt, vilket långsiktigt leder till att djuren kan dö ut. Gamla stammar som funnits i tusentals år schasas iväg och försvinner. Skogarna som huggs ner tog upp koldioxiden och skapade syre. 

Hållbar utveckling

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
Det finns två sorters naturresurser. Den ena är förnybara resurser och den andra är ändliga eller icke förnybara resurser.

Förnybara naturresurser är resurser som kommer finnas för evigt. Exempel på förnybara naturresurser är solkraft, geoenergi, biobränsle, vattenkraft och vindkraft. Dessa naturresurser är gröna och släpper inte ut några växthusgaser. Tyvärr så genererar de inte lika mycket ström som de icke förnybara. 

Ändliga naturresurser är motsatsen till oändliga, alltså att resurserna kommer inte finnas för evigt. Exempel på sådana resurser är fossila bränslen och kärnkraft. I kärnkraftverk behöver man uran för att skäppa energin. Uran gräver man upp ur marken. Dessa naturresurser har en tendens att inte vara bra för miljön. Fossila bränslen släpper ut jätte mycket koldioxid när den antingen används eller när den grävs eller pumpas upp. Kärnkraft är tekniskt sett en grön resurs. Dock så skapas det radioaktivt avfall. Detta avfallet gräver man ner långt ner i marken i lådor, men radioaktiviteten i avfallet håller i tusentals år och man vet inte hur länge lådorna kommer att hålla. En annan dålig sak med kärnkraft är risken för olyckor där radioaktiva ämnen släpps ut i luften. Ett sådant fall är Tjernobyl. 


4 a) Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
När man pratar om hållbar utveckling menar man att man utvecklar vårt samhälle och tillgodoser våra behov utan att förstöra klimatet. Vi ska inte äventyra senare generationers chans att leva på denna jord. Dem som borde skärpa sig mest är oss i västvärlden. Vi släpper ut för mycket koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Vi måste återvinna mycket mer, t.ex kräver det bara en bråkdel av energin att återvinna metall än att skapa den.

Exempel på hållbar utveckling är förnybara energikällor. Dessa källor är hållbara på två sätt. Det första är att de släpper inte ut några växthusgaser. Den andra är dessa energikällor kommer att finnas lika länge som vi kommer att finnas här på jorden.

Ändliga energikällor är den exakta motsatsen och är inte ett exempel på hållbar utveckling.



b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med resurser på lång sikt. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och jämställt samhälle där alla mänskliga behov uppfylls. Ekologisk hållbarhet handlar om att man tar hänsyns till naturen.

Om man tar exemplet att de flytta stora delar av Kiruna för att kunna få tag på järnmalm där under. Ur den ekologiska synvinkeln är detta inte så bra. Att flytta på en stad kräver enorma resurser. Maskinerna som används för att flytta på Kiruna och bryta malmen drar mycket bränsle och släpper ut mycket med koldioxid. Ur den ekonomiska synvinkeln så är detta bra. Om det är lönsamt att flytta på stora delar av en stad så finns det nog mycket pengar att tjäna. Arbetarna får behålla sinna jobb. Ur den sociala aspekten kan man se det ur två synvinklar. Vissa har bott i på samma ställa i åratal, men på grund av gruvan så måste de flytta och det är inte så kul för dem. Åt andra sidan så gör flytten av staden att arbetarna fortfarande har ett jobb. 

5 a) Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Man har infört begreppet ekologiskt fotavtryck för att förklara hur mycket resurser som krävs för att man ska kunna leva som oss. Det är lättare att visa hur många jordklot som krävs för att alla ska leva som sig själv än att visa hur många terra watt man använder per år. 

b) Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Man tar antalet hektar av bördig mark på jorden och sedan dividera den med antalet människor. Det finns cirka 12 miljarder hektar bördig mark för oss att leva på. I sin tur så finns det cirka 7,5 miljarder människor på jorden, det betyder att varje person har 1,6 hektar att leva på. Dock så så använder vi i genomsnitt 2,3 ha av jorden resurser. Så varje år använder vi hela årets resurser plus några månader. 

c) En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.
Vårt ekologiska fotavtryck finns inte bara här hemma. Om man tar kläder till exempel. I Sverige köper vi mycket kläder, dessa kläder gör troligen utomlands, det flesta kläderna produceras i Asien. Många kläder är sköljda i kemikalier samt så innehåller färgerna ibland kemikalier. Dessa kemikalier är såklart inte bra för miljön. Fabrikerna i sig släpper så klart ut koldioxid. Sedan så släpps det ut mycket koldioxid under transporterna, kläderna transporteras ofta från halva sidan jorden för att komma hit. Många kläder är gjorda av bomull. Bomull kräver mycket vatten för att växa vilket inte är så bra för att man odlar det ofta i torra områden. Bomuller tar upp vattenresurser som man kan lägga på något annat.

När vi köper resurser från någon annan stans. Så tar vi deras resurser som de själv behöver. 

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?
Andelen förnybara energikällor bör öka för att de kommer att finnas så länge vi bor på jorden samt att de är miljövänliga. Icke förnybara energikällor bör minska på grund av att de är bara en tillfällig energikälla och då kommer att försvinna. Sedan är de inte miljövänliga och släpper då ut mycket växthusgaser.

Vattenkraft är en förnyarbar energikälla. En positiv sak med vattenkraft är att den är grön, den släpper inte ut några växthusgaser och då bidrar ej till växthusdefekten. En annan positiv sak med vattenkraft är att den är en mycket effektiv energikälla. Vattenkraft kan ha en verkningsgrad upp emot 90%. Negativ sak med vattenkraft är att den påverkar ekosystemet väldigt mycket, dessa kraftverk kan förstöra för fiskbestånden som lever där. En till dålig sak med vattenkraft är att sådana kraftverk är stora och väldigt dyra investeringar. 

Vindkraft är en förnybar energikälla. Den släpper i stort sätt inte ut några växthusgaser och bidrar inte till växthuseffekten. Ytterligare en positiv sak med vindkraft är att den också inte har några bränslekostnader. En negativ sak med vindkraft är att den är väldigt bullrig och påverkar ekosystemet, det finns varianter som inte låter så mycket, men de är så få. En till negativ sak med vinkraftverk är att de är beroende av att det blåser, om det inte blåser så producerar den ingen elektricitet. 

Kärnkraft är en ickeförnybar energikälla. Kärnkraftverk har låga koldioxidutsläpp under hela sin livscykel och bidrar inte så mycket till växthuseffekten. Kärnkraftverk skapar väldigt stora mängder energi. På den negativa fronten så skapar kärnkraft mycket radioaktivt avfall. Detta avfallet gräver man ner i berggrunden i lådor, avfallet är radioaktivt i tusentals år och man vet inte hur länge lådorna håller, dessa lådor kan börja läcka med radioaktiva ämnen vilket inte är bra. En annan dålig sak med kärnkraft är att kraftverken är stora, komplicerade och kostar väldigt yrket att bygga. 

Kolkraft är en ickeförnybar energikälla. Kolkraft är förhållandevis billigt om man jämför med andra energikällor. Kol finns också i stora mängder och man kan brytare i stor skala på många ställen på jorden, det finns så mycket att det kommer att dröja mer än 200 år innan allt kol är uppgrävt. Det negativa med kolkraft är att de bidrar enormt mycket till växthuseffekten. Många kolgruvor är dagbrott. Dessa dagbrott är väldigt stora och gör fula ärr i naturen. 


8 a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Solenergi
Solenergi är en förnybar naturresurs. Det finns många positiva aspekter med solenergi. En fördel är att solceller är i princip underhållsfria, de enda är om löv eller något sådant skulle landa på solcellerna, men då kan är det bara att borsta bort dem. En till positiv sak med solenergi är att man själv kan enkelt producera sin el. Det är enkelt att köpa solceller och sätta det på sitt tak för att skapa egen energi. Att köpa solceller är en investering och efter ett antal år så har man gått i vinst. Om cellerna skapar ett överskott av energi kan man sälja vidare den till elbolag.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.



Solenergi
Solkraft har också sina nackdelar. Solcellerna producerar runt sju gånger mer under sommaren än under vintern för att solen är uppe en längre tid under sommaren (när solen väl står uppe på vintern så producerar cellerna mer energi eftersom cellerna är kalla). Så på vintern förlitar man sig oftast inte bara på solkraft. Ett annat problem med solenergi är att det ska vara klart väder för att de ska producera maximat med ström, det är knappt en tredjedel av årets dagar där panelerna används till sitt fullaste. Solpaneler producerar heller inger energi på natten. Så solenergi har väldiga nackdelar.

c) Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:
Geografiska förutsättningar
Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)
Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa
Mängden energi som kan utvinnas
Aktörer som motarbetar förändringen
Vem som bär ansvaret för förändringen

Vindkraftverk
För att vindkraftverk ska fungera så effektivt som möjligt måste dem vara placerade på öppna områden så som på landet och ute till havs. För öppna områden är de blåsigaste. I en skogar och i städer är det lä och då inte optimalt för vindkraftverk. Att bygga ett vindkraftverk är en stor investering. Kraftverken är väldigt stora och kostar flera miljoner att bygga. Jämfört med många andra energikällor så producerar vinkraftverk inte så mycket energi. Kraftverken genererar också bara ström så länge det blåser. Konsekvenser för för oss människor är att vi för grön energi, men sen låter de ganska mycket och då stör de som bor nära kraftverken. Konsekvensen för djuren är att kraftverken är störande. Positiv konsekvens av vindkraftverken är att många djur bor vi vindkraftverken. De som motarbetar vindkraftverken är ofta de som bor nära dem. Många tycker att de förstör utsikten samt att de läger mycket. De som bär ansvaret för att det byggs vindkraftverken är politikerna.

Vattenkraft
De geografiska förutsättningarna för att man ska kunna ha ett vattenkraftverk är att man måste ha vatten. Floder och åar är optimala för vattenkraftverk för att vattnet är strömt. Vattenkraftvek har en fast kostnad när det gäller byggandet av dem. Sedan har den en ungefärlig årlig kostnad på hur mycket energi kraftverken producerar, vissa år kan det regna mer och då producera mer ström och andra år tvärt om. Priserna på el från vattenkraft svänger inte lika mycket som till exempel oljepriserna. Positiv konsekvens är vi människor får relativt konstant, billig och grön elproduktion. Negativ konsekvens är att kraftverken förstör fina åar. Negativt för djuren är att åarna förstörs och då förstör för fiskarna. Fiskaran har svår att vandra vidare. Ålarna påverkas speciellt av detta. Det kunde varit värre för djuren. Vattnet blir inte förorenat. Många boende tycker inte om vattenkraftverken. Många djuraktivister tycker heller inte och kraftverken för att det gör vandringen mycket svårare för fiskarna, alla vattendjur kan inte använda laxstegarna.

Biobränsle
För att man ska kunna ha biobränsle behövs skog eller halm. Från skogen använder man flis som ändå bara skulle förmultna. Positiv konsekvens av biobränsle för oss människor är att energikällan är konstant då den tillhör kretsloppet. Nackdel för oss människor när vi tar trät så förmultnar den inte till jord vilket leder till att vi behöver ge jorden mer konstgödning för. Positiv konsekvens för djuren är bara att man istället hade kunnat använda en sämre energikälla. Negativt för djuren är att vi gör jorden mindre bördig för vi tar flisorna som skulle förmultna. Att jorden är mindre bördig leder till att växterna växer sämre och då får djuren mindre mat. Mängden energi som kan utvinnas är konstant. Dock så måste växterna ha växt och dött innan man kan använda den. Politiker bär på ansvaret att biobränslekraftverk byggs upp. De som är emot är både djur och människoaktivister.


d) Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.
Om det är mer fördelaktigt på att satsa på förnybara energikällor än icke förnybara så sättsar man på förnybara energikällor. Om man tjänar mer på x än y så satsar man mer på x. I många länder är det billigare med förnybara än icke förnybara källor. Om man satsar mycket resurser på att göra något så ökar man både kundskåp och effektivitet och då blir det billigare att producera. Vindkraftverken t.ex producerar bara mer och mer energi.


Källor 

söndag 6 november 2016

Koreakriget


Koreakriget 1950-1953 




  Uppstart och Bakrund
Efter andra världskriget under Potsdamkonferensen diskuterade de allierade om hur det skulle bli efteråt. Under konferensen delade de allierade upp axelmakternas mark mellan sig, de delade t,ex upp Tyskland. Även Korea delades upp för att landet tillhördeKejsardömet Japan. Så Sovjet tog kontroll över allt norr om den 38:e breddgraden(skälet till den 38:e breddraden var för att det var där ryssarna och amerikanarna möttes när de invaderade Korea under andra världskriget) medan USA fick det söder om. Sydkorea blev till ett land likt de i väst. Landet blev influerat av de västerländska länderna. Nordkorea däremot hörde till det kommunistiska öst.

År 1948 hade man ett val i södra Korea. Syngman Rhee blev landets förste president. Inte så långt efteråt skapades en kommunistiska regering i norra Korea där Kim Il Sung blev ledaren. 

Kim Il Sung tyckte att de sydkoreanska trupperna hade blivit försvagade av gerillan som hade plågat dem. Så Kim Il Sung reste till Moskva för att övertyga Stalin att hjälpa dem med en invasion mot Sydkorea. Han sökte också hjälp från Mao Zedong i Kina.

Kriget börjar
25 juni 1950 marscherade de Nordkoreanska trupperna över 38:e breddgraden och gick till anfall mot Sydkoreanerna. USAs president Trumman ansåg att detta var ett hot från sovjet och det kommunistiska öst. Trumman uppmanade att FN skulle skicka förstärkningar till Sydkorea. 

Den Nordkoreanska armen var mycket starkare och bättre organiserat för krig än Syngman Rhees Sydkorea. Så de första 3 månaderna tvingades de sydkoreanska och FN-styrkorna att retirera så att de till slut endast hade kvar ett brohuvud kring staden Pusan på halvöns tå. Sedan kom ytterligare förstärkningar från FN. När förstärkningar hade anlänt inledde FN styrkornas högsta befäl MacArthur en motoffensiv. Denna offensiv var lyckad och den sovjetiska och nordkoreanska trupperna fick retirera. FN-styrkorna höll på att ta över hela Korea, men nordkoreanerna och sovjeterna fick då hjälp av styrkor från de Mao Zedong ledda Kina. Nu var det Nordkorea som gjorde en offensiv. I Januari 1951 så stred man ungefär vid 38:e breddgraden.

Krigets utveckling
                                                         Styrkor och suport 
Olika källor ger olika information om styrkornas storlek. Dock kan man göra en ungefärlig uppskattning av styrkorna och då ligger bådas styrkor på över miljonen. Nordkoreas styrkor med hjälp av Sovjetunionen och Kina var något större än de FN-ledda styrkorna. På Sydkoreas sida stred USA, Storbritannien och andra nationer från FN. Sverige hjälpte FN-styrkorna med medicinskt stöd.

Kriget står still
Kriget skulle hålla på i ytterligare 2 år. På grund av att Kina gick med så hade kriget förvandlades till ett ställningskrig som ingen av sidorna kunde vinna. Det var ingen som lyckades avancera.
FN-styrkornas befälhavare MacArthur ville att de skulle bomba kinesiska områden och kunde tänka sig att använda kärnvapen. Detta tyckte inte Truman om och förslaget gick inte igenom. På grund av konflikter mellan MacArthur och Trumman (MacArthur var republikan och Trumman var Demokrat) byttes befälhavaren ut. Ridgway blev den nya befälhavaren för FN-styrkorna. Det blev därmed endast ett begränsat krig. 
Förhandlingar om fred startade i början av juli 1951, men det dröjde ända till den 27 juli 1953 innan ett avtal om vapenstillestånd skrevs under i byn Panmunjom

Krigens offer
Precis som styrkorna kan man inte göra en exakt uträkning på krigets dödsantal. Man kan dock göra en ungefärlig uträkning. Under kriget som varade i 4 år så hade ungefär 5 miljoner personer dött(inräknat både militärer och civila). Antalet döda är nästan lika stort som i Vietnamkriget som varade i över 19 år. Om Koreakriget hade pågått i lika länge som Vietnamkriget och antalet döda inte hade sjunkit med åren hade ungefär 20 miljoner mist livet. 

Krigets konsekvenser och påverkan 
Korea var fortfarande uppdelat i syd och nord. Miljontals människor dog och tvingades fly från sina hem. Precis som Östtyskland blev Nordkorea isolerat och det var svårt att komma in och ut ur landet. Detta var dock ännu mer tydligt i Nordkorea. Idag är gränsen mellan Nord och Sydkorea den mest bevakade i hela världen. Direkt efter kriget gick det bra för den nordkoreanska ekonomin då den hade goda handelsrelationer med Kina och framför allt Sovjetunionen. User 50, 60 och 70-talet var den Nordkoreanska ekonomin starkare än den i Sydkorea. Det är något som dock skulle ändras på. År 1991 föll Sovjet vilket ledde till att Nordkorea blev av med sin största allierade och Handelspartner. Åren därpå var det kaos i NK då många dog i svält. Idag är NK en av de svagaste ekonomierna i världen. De få pengar de tjänar eller får i bidrag lägger de antingen på militären eller blir tagna av den korrupta regeringen. Sydkorea är däremot en av de starkaste ekonomierna i världen. De har en god industri och är ett handelscentrum. Märken som Hyundai och Samsung kommer från därifrån. Från början var Sydkorea dock också en diktatur. Mellan 50 och 80-talet hade man flera små uppror. Det var år 1987 som Sydkorea betraktades som en demokrati. Sedan dess har de haft presidentval var femte år.

Den Nordkoreanska armen är den största i världen om man ser till antalet soldater. Dock är armen omodern, vapnena de använder är från gamla sovjet tiden. Dock har de ett kärnvapenprogram och allt tyder på att de har kärnvapen. Sydkoreas arme är mycket mindre än den Nordkoreanska. Dock är den mycket dyrare och modernare. Så utan kärnvapen hade Nordkorea inte haft någon chans om de stred mot Sydkorea. 

På grund av sina  kärnvapen har Nordkorea en dålig relation med resten av världen. År 2002 bekräftades att Nordkorea hade anrikat Uran till Plutonium. USA reagerade med att stoppa oljeleveransen och annat bistånd in i landet. USA sökte bredare stöd för förhandlingar. 2003 fick Nordkorea hjälp av dess allierade Ryssland och Kina att inleda ett sexpartsavtal, där även Sydkorea och Japan fick medverka. Samtalet bromsades 2004 när det avslöjades att Sydkorea tidigare anrikat uran i hemlighet. 
Senare gjorde Nordkorea flera provsprängningar. De sa att de gjorde det i självförsvar.  Nordkoreas allierade Kina kritiserade nu landet och gick med på FN-sanktioner som bland annat stoppade import av tunga konventionella vapen och lyxvaror. Sexpartsavtalet återupptogs på nytt. De beslöt bland annat att Nordkorea skulle redovisa hela sitt kärnvapenprogram. Än idag har Nordkorea inte slutat med sina kärnvapentester.

Försök för Syd och Nordkorea ska få en bättre relation har gjorts. Sydkoreas president Kim Dae-Jung inledde en så kallad solskenspolitik och mötte i juni 2000 Nordkoreas ledare Kim Jong-Il vid ett toppmöte i Pyongyang. Man beslöt att inleda ekonomiskt samarbete och tillät grupper av koreaner att resa över gränsen för att möta familjemedlemmar för första gången på årtionden. Kim Dae-Jung fick nobels fredspris för sin solskenspolitik.

Kina är den enda allierade Nordkorea har nu för tiden och är totalt beroende av dem. Även om Kina inte tycker om Nordkorea så är de nästan tvungna att hjälpa dem. USA och Kina är de största ekonomierna i världen, de är också motståndare. USAs inflytande i Sydkorea är enormt. Om Nordkorea skulle falla hade de området absorberats av Sydkorea. Då i praktiken hade Kina och USA blivit grannar. Nordkorea ligger bra strategiskt för Kina. Dessutom är Nordkorea rikt på mineraler.



Kim Il Sung

Kim Il Sung levde mellan åren 1912 och 1994. År 1931 blev han medlem för det koreanska kommunistpartiet. På 30-talet ledde han ett väpnat motstånd mot de Japanska ockupanterna. Under andra världskriget var han knuten till den sovjetiska armen men återvände hem i samband med ockupationen av norra Korea år 1945. Samma år upprätta han en regim i norra Korea av stalinistiskt snitt. 1948 utropades Kim Il Sung så som  ordförande i Koreanska arbetarpartiet, den nya statens förste premiärminister. År 1972 valdes han till landets president. Under 1991 och 1992 överförde Kim Il Sung delar av sina maktbefogenheter till sin son Kim Jong Il. Kim Jong Il tog över makten i landet helt när fader år 1994 avled. För det Nordkoreanska folket är Kim Il sung som en gud. Det var han som var landets fader. Även om sonen Kim Jong Il också var älskad, var han dock inte som sin fader. Även om det inte fanns mycket Kim Jong Il kunde göra åt saken ledde han landet när det gick sämst för dem. Kim Jong Il avled den 17 december 2011. Idag styrs Nordkorea av Kim Jong Ils son Kim Jong Un. Hitintills ser det ut som han kommer följa sin faders om farfaders fotspår.                        

                                  Egen analys
Jag tror om Douglas MacArthur fått som han ville hade det kunnat bli ett tredje världskrig. Han hade inte något emot att använda atombomber eller att bomba Kina och utöka kriget. Koreakriget är början av kalla kriget. Kriget ökade spänningen mellan västvärlden och de kommunistiska nationerna.
Kriget ledde ingenstans, ingen vann. Miljontals dog helt i onödan. Kriget formar de två koreanska länderna än idag. Utan kriget hade inte miljöer människor behövt dö. Spänningen mellan nord och syd hade troligen inte varit lika stor. Det är fortfarande inte fred, det är bara vapenstillestånd. Det finns fortfarande en oro för att kriget ska trappas upp än en gång. Utan kriget hade denna oro kanske inte funnits. De hade kanske kunnat leva som två  nationer tillsammans . Nordkorea hade kanske kunna bli som Kina. Utvecklingen hade kanske gått snabbare. Relationerna mellan nord och syd hade kunnat varit mycket bättre. 

Utan kriget hade det varit svårare för Kim Il Sung och hans familj att behålla makten. De skyller på Sydkorea och västvärlden. Om det går dåligt för Nordkorea skyller ledningen på Sydkorea. För folken är ledarna som gudar, så om de säger att de är någon annans fel så tror folket det. De är ju så isolerade från resten av världen, så det är omöjligt att veta bättre. 



Källförteckning och Källkritik

Wikipedia är en av alla minna källor som jag har använt. Jag använt mig av både svenska och engelska sidan. Även om i källförteckningen står de som två källor ska jag skriva om dem tillsammans, man kan göra jämförelser mellan dem. Det finns stora skillnader mellan det engelska och svenska wikipedia. det är inte så att det är en person som har skrivit texten och sen bara översatt den till ett annat språk. Det är två olika personer som har skrivit dessa texter. Detta leder till att det finns olika information. Saker som styrkor och dödsantal är inte samma de olika versionerna, det finns också delar som ena versionen skrev och tvärtom. Detta betyder dock inte att Wikipedia är en dålig källa. Visst kan vem som helst skriva och ändra i inlägg, men nu för tiden kontrolleras alla texter. Om man skulle ändra ett inlägg och skriva något som inte var sant så skulle detta ändras inom en kort tid, sedan skulle datorn förbjudas från att att redigera mer inlägg på Wikipedia. Även om Wikipedia numera är en väldigt bra källa så går den inta att jämföras med en sida som NE. Fördelen som Wikipedia har framför NE är att den inte kostar något att använda. 


SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges största länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen. Sidan har funnits sedan 2011 och är en politisk neutral webbplats. Själv ser jag sidan som väldigt pålitlig. I princip var enda SO arbete så brukar jag hämta information från SO rummet. Våran egna SO lärare brukar själv tipsa om sidan. SO rummet tycker dock inte att man enbart ska använda deras sida när man jobbar med ett arbete. Jag citerar ’’Om du till exempel skriver en uppsats eller håller på med en annan form av skolarbete så bör du alltid använda dig av flera oberoende källor - detta för att den "kunskap" som du skapar genom ditt arbete ska bli så nyanserad och objektiv som möjligt’’. Det inlägget jag läste ur SO rummet publicerades eden 10 maj 2013. Det är över tre år sedan, dock så uppdaterades den 18 oktober detta året. Texten skrevs av Johnny Poetzsch och Robert de Viers. De är båda lärare inom Historia och andra samhällsorienterade ämnen, Rober de Viers är personen som driver sidan. 


Nationalencyklopedin är en väldigt bra källa. NE har bra och koreka information. Den är statligt ägd och de som gör inäggen är kunniga personer som jobbar inom områdena de skriver om. NE är inte en gratis sida. Så för att ha tillgång till all denna information som NE kan erbjuda måste man betala. Själv använder jag ofta NE när jag söker efter information och den tipsas ofta av lärare, detta gäller inte bara inom SO utan flera av skolämnena. Jag har kollat på två inlägg på sidan.
 Det ena inlägget stod det om Koreakriget. Författaren heter Göran Rystad. Han är historiker och professor i Umeå 1972-75 och i Lund 1975-91. Göran har medverkat i tv-programmet Fråga Lund.
Det andra inlägget handlade om Kim Il Sung. Tyvärr står det inte vad författaren heter. Detta är dock inget som gör att jag tvivlar på textens trovärdighet.


Webbplatsen Säkerhetspolitik drivs och förvaltas av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). På denna sida fick jag så mycket bra information. Väpnade och politiska kriser är lite av MSB:s specialitet. Som jag skrev tidigare är sidan statligt ägd, så inläggen är skrivna av personer som är kunniga inom områdena de skriver om, samt är de väldigt noga granskade. Detta är faktist första gången jag använder Säkerhetspolitik som informationskälla, den är något jag verkligen kan rekommendera. Det står att författaren till inlägget är Utrikespolitiska Institutet. Detta leder till att jag tror att det var mer än en person som var delaktig i skapandet av detta inlägg.

söndag 16 oktober 2016

Andra världskriget

1. Redan innan andra världskriget bröt ut 1939 hade Hitler lagt områden under sig. Förklara vad som hade hänt genom att använda följande ord: Saarområdet, Rhenlandet, Österrike, Münchenöverenskommelsen och Molotov–Ribbentrop-pakten?
Innan andra världskriget tog Tyskland över flera områden.

Saarområdet var ett tyskt område. Dock efter första världskriget förlorade de området till Nationernas Förbund (NF). De skulle ha området i 15 år och efter det skulle de ha en folkomröstning. Röstningen skulle avgöra om Saarområdet(Saarland) skulle vara franskt eller tyskt eller vara kvar i NF. När Saarområdet hölls av NF så hade området en fransk valuta och en tullunion. Frankrike gav äganderätt till kolgruvorna i området. Folket röstade för att bli tyskt igen. 

Rehnlandet var ett demilitariserat område. Området låg intill Frankrike och Tyskland och det fick inte ha någon militär aktivitet där. Dock lät Hitler Rhenlandet bli militariserad i strid med Versaillesfredens bestämmelser. De inledde därmed en aggressiv utrikespolitik.

Innan andra världskrigets början annekterades Österrike av Tyskland. Österrikarna välkomnade tyskarna till deras land. De lät tyskarna marschera in utan något motstånd. Österrike älskade Hitler, Hitler var själv en österrikare. Det motstånd som vissa gjorde tog tyskarna hand om. 

Münchenöverenskommelsen var ett avtal som rörde Tjeckoslovakien. Det pågick förhandlingar mellan Hitler och Storbritanniens premiärminister Chamberlain som inte kom någon vart och ett krig verkade nära. Dock med hjälp av den Italienska ledaren Mussolini kom det emellertid nya förhandlingar. Tjeckoslovakien var tvungna att ge Sudetområderna till Tyskland, samt att de senare måste avstå vissa områden till Polen och Ungern. Efter Münchenöverenskommelsen tog Tyskland över resten utav Tjeckoslovakien. 

Molotov-Ribbentroppakten var en pakt mellan Tyskland och Sovjet. Det var ett tioårsavtal om vänskapliga förbindelser mellan länderna. Om det ena landet skulle komma i krig med någon så skulle det andra landet förbli neutrala. Genom detta ’’vänskapliga’’ avtal kunde tyskarna köpa sovjetisk olja för att försörja sin krigsmaskin. Genom denna pakt kunde Tyskland ta över Polen utan ryskt motstånd. Polen skulle delas mellan länderna. Finland och Baltikum skulle ges till Sovjet. Varken Sovjet eller Tyskland kände sig i början av WW2 inte helt beredda på att möta varandra. Utan pakten hade kanske andra världskriget slutat mycket tidigare, Nu dröjde det några år innan Sovjetunionen gick med i kriget. 

5. Varför blev Stalingrad och el-Alamein vändpunkter i kriget?
När tyskarna förlorade i el-Alamein så var det över för dem i Afrika. Allt började bra för Tyskland och Italien. Det var i princip omöjligt att besegra den ökända fältmarskalken Edwin Rommel. Det var tills Bernard Montgomery (den nya högsta befälet för de allierade i Nordafrika) besegrade Rommel i slaget vid el-Alamein. Om Rommel hade segrat mot britterna så skulle tyskarna kunnat ta över Egypten. Då hade han också tagit kontroll över Suezkanalen, detta hade varit förödande för de allierade och framför allt Storbritannien. Utan Suezkanalen hade de tagit mycket längre tid att transportera gods och råmaterial från de asiatiska kolonierna till Storbritannien. Italien stred med Tyskland i el-Alamein mot de Allierade. Tyskland var bara i Nordafrika för att Italien inte hade någon chans själva mot Britterna och Amerikanarna 

När tyskarna förlorade i Stalingrad så var kriget i sin helhet i praktiken över. Att tyskarna skulle vinna operation Barbarossa var ganska långsökt. De var förbereda för en kort sommarkampanj. Tyskarna var inte förberedda för den ryska vintern. Ryssarna stred bättre än vad tyska trodde. Så den korta kampanjen blev aldrig av. Vintern kom och tyskarna var klädda i sommarkläder. Ofantliga mängder soldater frös ihjäl. Ryssland hade fler och bättre förberedda soldater de fick med tiden mycket fler stridsvagnar och andra fordon. För att Tyskland skulle kunna vinna i Ryssland var de tvungna att segra vid Stalingrad och Kursk. De misslyckades. De förlorade två avgörande krigsfronter. Barbarossa var en totalt misslyckad offensiv. 

Även om man kan säga att el-Alamein och Stalingrad var vändpunkter i kriget skulle Tyskland aldrig kunna segra. De hade inga mäktiga allierade i Europa (Italien bytte sida efter något år). De spred ut sinna trupper på flera fronter samtidigt. Även om de hade fokuserat alla sina trupper på en och samma front så hade de ändå inte vunnit. På båda sidorna av Tyskland fanns stornationer som mobiliserade sig. Om de besegrade Ryssarna (vilket inte är troligt de hade mycket mer soldater och fordon) så var de tvungna att handskas med USA och Storbritannien, USA var det tekniskt, ekonomiskt mest avancerade landet i världen med mest resurser. Två supermakter som Ryssland och USA hade Tyskland ingen chans mot. De hade inte ens vunnit om de stred en och en. I el-Alamein och Stalingrad förlorade tyskarna enorma mängder soldater. Dessa soldater hade Tyskland inte en möjlighet att ersätta så som Sovjet i öst och de andra allierade nationerna i väst.

7. Varför är namnet Quisling känt över hela världen?
Namnet Quisling är känt över hela världen för att han var känd som en förrädare. Vidkun Quisling var en norsk officer som sedan blev en politiker. Han var ledare för partiet Nasjonal Samling(norska versionen av det tyska nazistpartiet). I de norska valen 1933 och 1936 såg det inte ut som om hans politiska karriär skulle bli någon större succé. Dock år 1939 tog tyskarna över Norge. Åren 1942-45 var Quisling regeringschef under den norska ockupationen. Efter kriget blev han gripen och avrättad för landsförräderi. 

8. Vad hände i Sydostasien under kriget? Vilka var huvudmotståndarna? Vilka konsekvenser fick president Trumans beslut att fälla atombomben?
När kriget i Europa var över stred man fortfarande i Sydostasien. Japan hade fortfarande inte kapitulerat. Det såg ut som om kriget skulle hålla på ett tag till. Det vart tills amerikanarna släppte två atombomber över Japan, Först över Hiroshima och sen en över Nagasaki när de fortfarande inte hade kapitulerat.

Redan innan WW2 så var det spänt mellan USA och Japan. Japan invaderade Kina. USA och Kina hade goda handelsrelationer. Så USA startade en blockad. Man kunde inte sälja eller köpa några varor till Japan. Japanerna har inte mycket egna resurser och var bland annat tvungna att köpa olja från Australien, detta var något som amerikanarna ändrade på. I början av WW2 så hade Japan inga mäktiga fiender. De tog över många stillhavs öar och områden i Asien. De visste dock att det inte skulle dröja länge innan USA skulle gå med i kriget. Så de bombade Pearl Harbour, en militär hamn på Hawaii. Japanerna visste att ett krig med USA var oundvikligt. Så de försökte förstöra USAs stillhavs flotta, vilket Japan hade en framgång med, alla båtar var dock inte stationerade i Pearl harbour så många skepp klarade sig. Denna attack gjorde så att USA startade krig med Japan, inte så långt efteråt förklarade Hitler krig mot USA.

Två nationer hade atombombsprogram under WW2, USA och Tyskland. Ledaren för USAs program var Franz Oppenheimer. Oppenheimer är nu känd som atombombens fader, något som skulle hemsöka honom i resten av hanns liv. Det amerikanska programmet är känt som Manhattanprojektet. Programmet hette så på grund av att det höll från början hus på Manhattan. Senare flyttades allting till Los Alamos.

Man kan tycka att Trumans beslut om att släppa atombomber över Japan var fruktansvärt. Dock man kan också se det ur en annan synvinkel. Det värsta kriget genom alla tider avslutades tidigare på grund av de två bomberna. Japan ville aldrig ge upp. Om amerikanarna inte hade fällt bomberna hade de varit tvungna att landstiga med sina trupper på det japanska fastlandet. Fler hade helt klart dött och de döda hade kommit från båda sidorna. USA hade stridit sedan 1941. De ville bara avsluta kriget en gång för alla. Det gjorde de när de släppte de två bomberna den 6 augusti respektive den 9 augusti år 1945. Japan hade redan fått utstå värre bombattacker än atombomberna. När USA bombade Tokyo dog fler. Atombomberna har dock påverkat folk i flera generationer pga strålningsskador. Detta gjorde Hiroshima och Nagasaki till radioaktiva områden. Det är farligt att vistas vid radioaktiva områden för länge. Många dog i förväg av alla möjliga sorters sjuksommar. En del barn föddes med allvarliga sjuksommar på grund av bomberna. 

Man kan helt enkelt säga att själva explosionen är det lilla när det kommer till atombomberna. 

Många som jobbade på Manhattanprojektet fick cancer på grund av all den strålning de jobbade med varje dag. Många arbetare blev också deprimerade och begick självmord efter de hade sett vad de skapade. Detta gällde piloterna på planen med.

9. Hur påverkades de europeiska kolonierna av kriget?
Många kolonier hamnade i kläm under andra världskriget. Man slogs fortfarande om kolonierna. Tyskland förlorade och de blev av med alla sinna kolonier. En del kolonier vann sin självständighet direkt efter kriget men de flesta fick vänta flera år. Efter kriget så påbörjades en stor avkolonisering av Asien och Afrika. Ett startskott till avkoloniseringen var när Pakistan och Indien blev självständiga från Storbritannien år 1947, 2 år efter andra världskrigets slut. Den berömde Mahatma Gandhi var ledaren för indiernas självständighet. Dock tog det till 60-talet innan de afrikanska kolonierna började försvinna. På 70-talet försvann de sista afrikanska kolonierna.

11. ”Kristallnatten” och ”den slutgiltiga lösningen” är två begrepp som hör ihop med Förintelsen. Förklara hur.
Kristallnatten var namnet på natten mellan 9 och 10 november år 1938 då förföljandet av judar verkligen började i Tyskland. Propagandaministern Josef Goebbels gav SA order att anfalla judiska affärer, hem och synagogor. Ca 400 judar blev dödade eller tvungna att begå självmord av den tyska polisen. För att rättfärdiga Kristallnatten så anklagade nazisterna judarna för att ha bränt upp riksdagen. Under dagarna därpå blev ca 1500 judar dödade och tiotusentals blev skickade till koncentrationsläger.

Ett koncentrationsläger är ett läger där stora grupper av civilpersoner blev inspärrade under en obestämd tid. Man skickades dit om man var fel politiskt ställd, folkgrupp, religion, sexualitet eller om man hade något handikapp.

Det första koncentrationslägret vid namn Dachau som skapades 1933 var till en början ett läger för judar. De första som blev satta på koncentrationslägrena var nazisternas politiska motståndare, socialdemokrater och kommunister.

Krigsfångar blev inte skickade till koncentrationsläger. De hade sina egna läger som kallas för krigsfångeläger. Det fanns lagar på hur fångarna skulle behandlas i lägena. Så förhållandet i dessa läger var något bättre än i lägren för civilbefolkningen. Det var skillnad om man var en soldat från Västeuropa eller från Ryssland, ryssarna blev sämre behandlade än de andra soldaterna.

De olika typerna av läger  innan och i början av kriget var arbetsläger, koncentrationsläger och interneringsläger. Arbetsläger var ett läger där de internerade måste arbeta till de dog. Tyskarna hade många av dessa läger för att de gav gratis arbetskraft. Arbetskraft var något Tyskland hade ont om. Ett interneringsläger var ett läger där man bara spärrade in folk. Man hade inga systematiska avrättningar eller tvångsarbeten som kunde förekomma i koncentrationsläger. Från början var interneringsläger namnet på läger för politiska fångar. Med den slutliga lösningen uppstod det nya läger.

Den slutliga lösningen av judefrågan var när nazisterna planerade och försökte genomföra ett totalt utrotande av judarna i Europa. Alla judar som var innanför de tyska gränserna skulle dödas. Nazisterna beordrade alla länder under tysk ockupation att samla ihop judarna. De förvarades i början i ghetto. Ghetton var inspärrande statsdelar där judarna fick vistas. Förhållandet i ghettona var fruktansvärda. Extrema mängder människor blev tvungna att bo ihop i små utrymmen. Ett känt ghetto är det i Warszawa. 23% av Warszawas befolkningen bodde på ett område som var cirka 2,4 % av stadens yta . I detta ghetto bodde det som mest 500 000 personer. Från ghettona kunde man bli transporterade till bland annat förintelseläger.

Förintelseläger eller utrotningsläger kom med den slutliga lösningen. Dessa läger hade som funktion att döda alla som vistades där. Många förintelseläger skapades samt att man gjorde om andra läger till förintelselägren. Auschwitz, det mest berömda tyska lägret var från början ett koncentrationsläger och arbetsläger, men från sommaren 1942 till 1944 var det ett även ett förintelseläger. Förintelselägren var de värsta lägren under andra världskriget. 

Sätt att döda de internerade var bl.a att skjuta dem, gasa dem, svälta ihjäl dem. Många dog av sjukdomar.

Det var inte bara judar som blev satta på alla dessa hemska lägren. Romer, homosexuella, fysiskt och psykiskt handikappade är exempel på folk som också blev satta på lägren.

12. Resonera kring orsakerna till att inte fler i Europa protesterade mot hur judarna behandlades.
Folk protesterade inte så mycket om hur judarna behandlade på grund av flera orsaker. 

En orsak är att det var ett världskrig igång, så att protestera mot hur judarna behandlades av nazisterna var lågprioriterat. De allierade vann häller inget på att rädda judarna, det gav de ingen strategisk fördel. För att vinna kriget var man tvungna att vinna slag och inte att rädda judar, romer etc. 

I Europa fanns sedan länge fördomar och hat mot judar och romer. Redan på medeltiden förföljdes många judar. Exempel på detta var inkvisitionen. Innan andra världskriget hade förföljelser av judar hänt redan i andra länder. Även i Sverige möttes flyende judar av protester. De flesta regeringar var väl informerade om vad som hände inne i Tyskland men valde att inte agera.
Så även om man visste att judarna blev dåligt behandlade så var det ingen gjorde så mycket åt saken.

Nazisterna mörklade förintelsen lite. Folket visste om att något illa hände med judarna. Dock var det först efter kriget som allmänheten fick reda på allt som hände inne på dessa läger.  



måndag 26 september 2016

Mellankrigstiden. fråga 2, 3, 7

2. Vad hände den ”svarta torsdagen” den 24 oktober 1929? Vilka följder fick den dagen?
Den ’’Svarta Torsdagen’’ som var den 24 Oktober 1929 var dagen då panik utbröt i börsen. 

Innan börskraschen så upplevde den Amerikanska industrin goda tider. Produkter skapades som aldrig för. Bilar massproducerades så att till och med arbetsklassen hade tillgång till dem. På grund av att det gick så bra för industrierna så köpte många aktier. Man hade en övertro på aktierna. Aktiernas värde steg till värden de inte hade någon grund till. 

Det gick barn för industrierna, men för lantbruket var det andra bullar. Lantbruket hade mekaniserat och de odlade mycket mer än för. Det blev överskott av spannmål och bönderna kunde inte sälja hela skörden. Detta lede till att de förlorade pengar. Postorderföretagen där många lantbrukare var kunder gick det dåligt för. Lantbrukarna var de första som märkte av den ekonomiska krisen.

 Eftersom aktierna steg var industrierna tvungna att producera mer varor. Det fanns dock ett problem. Det fanns inga köpare. På grund av detta började det gå dåligt för industrierna och aktieägarna agerade.

24 oktober 1929 utbröt kaos i börser. De såg att det började gå dåligt för industrierna. I fruktan av att sina aktier skulle sjunka i värde så sålde alla sinna aktier. Detta lede till att aktierna förlorade all sin värde och många företag och banker gick i konkurs. Bara inom loppet av en dag hade den amerikanska ekonomin i princip förstörts. 

Konsekvensen av att företag gick i konkurs var att många blev av med sinna jobb. De företag som inte helt gick i konkurs sänkte på lönerna eller antalet arbetare. Till slut hade över 12 miljoner amerikaner blivit arbetslösa, cirka 25% av alla arbetande amerikaner. Eftersom det gick så dåligt för företagen skulle det dröja länge innan alla de 12 miljoner skulle få jobb igen.

Den svarta torsdagen skulle inte bara förstöra den amerikanska ekonomin. I princip alla industriella nationer skulle påverkas av denna händelse. Av alla nationer som påverkades av börskraschen kan ingen jämföra sig med Tyskland. Efter börskraschen var den tyska marken(valutan) värdelös. När inflationen var som högst var fyrahundramiljarder mark ungefär lika med en dollar. Den svarta torsdagen var en bidragande faktor till att Nationalsocialistiska partiet(nazi) kom till makten och sen startade andra världskriget. Innan börskraschen gick det alltid dåligt för Hitlers parti. Men sådana partier har en tendens prestera bra när ens land är i kris, eftersom de kommer med nya ideér. Så efter börskraschen vann nazisterna i det tyska valet, något som antagligen aldrig hade skett utan den svarta torsdagen. 

3. Roosevelt bidrog på flera sätt till att minska arbetslösheten. Bland annat fick jordbrukare betalt för att inte bruka sin jord och arbetslösa fick kontant arbetslöshetsstöd. Hur gjorde detta att arbetslösheten minskade?
Förr fick bönderna bara betalt genom att sälja sinna grödor. Detta ledde till att det blev ett överskott av spånmål och bönderna onde inte sälja hela skörden. Lantbrukarna förlorade pengar på detta. När new deal infördes fick bönderna pengar för att inte bruka sin jord. Så överskottet av spånmål minskade och bönderna som brukade sin jord kunde sälja hela skördar. Bönderna fick i sin tur mer pengar och hade nu råd att köpa mera varor. New deal gjorde så att lantbrukskrisen minskade.

Arbetslösa fick penningbidrag. När de fick hangar att handla för ökades efterfrågan av varor. Om man har en större efterfrågan av varor måste industrierna öka produktionen vilket kan leda till många behövde en större arbetskraft. På så sätt skapades nya arbeten. 

I USA skapade man flera statliga arbeten. T.ex drog man igång kraftverksbyggen, vägbyggen, skogsarbeten i flera delar av landet. Arbetslösheten minskade, folk köpte mer varor, framför allt när de fick sina löner för då hade de mer pengar, efterfrågan av dessa ökade, produktionen skulle det återigen gå bra för. Det skulle dock dröja ända till krigsutbrottet innan massarbetslösheten äntligen hade försvunnit. 

Staten tog mer kontroll över bankerna, spararnas pengar som var insatta på banker var nu säkra. Staten ville att förtroendet för bankerna skulle ökas i allmänheten. Fler sparare vågade sätta in sina pengar på bankerna. Nu hade pengarna pengar som de kunde låna ut till dem som ville starta egna företag.

Det skulle dröja först till sommaren 1938 innan den amerikanska ekonomin var på uppgång igen.


7. Vad innebar nazisternas ideologi?
Nazistpartiet var ett nationalistiskt parti. Förutom nationalistiskt var de också rasister och antisemiter. En antisemit är en person som hatar judar. Efter andra världskriget hade de europeiska beståndet av judar nästan försvunnit. Förutom judar tycker nazister inte om homosexuella och romer.

Nazistpartiet var antidemokratiskt och hade en våldsideologi. När man har en våldsideologi så är det den starkaste som bestämmer och har alltid rätt samt att hen vet exakt vad folket ville. I nazistpartiet var Hitler deras ledare. Hitler kunde ta alla beslut själv och behövde inte ta hänsyn till andras åsikter. Deras främsta politiska motståndare socialdemokraterna och kommunisterna bekämpades med våld. De första som blev insatta på koncentrationsläger var just kommunisterna och socialdemokraterna. 


När det kom till utrikespolitik så var nazisterna motståndare till Versaillesfredens beslut. De ville bli starka och mäktiga som Tyskland än gång var. Även här användes våldsideologin. De hade rätt till livsrum vilket betyder att folk som nazisterna tyckte va mindre värda var tvungna att lämna sina hem till de tyska folket. Exempel på folk som påverkades utav detta var de slaviska folket i öst. 

söndag 4 september 2016

Versaillesfreden

Tre punkter i Versaillesfreden. Det bra och det dåliga om dessa punkter

Det som var bra med dessa punkter var i princip bara bra för de som vann kriget.  

1. Tyskland och de andra centralmakterna förklarades skyldiga till kriget och skulle betala ett mycket stort krigsskadestånd till ententens stater.
Den förlorande sidan i ett krig skulle på den tiden betala alla skador som kriget hade fört med sig. Det var inget nytt. Den segrande ententen vann väldigt mycket på detta. De behövde inte betala något skadestånd. 

Lika kul var det dock inte för de förlorande centralmakterna och framför allt Tyskland. De fick betala allt. Första världskriget var inte som något annat krig dessförinnan. Detta var mycket större och blodigare. Kriget skulle påverka de civila som aldrig förr. Stora städer låg i ruiner. Att bygga upp städer är inte billigt. Dessa skadestånd gjorde centralmakterna väldigt fattiga, framför allt Tyskland som fick betala mest. Tyskland hade knappt råd att betala för att bygga upp sitt eget land. Landet blev mycket skört och börskraschen 1929 gjorde situationen inte bättre. På grund av detta skulle ett stort hat uppstå mot länderna som tillhörde ententen. Denna punkten var en viktig faktor till att andra världskriget bröt ut. Hitler ville att Tyskland skulle bli lika mäktiga som de än gång varit. 

2. Kroatien, Slovenien och Bosnien skulle tillsammans med Serbien, Makedonien och Montenegro ingå i ett nytt land (som 1928 döptes till Jugoslavien).
Att en vinnande nation skulle få mark från förlorarna är inte en konstig sak i krig, det är i princip standard och har varit så sedan urminnes tider. Efter kriget hade Serbien mer än dubblat i storlek. Så Serbien vann mycket på denna punkten.

Dock så var Jugoslavien inte en väl fungerande nation. Landet bestod utav sex olika folkgrupper och delrepubliker. I Kroatien bodde främst kroater, Bosnien var de flesta Bosniaker, bosniaker är muslimer, men det fanns många serber och kroater där med, Slovenien bodde nästan bara slovener mm. De sex delrepublikerna bråkade mycket med varandra. Konsekvensen av allt detta bråkande var att år 1991 förklarade Kroatien och Slovenien sig självständiga och ett stort inbördeskrig påbörjades. Senare skulle kriget spridas till de andra delarna av landet. Hundratusentals dog och cirka 4 miljoner flydde landet. När kriget var över hade de Sex delrepublikerna blivit till sex egna nationer (Kroatien, Slovenien, Serbien, Makedonien, Bosnien och Montenegro). 

3. Japan fick behålla de områden som landet hade erövrat från Tyskland i Kina.

Denna punkten var till synes väldigt bra. Tyskland hade inte längre lika stort inflytande i Asien. Stora delar av Asien skulle nu styrdes utav ett asiatiskt land som var på ententens sida. 

Punkten hade dock en hake. Marken i Kina tillhörde nu Japan. Så nu var det japanska inflytandet i Asien enormt. När andra världskriget bröt ut var Japan en av det mäktigaste nationerna som stred för axelmakterna, de stred med tyskarna. Japan byte sida. Så ententen gav Tysklands mark i Kina till ett land som skulle strida mot dem i det nästkommande världskriget. 

söndag 28 augusti 2016

Första världskriget

Resonera om orsakerna till första världskriget. Använd gärna följande ord och begrepp i ditt resonemang: imperialism, kapprustning, militära allianser, nationalism, bristande demokrati och människors krigsvilja.

Efter en lång fred i Europa började läget bli spänt mellan de stora makterna och snart skulle det första världskriget bryta ut.

Det finns flera orsaker till att första världskriget bröt. Ett av skälen var såklart de ökända skotten i Sarajevo då en medlem i gruppen Svarta handen skött ihjäl den Österrike-ungerska prinsen Franz Ferdinand och hans hustru Sophie. Redan innan denna incidenten var det spänt mellan Österrike-Ungern och Serbien. När Österrike-Ungern anklagade Serbien för att vara delaktig i mordet blev situationen såklart värre. Första världskriget startade med att Österrike-Ungen och Serbien förklarade krig mot varandra. 

En annan faktor var Imperialismen. Det innebar att europeiska länder ville ta över mark i framför allt Afrika och Asien. Den marken som bland annat Storbritannien, Frankrike, Tyskland mm hade som kolonier. I dessa kolonier använde man lokalbefolkningen som billig arbetskraft för att få fram landets resurser. Denna handel var väldigt lukrativ. Marken behövdes såklart beskyddas. Storbritannien hade många kolonier utspridda över hela jorden. För att skydda kolonierna och handeln hade de en enorm flotta, rättare sagt världens största. Den brittiska flottan var dock inte ohotad, för tyskarna hade börjat bygga väldigt många skepp. 

Alla stormakterna ville vara mäktigast. Ett mäktigt imperium behöver en stor arme. För att stormakterna skulle kunna matcha varandra påbörjades en kapprustning. De byggde vapen för enorma summor och rekrytera massor med folk till deras arméer. Hur stora arméerna än var kunde man inte strida mot alla samtidigt. Så militära allianser skapades. Nationer som Storbritannien, Frankrike, Ryssland och sedan Italien och USA skapade ententen, medan Tyskland, Österrike-Ungern,Osmanska riket och Italien(bytte dock sida efter ett tag) bildade tillsammans med andra länder centralmakterna. Allianser är dock framför allt effektivast så länge de båda sidorna bara hotar varandra. När det väl är krig kan allianser vara en nackdel. Konflikten eskalerar om det två krigande länderna tar med sina allierade. 

Under början utav 1900-talet var få länder demokratier. Många länder var till och med absoluta monarkier. Om länderna var demokratier så som idag hade sannolikheten till att ett krig skulle brytas ut varit mycket lägre. Folket blir inte mäktigare för att man har vunnit ett krig, tvärt om. Många blir av med familjemedlemmar (oftast männen). Dom enda som blir mäktigare efter ett vunnet krig är de som har makten. I demokratier vill man skydda sin handel. Folket vill att det ska gå bra med landets handel. Då vill man inte vara i krig med länder som man säljer och köper varor ifrån.

Folket under 1800-talet och början utav 1900- talet var kända för att vara väldigt nationalistiska. Man älskade sitt land och skulle göra vad som helst för sitt land. Så även om folket inte skulle tjäna mycket på ett krig i så skulle man hjälpa till och bidra till sitt lands seger. Männen skulle gå med i armen och kriga för att det ansågs vara något extremt ädelt och hedersamt. Kvinnor skulle ta hand om barnen eller jobba i militära fabriker och på sjukhus mm för att hjälpa de modiga männen. För att allt detta skulle fungera så effektivt som möjligt så gjorde man mycket propaganda, ofta i form av affischer. På dessa affischer kunde de uppmana männen att gå med i armen eller att kvinnorna skulle bli sjuksköterskor och hjälpa de sårade soldaterna. Förutom att folket tyckte om sitt land hand man också solidaritet för länder som liknade sitt eget. Serberna hade ryssarnas sympati för de tillhörde båda den slaviska folkguppen. Tyskarna och österrik-ungrarna talade båda tyska, så såklart var de allierade. Länder som delar språk eller folkgrupp tenderar att kriga tillsammans. Om ryssarna inte hade hjälpt serberna när det blev krig med Österrike-Ungern hade inte kriget kanske inte varat lika länge och dödssiffran hade troligtvis inte blivit lika hög. Kriget hade varit mer lokalt och då inte lika globalt som det nu blev.


Sammanfattning

Stormakterna hade dispyter om sina kolonier. Man hade en stor kapprustning för att försvara sinna kolonier och sitt land mot andra stormakter. Militära allianser skapades så att man inte behövde strida helt själva mot fler fiender. Det var brist på demokrati så folket som inte ville ha kriga hade inte mycket att säga om saken. Man var mycket nationalistiska och ville gärna hedra och försvara sitt land. Den Österrike-Ungerska prinsen Franz Ferdinand och hustrun Sophie blir skjutna i Sarajevo. Krig utbröts då mellan serberna och österrik-ungrarna. Fler lände går med i kriget och första världskrigen är fött. 

tisdag 7 juni 2016

SO geografi, frågor 5,6,7. s 119

5. Vad finns det för samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser? 
En fattig person brukar ha svårt att få mat på bordet. Om man är undernärd får man ett svagare immunförsvar vilket gör att man lättare blir sjuk. Eftersom person är fattig har hen kanske inte råd att köpa medicin. Då dör kanske hen. 

På vissa ställen tillåter klimatet inte bra jordbruk med stora skördar. Om bonden får dåliga skördar blir inkomsten lägre. Med läger inkomst her hen inte råd med alla basvaror. 

Länder med få naturresurser har svårt att starta industrier. Man måste importera en massa varor för att eventuellt förädla dem. Att importera kostar enorma summor. Om det finns få industrier finns det färre jobb. Om många är utan jobb kommer fler under fattigdomsgränsen. Både en själv samt hela landet lider av det. 

I befolkningstäta områden sprids sjukdomar tycke bättre än in ett befolkningsglest område. Om personerna som bor där har mycket pengar är det inget problem. De har råd att lägga pengar på sin hygien och att köpa medicin. Fattiga har inte råd med detta. Det resulterar i att personerna blir sjuka och kan t.ex inte jobba. 


6. Förklara sambandet mellan sårbarhet och fattigdom.
Om vi jämför med jordbävningen i Japan och den på Haiti. Jordbävningarna var ungefär lika stora men inte lika förödande. 

Japan är ett land som är väl förberedda för jordbävningar och tsunamis. Dessa förberedelser var dock inte till enormt stor nytta då många tussen dog. Kostnaden för allt förstört blev enorm. Tur nog återhämtade de sig i Japan ganska snabbt efter katastrofen. Jordbävningen på Haiti var ungefär lika stor, men ännu mer förödande. Haiti är inte ett rikt välutvecklat land så som Japan. De var inte alls så förberedda för sådana naturkatastrofer. Förödelsen i Haiti blev enorm. Tusentals döda och enorma kostnader för allt förstört. Haiti har fortfarande inte återhämtat sig sedan katastrofen så som Japan.  

Efter katastroferna hade de hemlösa japanerna bättre tillfälliga bostäder. På Haiti bodde folk  i tält på läger. De bodde tätbefolkat och sjukdomar spred sig lätt.


7. I vilka former ges bistånd till fattiga länder?
Det finns bistånd där man ger pengar till mottagarlandet. För brukade givarlandet bestämma helt om vad pengarna de skickar ska gå till. Nu mera finns det något som kallas ’’hjälp till självhjälp’’. Där har mottagarlandet en stor del i att biståndet används på rätt sätt, de bestämmer alltså vad pengarna ska gå till. Det finns exportstöd. Det innebär att mottagarlandet är bundna till att köpa varor och tjänster från givarlandet. Denna formen utav bistånd har kritiserats mycket. Mottagarlandet kanske inte vill ha givarlandets varor och tjänster.

Det finns bistånd där man hjälper till med att skapa ett fungerade rättsystem med polis och rättvisa domstolar.

Det finns humanitärt bistånd. Då ger man akut hjälp vid katastrofer till mottagarlandet.



torsdag 26 maj 2016

Rikt och fattigt land

Jämförelse mellan rikt och fattigt land.

Det rika landet jag har valt är Japan
Det fattiga landet jag har valt är Zimbabwe 

Förhandsfakta
Japan
Japan är en av världens största ekonomier, bara efter USA och Kina. Landet har också en av de största industrierna. De är världsledare inom teknik och bilbranschen. Japan är ett av världens mest moderna samhällen. Japan är en demokratisk nation. Huvudstaden är Tokyo. 

Zimbabwe
Zimbabwe hade innan ekonomisk stabilitet och var då ett av Afrikas rikaste länder. De hade relativt utvecklade industrier. Under 2000-talet har landet dock upplevt en ekonomisk kollaps. Skördarna har också varit dåliga på sistone. Zimbabwe styrs av Robert Mugabe. Han är känd som en av världens mest hänsynslösa ledare. Huvudstaden är Harare. 

Geografiska fakta
Lär er mer om länderna genom att ta reda på ”geografiska fakta” som geografiskt läge, areal, klimat och växtlighet, folkmängd och befolkningstäthet.
Befolkningsdata

Japan har en befolkning på 126 miljoner invånare. Den har en befolkningstäthet på över 330 personer per km2. Arean är 377 000 km2. Landet i stilla havet och befinner sig i östra Asien norr om ekvatorn.  Landet ligger i den subtropiska zonen.  Japan har tempererat kust och inlandsklimat. Det finns lövskog, barrskog, gles tropisk regnskog mm. 

Zimbabwe har en befolkning på cirka 13 miljoner invånare. Den har en befolkningstäthet på cirka 30 personer per km2. Arean är 391 000 km3. Det är precis större än Japan. Zimbabwe är beläget på Afrikas västkust, söder om ekvatorn. Zimbabwe gränsar bland annat till Zambia och Mozambique. Landet ligger i den tropiska zonen. De har savann och subtropiskt klimat. Den ursprungliga växtligheten är glest tropisk regnskog och regnskog.

I kapitlet ”Världens befolkning” har ni läst att data om en befolknings uppbyggnad och förändring skiljer sig mycket åt mellan rika och fattiga länder. Jämför till exempel följande storheter:
Födelsetal
Dödstal
Spädbarnsdödlighet
Befolkningspyramid
Antal läkare per 1000 invånare

Zimbabwe
Per 1000 levande födda barn dör 55 av dem före 1 års ålder i Zimbabwe.
I befolkningspyramiden är den största delen mellan åldrarna av 0 till 4. Det finns fler 0 till 4 åringar i Zimbabwe än var det finns mellan åldrarna av 45 till 100. Det är en mycket ung befolkning.
Av 1000 invånare i Zimbabwe dog 9 av dem varje 2013. 
År 2004 var 0,2 av 1000 invånare läkare

Japan
Per 1000 levande födda barn dör 2.1 av dem före 1 års ålder 1 i Japan. Der är mer än 26 gånger så få döda barn än i Zimbabwe. 
I befolkningspyramiden är den största delen mellan 40 till 44 år. Det är mycket med utspritt mellan åldrarna i Japan gentemot Zimbabwe. Det är en gammal befolkning.
Per 1000 invånare i Japan dog 10 av dem 2013.  Det var en mer som dog per invånare i Japan än i Zimbabwe 2013.
År 1990 var 1,7 per 1000 invånare läkare.

2. Utbildning, hälsa och sjukvård

Zimbabwe
Utbildning
2011 var 16,4% av befolkningen analfabeter. Så det är cirka 2,5 miljoner som inte kan läsa. Många vuxna i Zimbabwe har inte gått i skolan och faktiskt inte har någon utbildning. 
Idag går över 94% av Zimbabwes barn i grundskolan. 

Sjukvård och hälsa
Jämfört med Japan har Zimbabwe få läkare. AIDS/ HIV är ett stort problem i Zimbabwe. Folk är inte lika noga med preventivmedel i Zimbabwe jämfört med t.ex Japan. Så könssjukdomar så som HIV sprider sig relativt lätt. Det dyrt med bromsmediciner. Detta leder till att många får diagnosen AIDS. 

Barnadödligheten är rätt hög. I snitt dör 89 av 1000 barn innan åldern av 15. Detta beror på att de får dåligt med mat och vatten samt att de får otillräcklig vård. Bara i runt 80% av fallen är det i kvalificerad läkare som har hand om förlossningen. 

Japan
Analfabetismen är väldigt låg i Japan. Det beror på att i Japan får man bra utbildning. I princip 100% av de Japanska barnen går i grundskolan. Även de vuxna hade tillgångs till en bra utbildning när de var barn. 

Sjukvård och hälsa
Japan är en av de länderna i världen som har den bästa sjukvården. Könssjukdomar så som HIV/AIDS förekommer inte lika vanligt i Japan som i Zimbabwe. Folk använder är bättre med att använda kondomer, så sjukdomarna sprider sig inte så lätt. De som har fått HIV får tillgång till bromsmediciner. 

Barnadödligheten är låg i Japan. Bara runt 3 av 1000 barn dör innan åldern av 15. I princip 100% av fallen sker förlossningar med kvalificerade läkare. 

3. Ekonomi och näringsliv

Zimbabwe
BNI per capita 
I snitt tjänar man 1.63 tusen dollar om året i Zimbabwe.

BNP per capita
En invånare från Zimbabwe äger i snitt 896 dollar.


Energiförbrukning
En invånare från Zimbabwe förbrukar i snitt 757 kilowatt om året. Bara cirka 40% av befolkningen har tillgång till ström.

Export och inport
Zimbabwe viktigaste exportvaror är tobak, guld, nickel asbest och platina. De importerar mycket majs och andra livsmedlen. Zimbabwes största samarbetspartners är Sydafrika, Moçambique, Storbritannien, Kina och den Förenade arabemiraten

Japan

BNI per capita
I snitt tjänar man 37.92 tusen dollar om året i Japan.

BNP per capita
En japansk invånare äger i snitt 36 tusen dollar. Så en japansk invånare äger mer än 40 gånger så mycket som en invånare från Zimbabwe.


Energiförbrukning
I snitt förbrukar en Japans invånare 7848 kilowatt om året. 100% av befolkningen har tillgång till ström.

Export och inport
Japan viktigaste exportvaror är fordon, maskiner och elektronik. Japans importerar mycket olja, stenkol, järnmalm och kopparmalm. Japans viktigaste samarbetspartners är Kina(inkluderat Hongkong), USA, Sydkorea och Taiwan. 

4. HDI – mänskligt utvecklingsindex
Hur placerar sig de länder ni valt att jämföra på HDI – rankningen?

HDI är en mätning som visar hur bra det är att leva i landet. För att räkna ut en nations HDI tar man det genomsnittliga resultatet av tre grundläggande områden. Den första är den förväntade livslängden. De andre är utbildning och den sista är inkomsten(BNP per invånare). Det bästa resultatet är 1 och sämsta är 0. 

Japan placerar sig på plats nr 19. Japans HDI ligger på 0,891.

Zimbabwe placerar sig på plats nr 154. Deras HDI  ligger på 0,509.

Det är 135 nationer mellan Japan och Zimbabwe i HDI rankingen. Det är mer än hälften av  alla världens länder i mellan. I Japan har man en längre förväntad livslängd, bättre utbildning samt högre BNI än Zimbabwe.



5. Dra slutsatser – gör en analys

Ett rikt land har bra sjukvård. Antalet läkare per capita är hög. Spädbarns, barna och mödradödligheten är låg. Könssjukdomar är inte så vanliga. I princip alla har tillgång till ström. De har bra jordbruk. Stora industrier. Handeln går bra. Landet placerar sig högt på HDI mätningen. I stort sätt alla barn går i skolan. Landet är en demokrati. Befolkningen är gammal.

Ett fattigt land har dålig sjukvård. Antalet läkare per capita är låg. Spädbarns, barna och mödradödligheten är hög. Könssjukdomar är vanliga. Alla har inte tillgång till ström. Har ett dåligt jordbruk. Små och dåliga industrier. Handeln går dåligt. Landet placerar sig lågt på HDI mätningen. Alla barn går inte i skolan. Landet är ofta diktaturer, korrupt eller både ock. Befolkningen är ung. 

Att Zimbabwe blir ett lika tekniskt avancerat land som Japan kommer dröja många år, om någonsin. Om Zimbabwe ska ett I-land måste de avsätta Robert Mugabe. Landet måste bli till en riktig demokrati så som Japan och Sverige. Regeringen får inte vara korrupt. De måste investera på viktiga saker så som sjukvård, industri, infrastruktur, handel och utbildning. 

Jordbruket måste göras om. I Zimbabwe är de flesta bönder. Om de hade satsat på ett mer storskaligt jordbruk. Storskaliga jordbruk producera mer grödor än småskaliga. Med ett storskaligt jordbruk behövs inte så många bönder. De som inte längre är bönder ska jobba i industrier. I industrierna får arbetarna bra lön. Med mer lön kan folket betala mer i skatt. Landet blir rikare. Bönderna tjänar också mer för att de producerar mer. Zimbabwe behöver helt enkelt en industriell revolution precis som den på 1800-talet. 

Om alla barn går i skolan får alla en utbildning. Om alla får en utbildning finns det fler kompetenta arbetare. Om arbetarna är bra på sina jobb går det bättre för industrierna, sjukvården, handeln etc.