söndag 4 juni 2017

Idrottsreflektion

Under min tid på Gunnesboskolan har jag lärt mig en del på idrotten. Det som står ut extra för mig är att arbeta med hinder som plintar och bommar samt att orientera. Dessa saker håller jag inte på med i vanliga fall. Tack vare detta är hinderövningar och att orientera är de två förmågor som jag har utvecklat mest under idrotten på Gunnesboskolan. 

Det bästa och roligaste för mig har varit alla bollsporter som vi har syslatt med. De roligaste bollsporterna som vi har haft på idrotten är fotboll, handboll, kungaboll och basket. Jag gick på handboll vilket är en bollsport, så det är inte konstigt då att dessa aktiviteter har varig de roligaste. Alla sporterna jag rabblade på var lagsporter, de bästa bollsporterna enligt mig är lagsporter. Jag tycker också om när vi har racketsport och simning.

Det är inte speciellt nödvändigt men jag tycker att vi kunde haft mer simning. Ha en simlektion varje termin hade varit kul. Dock så är det inte så högprioriterat att ha mer simning då nästan alla elever har simkunskaperna som krävs. Jag tycker ofta att vi har för lite idrott på lektionerna. I början av denna terminen hade vi väldigt få praktiska idrottslektioner och många teoretiska. Teori är en viktig del av alla skolämnen, dock så tycker jag att dt ibland blir för mycket teori på idrottslektionerna. Friidrott är också en sak som vi har jobbat med för lite. Precis som att vi åker till Skrylle för att orientera kunde vi åka till bollhuset för att friidrotta. 

Att kunna orientera och läsa av en karta är förmågor som jag kommer att ha stor användning för i framtiden. Om man ska åka till något ställe som man inte kan vägen till är det bra att kunna läsa av en karta.

Det kommer nog dröja väldigt länge innan min idrottstid är över. Jag kommer fortsätta att springa, gymma och att spela fotboll med kompisar. Så länga jag kan gå så kommer jag att hålla på med någon fysisk aktivitet. 

Jag tror att idrott är obligatoriskt i den svenska skolan för att det är många som inte idrottar. Om de inte hade varit för idrottslektionerna hade dessa personer i princip inte fått någon motion över huvud taget. Detta hade inte varit nyttigt för eleverna. Matte och engelsklektioner gör inte så ens hälsa blir bättre, de kan dock idrottslektioner göra. Idrott är enligt mig viktigare än någonsin då fler och fler väljer att sitta framför datorn än att motionera.

Om man ska argumentera för idrott i skolan kan man säga att vi elever behöver motion. Om kroppen aldrig behöver jobba blir man svagare och får sämre hälsa. Man kan också säga att idrottslektionerna är en omväxling till den annars nästa helt teoretiska skolveckan. 


Om man ska argumentera mot idrott i skolan kan man säga att idrotten tar tid som man annars hade kunnat lägga på teoretiska ämnen i skolan. Man kan också säga att idrott är onödigt då så många ändå idrottar utanför skolan. 

tisdag 30 maj 2017

Kroppens propotioner


Reflektion av kroppens proportioner. Från början ritade jag av en modellgubbe där kroppens proportioner var verklighetstrogna. Jag har mätt av alla kroppsdelar så att ingen skulle vara onaturligt kort, lång, liten eller stor. Att få till en bra bakrund var inte det viktigaste, så jag arbetade inte mycket med det. Gubben jag målade av ställde jag vid ett bord precis framför en vägg, inget för komplicerat. Att få till bra färg, kulör, nyanser ljus och skuggor är enligt mig det viktigaste i detta arbetet. En gubbe med bara en färg blir inte lika verklighetstrogen eller levande som en gubbe med flera olika färger och nyanser. Min gubbe blev jag väldigt nöjd med. Det var gubben som var huvudarbetet och den kunde jag inte gjort mycket bättre än vad jag gjorde. Bakgrunden blev ok. Det var ju trots allt inte huvudsyftet med arbetet. Något jag kan utveckla med bilden är att jag hade kunnat komplettera på min bakgrund. Men som sagt lade jag inte så mycket tid på den. Jag har ingen bild på min skiss för att jag kunde inte hitta skissen.

fredag 28 april 2017

Riskbedömning Idrott

Riskbedömning idrott

Hur kan du minska skaderisken och göra en idrottsaktivitet säkrare för dig själv?
Om jag lyssnar väldigt noga på instruktionerna så vet jag exakt vad jag ska göra så att jag inte behöver fråga. Då minskas risken för att jag gör fel vilket sedan gör att skaderisken minskar för mig och alla andra. Jag ska inte göra saker jag inte har kapaciteten till att lyckas med. Väl genomförda uppvärmningar och uppmjukningar innan idrottspasset har börjat kan minska min risk för idrottsskador. Uppvärmingen gör så att det blidas ledvätska i lederna vilket resulterar i mer rörlighet i mina leder. Uppvärmingen gör så att hjärta får arbeta mer. Alltså förbereder uppvärmingen hjärtat inför idrottspasset. 

Hur kan omgivningen, tex redskap, aktivitet, underlag mm påverka säkerhet och risker?
Olika omgivningar, redskap aktiviteter, underlag mm ger olika sorters risker. Om man använder stora redskap som plintar och bommar är det viktigt att de är de är fastspända så att de inte rör sig när de används. Vid användning av stora redskap ska man alltid ha mattor så ifall man trillar så landar man mjukt. Mattor ska också finnas när man jobbar med gymnastik t,ex när man hjular. Det ska alltid vara mellanrum mellan utrustningen. Ifall man har glömt eller bara inte har med sig skor så ska man jobba barfota i idrottshallen. Golvet är halt och med strumpor kan man lätt halka och slå sig. Vid lagsporter ökar risker som kollisioner, för vissa kan vara så fokuserad på sig själv att hen inte tänker på var alla andra spelarna är. Om man spelar racketsport så kan man bli slagen med ett racket. Vissa aktiviteter behöver en längre uppvärmnings tid än andra. Så uppvärmning och uppmjukning ska vara olika för olika aktiviteter. När vi simmar ska man inte springa nära polen för då kan man halka. Edvin D och jag hade dans på våran lektion. Jag ville inte att det skulle ske några lyft. Det berodde på jag inte tyckte att klasskamraterna var kapabla till att göra detta och de skulle tappa varandra vilket hade lett till att någon hade skadat sig.

Hur kan du genom ditt sätt att genomföra aktiviteten påverka säkerhet och risker både för dig själv och andra?
Själv brukar jag följa reglerna. Jag tycket inte om att fuska eller att bryta mot regler. Dock så finns det personer som ibland gör detta. Så om jag ser folk som gör fel så ska jag säga till dem. Samma gäller för de andra ifall jag gör fel. När vi spelar lagsport ska jag inte spela fult spel som t,ex att knuff bakifrån och göra fula tacklingar mot mina motspelare, för det kan reta upp dem och göra så att de spelar fult tillbaka.


måndag 13 mars 2017

Handikappidrott

Handikappidrott
Handikappidrott eller Parasport som det nu mera kallas är motions och tävlingsidrott för rörelsehindrade, synskadade, utvecklingsstörda och döva. I parasport så tävlar man inte bara mot samkönade utan också mot personer med samma funktionsnedsättning som en själv. Så blinda tävlar mot blinda och rullstolsburna mot rullstolsburna etc. Förutom att det utövas som elitidrott eller på motionsnivå så används parasport som rehabilitering för personer med trafik och idrottsskador. Parasport är så stort att de till med har sin egna version av Olympiska spel vid namn Paralympics. Paralympics hålls några veckor efter de Olympiska spelen. Likt svenska fotbollsförbundet finns svenska Parasportförbundet.

Historia:
Idrott för synskadade startade på 40-talet i Sverige. Även idrott för rörelsehindrade startade på specialskolor, dock i liten omfattning och mest som tidsfördriv. I Storbritannien och Tyskland så började handikappidrott träda fram efter andra världskriget då många män kom hem med krigsskador. 1957 bildades ’’De handikappades riksförbund’’(DHR) i Sverige. År 1960 var Rom värd för de första sommarspelen i Paralympics. De första vinterspelen anordnades 1977 i den svenska staden Örnsköldsvik. Sedan dess har sommarspelen respektive vinterspelen hållits var fjärde år.

Parasport stjärnor:
Oscar Pistorius. Den snabbaste 400m löparen utan fötter någonsin. Pistorius är så snabb så att han har till och med kvalat in och deltagit i de Olympiska spelen. Oscar Pistorius får inte längre tävla på grund av att han är dömd för att ha skjutit sin flickvän till döds. Oscar Pistorius är utan tvekan den kändaste handikappade idrottaren någonsin.

Karl Forsman. Han tog Sveriges första guld i Paralympics i Rio De Janeiro. Karl vann med över en sekund framför tvåan i hundra meter bröstsim. I denna kategorin fick man bara använda överkroppen till simningen.  


Egna tankar:
Jag tycker att parasport är fantastiskt. Det ska inte vara tabu för en blind eller någon med annan funktionsnedsättning att idrotta. Parasport bryter stereotyper om att funktionshindrade är hjälplösa. De saker som idrottarna gör kan ibland få en att tappa hakan. Det finns personer utan armar som simmar snabbare än vad jag någonsin kommer att göra, löpare utan ben som gör det samma och bågskyttar som skjuter pilbåge med fötterna. Parasport visar verkligen att vem som helt kan göra i princip vad som helst. Funktionshindrade har personer som de verkligen kan se upp till. Det är svårt för en blind att säga att man vill bli nya Zlatan. De säger istället att de vill bli den nya Jefinho som är världens bästa blindfotbollsspelare.

Källor 
  • NE.se
  • Wikipedia
  • parasport.nu 


Källkritik

NE:
Nationalencyklopedin är en väldigt bra källa. NE har bra och koreka information. Den är statligt ägd och de som gör inäggen är kunniga personer som jobbar inom områdena de skriver om. NE är inte en gratis sida. Så för att ha tillgång till all denna information som NE kan erbjuda måste man betala. Gunnesboskolan betalar för att vi ska få använda den så för mig är NE gratis. Själv använder jag ofta NE när jag söker efter information och den tipsas ofta av lärare. Informationen är relevant och håller sig till ämnet. Den är som sagt helt faktabaserad och är då inte vinklad eller har en egen åsikt. Alla inlägg på NE hänvisar till sina källor. 

Wikipedia:

Wikipedia är en av alla minna källor som jag har använt. Jag använt mig av både svenska och engelska sidan. Även om i källförteckningen står de som två källor ska jag skriva om dem tillsammans, man kan göra jämförelser mellan dem. Det finns stora skillnader mellan det engelska och svenska wikipedia. det är inte så att det är en person som har skrivit texten och sen bara översatt den till ett annat språk. Det är två olika personer som har skrivit dessa texter. Detta leder till att det finns olika information. Saker som styrkor och dödsfall är inte samma de olika versionerna, det finns också delar som ena versionen skrev och tvärtom. Detta betyder dock inte att Wikipedia är en dålig källa. Visst kan vem som helst skriva och ändra i inlägg, men nu för tiden kontrolleras alla texter. Såklart kan man inte helt jämföra Wikipedia med NE, men det är ändå en bra källa. 

måndag 13 februari 2017

Svenska novell. Spår i snön

Spår i snön
Mitt filmtittande avbröts av att det ringde på dörren, ding dong lät det. Jag gick fram till dörren och kikade ut genom kikhålet. Det var ingen där! Bara ett par fotspår i snön. Det var märkligt tänkte jag, men jag antog att det var någon som busringde. Dock så var det konstiga att det inte fanns några fotspår som gick bort från mitt hus. Jag tänkte lite grann men sen satte jag mig sen igen i soffan och fortsatte att titta på filmen.

Fem minuter senare ringde det igen, ding dong. Ännu en gång gick jag till dörren och kollade ut genom kikhålet. Det var mörkt, det snöade, men åter igen var det ingen vid dörren, bara ett par fotsteg. Jag kunde inte förstå det? Det var ingen där förutom ett par fotspår. Tanken av detta gav mig gåshud. Jag gick tillbaka och kollade på filmen.

Det blåste utanför och det nakna trädet skakade för fullt. Situationen var inte bättre av filmen som jag såg på. Det var den ruggiga Fredag den trettonde. Det hade gått ytterligare fem minuter sen förra gången men nu ringde det igen, ding dong. Tveksamt traskade jag över det knarrande golvet till dörren. Ännu en gång var det ingen där ute, bara ett par fotsteg och den ruggiga vinternatten. Jag börjar hyperventilera. Att öppna dörren kom aldrig på tanken vid tillfället, jag skulle bara släppa in kylan i huset och det var ju trots allt ingen där.

Efter ytterligare fem minuter ringde det på dörren, ding dong. Jag bestämde mig denna gången för att inte gå till dörren. Dock efter en minut ringde det igen, ding dong. Motvilligt traskade jag på nytt till dörren. Dock var det samma visa ännu en gång. Jag vandrade runt i huset och kollade ut genom alla fönstren. Det enda där ute var den ruggiga vinternatten. Det kändes som om jag var med i filmen. Det borde funnits en logiskt förklaring tänkte jag, men vad var förklaringen?

Ding dong. Fem minuter hade gått sen senaste ringningen. Bestämt tänkte jag ¨Nu ska fan ingen jävel ringa på min helvetes ringklocka''. Jag tog fram mitt brännbollracket och gick till dörren. Jag låste upp dörren och öppnade den. Först såg jag ingenting, bara snö och mörker. Utan att kunna få ut ett ord gick jag tillbaka mot dörren, men då hörde jag en röst. Jag tittade ner och där stod han! Det var min granne Danny Dvärg.

Danny hade varit så kort så att jag inte kunde se honom genom kikhålet. I slutändan ville han bara låna min skyffel så att han kunde skotta sin altan. Han såg att jag var hemma och ringde på var femte minut i hopp om att jag skulle öppna. Danny var väldigt chockad när han såg mig med brännbollracket. Röd som en tomat i ansiktet förklarade jag varför jag höll i mitt racket och varför det tog så lång tid för mig att öppna. Han tog det dock förvånansvärt bra. Nu när jag tänkte efter så blev den natten onödigt dramatisk.

måndag 6 februari 2017

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …
Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.
Först vaknar jag upp. Det brukar vara så att jag ställer väckarklockan på mobilen. Efter jag har har vaknat så gör jag frukost. Jag tar ut en macka från frysen och värmer upp den i mikrovågsugnen. Sedan så tar jag smör och lägger jag på ett pålägg, båda tar jag från kylen. Till mackan dricker jag juice som jag också tagit från kylen. När jag har ätit gör jag vid mig. Varannan dag så duschar jag på morgonen. Duschtiden brukar ligga mellan 5-10 minuter och vattnet brukar vara precis under 30°c. Efter duschen borstar jag minna tänder. Jag har inte kranen igång under tiden. Sist så tar jag på deodorant, fixar håret och går på toa. Efter det så går jag till skolan.



2 a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.
För 200 år sedan fanns det ingen elektricitet. Så personerna på den tiden hade inte kylar, frysar, mikrovågsugnar, väckarklockor och duschar etc. Man gick upp så fort solen gick upp. Om man fick någon frukost var det antagligen bröd eller gröt. Till dryck hade man nog mjölk direkt från kon. Tvättade sig gjorde man väldigt sällan, men när man väl behövde gick man till det närmaste vattendraget där man också tvättade kläderna. De hade ju varken kyl eller frys så för att maten skulle hålla länge så saltade man och rökte maten. Ugnarna fick sin värme från ved som man eldade.

b) Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?
Om hundra år använder vi nog minst lika mycket elektricitet som vi gör nu. Dock så är nog ens morgon ganska lik gentemot idag. Man blir väckt av en väckarklocka. Väckarklockan är kanske kopplad till huset som har etta system likt Siri. Frysar, kylar och mikrovågsugnar t.ex drar nog mycket mindre ström än vad de gör nu. Vi har nog också robotar där hemma. Dessa robotar kommer ta hand om städning och matlagning. Vi människor försöker alltid göra våra liv lättare. Så att ha husrobotar är väldigt troligt.




6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor.
Elektronik
Den positiva effekten av att många elektroniska produkter är tillverkade i fattiga länder är att dessa produkter blir mycket billigare då arbetarna får lägre löner. En till positiv effekt är att folk i fattiga länder får jobb och lön. Kortsiktigt effekt är att arbetarn kan skada sig på jobbet. Arbetsdagarna är långa och slitsamma. Långsiktigt så förstör transporterna miljön då elektroniken transporteras från ena delen av jorden till andra. I Kina kan man se att de nya industrierna påverkar landsbygden. Jättemånga unga bönder drar istället till städerna och jobbar i fabrikerna. Det leder till att bönderna i Kina är mycket färre samt i genomsnitt äldre. Maskinerna som gräver upp metallerna i gruvorna drar mycket bränsle. Koldioxiden som släpps ut i atmosfären bidrar till växthuseffekten.

Kläder
Den positiva effekten av att mycket kläder är gjorda i fattiga länder är precis som med elektroniken att kläderna blir mycket billigare. Folk i länderna får jobb i klädesfabrikerna och deras underleverantörer vilket leder till att den får lön. Negativ effekt är att arbetarna kan skada sig. De exponeras för giftiga kemikalier. Långsiktigt är transporterna dåliga för miljön. Båtarna, flygen och lastbilarna drar mycket bränsle. Fabrikerna släpper ut mycket avgaser som bidrar till växthuseffekten. 

Djurfoder 

Positiva effekten av att djurfoder produceras i fattiga länder är att bönder får billigt foder till sina djur. Bönderna som odlar djurfodren får mer lön av att sälja den till oss rika i i-länderna. Negativ effekt av att djurfoder produceras i fattiga länder är att de som jobbar med att producera djurfoder här hemma förlorar sinna jobb. Man kan inte heller kontrollera hur fodret är producerat. Kortsiktigt så hugger man ner regnskogar för att odla soja som används till djurfoder. Detta leder till att det blir svårare för djuren att vandra runt, vilket långsiktigt leder till att djuren kan dö ut. Gamla stammar som funnits i tusentals år schasas iväg och försvinner. Skogarna som huggs ner tog upp koldioxiden och skapade syre. 

Hållbar utveckling

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
Det finns två sorters naturresurser. Den ena är förnybara resurser och den andra är ändliga eller icke förnybara resurser.

Förnybara naturresurser är resurser som kommer finnas för evigt. Exempel på förnybara naturresurser är solkraft, geoenergi, biobränsle, vattenkraft och vindkraft. Dessa naturresurser är gröna och släpper inte ut några växthusgaser. Tyvärr så genererar de inte lika mycket ström som de icke förnybara. 

Ändliga naturresurser är motsatsen till oändliga, alltså att resurserna kommer inte finnas för evigt. Exempel på sådana resurser är fossila bränslen och kärnkraft. I kärnkraftverk behöver man uran för att skäppa energin. Uran gräver man upp ur marken. Dessa naturresurser har en tendens att inte vara bra för miljön. Fossila bränslen släpper ut jätte mycket koldioxid när den antingen används eller när den grävs eller pumpas upp. Kärnkraft är tekniskt sett en grön resurs. Dock så skapas det radioaktivt avfall. Detta avfallet gräver man ner långt ner i marken i lådor, men radioaktiviteten i avfallet håller i tusentals år och man vet inte hur länge lådorna kommer att hålla. En annan dålig sak med kärnkraft är risken för olyckor där radioaktiva ämnen släpps ut i luften. Ett sådant fall är Tjernobyl. 


4 a) Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
När man pratar om hållbar utveckling menar man att man utvecklar vårt samhälle och tillgodoser våra behov utan att förstöra klimatet. Vi ska inte äventyra senare generationers chans att leva på denna jord. Dem som borde skärpa sig mest är oss i västvärlden. Vi släpper ut för mycket koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Vi måste återvinna mycket mer, t.ex kräver det bara en bråkdel av energin att återvinna metall än att skapa den.

Exempel på hållbar utveckling är förnybara energikällor. Dessa källor är hållbara på två sätt. Det första är att de släpper inte ut några växthusgaser. Den andra är dessa energikällor kommer att finnas lika länge som vi kommer att finnas här på jorden.

Ändliga energikällor är den exakta motsatsen och är inte ett exempel på hållbar utveckling.



b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med resurser på lång sikt. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och jämställt samhälle där alla mänskliga behov uppfylls. Ekologisk hållbarhet handlar om att man tar hänsyns till naturen.

Om man tar exemplet att de flytta stora delar av Kiruna för att kunna få tag på järnmalm där under. Ur den ekologiska synvinkeln är detta inte så bra. Att flytta på en stad kräver enorma resurser. Maskinerna som används för att flytta på Kiruna och bryta malmen drar mycket bränsle och släpper ut mycket med koldioxid. Ur den ekonomiska synvinkeln så är detta bra. Om det är lönsamt att flytta på stora delar av en stad så finns det nog mycket pengar att tjäna. Arbetarna får behålla sinna jobb. Ur den sociala aspekten kan man se det ur två synvinklar. Vissa har bott i på samma ställa i åratal, men på grund av gruvan så måste de flytta och det är inte så kul för dem. Åt andra sidan så gör flytten av staden att arbetarna fortfarande har ett jobb. 

5 a) Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Man har infört begreppet ekologiskt fotavtryck för att förklara hur mycket resurser som krävs för att man ska kunna leva som oss. Det är lättare att visa hur många jordklot som krävs för att alla ska leva som sig själv än att visa hur många terra watt man använder per år. 

b) Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Man tar antalet hektar av bördig mark på jorden och sedan dividera den med antalet människor. Det finns cirka 12 miljarder hektar bördig mark för oss att leva på. I sin tur så finns det cirka 7,5 miljarder människor på jorden, det betyder att varje person har 1,6 hektar att leva på. Dock så så använder vi i genomsnitt 2,3 ha av jorden resurser. Så varje år använder vi hela årets resurser plus några månader. 

c) En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.
Vårt ekologiska fotavtryck finns inte bara här hemma. Om man tar kläder till exempel. I Sverige köper vi mycket kläder, dessa kläder gör troligen utomlands, det flesta kläderna produceras i Asien. Många kläder är sköljda i kemikalier samt så innehåller färgerna ibland kemikalier. Dessa kemikalier är såklart inte bra för miljön. Fabrikerna i sig släpper så klart ut koldioxid. Sedan så släpps det ut mycket koldioxid under transporterna, kläderna transporteras ofta från halva sidan jorden för att komma hit. Många kläder är gjorda av bomull. Bomull kräver mycket vatten för att växa vilket inte är så bra för att man odlar det ofta i torra områden. Bomuller tar upp vattenresurser som man kan lägga på något annat.

När vi köper resurser från någon annan stans. Så tar vi deras resurser som de själv behöver. 

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?
Andelen förnybara energikällor bör öka för att de kommer att finnas så länge vi bor på jorden samt att de är miljövänliga. Icke förnybara energikällor bör minska på grund av att de är bara en tillfällig energikälla och då kommer att försvinna. Sedan är de inte miljövänliga och släpper då ut mycket växthusgaser.

Vattenkraft är en förnyarbar energikälla. En positiv sak med vattenkraft är att den är grön, den släpper inte ut några växthusgaser och då bidrar ej till växthusdefekten. En annan positiv sak med vattenkraft är att den är en mycket effektiv energikälla. Vattenkraft kan ha en verkningsgrad upp emot 90%. Negativ sak med vattenkraft är att den påverkar ekosystemet väldigt mycket, dessa kraftverk kan förstöra för fiskbestånden som lever där. En till dålig sak med vattenkraft är att sådana kraftverk är stora och väldigt dyra investeringar. 

Vindkraft är en förnybar energikälla. Den släpper i stort sätt inte ut några växthusgaser och bidrar inte till växthuseffekten. Ytterligare en positiv sak med vindkraft är att den också inte har några bränslekostnader. En negativ sak med vindkraft är att den är väldigt bullrig och påverkar ekosystemet, det finns varianter som inte låter så mycket, men de är så få. En till negativ sak med vinkraftverk är att de är beroende av att det blåser, om det inte blåser så producerar den ingen elektricitet. 

Kärnkraft är en ickeförnybar energikälla. Kärnkraftverk har låga koldioxidutsläpp under hela sin livscykel och bidrar inte så mycket till växthuseffekten. Kärnkraftverk skapar väldigt stora mängder energi. På den negativa fronten så skapar kärnkraft mycket radioaktivt avfall. Detta avfallet gräver man ner i berggrunden i lådor, avfallet är radioaktivt i tusentals år och man vet inte hur länge lådorna håller, dessa lådor kan börja läcka med radioaktiva ämnen vilket inte är bra. En annan dålig sak med kärnkraft är att kraftverken är stora, komplicerade och kostar väldigt yrket att bygga. 

Kolkraft är en ickeförnybar energikälla. Kolkraft är förhållandevis billigt om man jämför med andra energikällor. Kol finns också i stora mängder och man kan brytare i stor skala på många ställen på jorden, det finns så mycket att det kommer att dröja mer än 200 år innan allt kol är uppgrävt. Det negativa med kolkraft är att de bidrar enormt mycket till växthuseffekten. Många kolgruvor är dagbrott. Dessa dagbrott är väldigt stora och gör fula ärr i naturen. 


8 a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Solenergi
Solenergi är en förnybar naturresurs. Det finns många positiva aspekter med solenergi. En fördel är att solceller är i princip underhållsfria, de enda är om löv eller något sådant skulle landa på solcellerna, men då kan är det bara att borsta bort dem. En till positiv sak med solenergi är att man själv kan enkelt producera sin el. Det är enkelt att köpa solceller och sätta det på sitt tak för att skapa egen energi. Att köpa solceller är en investering och efter ett antal år så har man gått i vinst. Om cellerna skapar ett överskott av energi kan man sälja vidare den till elbolag.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.



Solenergi
Solkraft har också sina nackdelar. Solcellerna producerar runt sju gånger mer under sommaren än under vintern för att solen är uppe en längre tid under sommaren (när solen väl står uppe på vintern så producerar cellerna mer energi eftersom cellerna är kalla). Så på vintern förlitar man sig oftast inte bara på solkraft. Ett annat problem med solenergi är att det ska vara klart väder för att de ska producera maximat med ström, det är knappt en tredjedel av årets dagar där panelerna används till sitt fullaste. Solpaneler producerar heller inger energi på natten. Så solenergi har väldiga nackdelar.

c) Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:
Geografiska förutsättningar
Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)
Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa
Mängden energi som kan utvinnas
Aktörer som motarbetar förändringen
Vem som bär ansvaret för förändringen

Vindkraftverk
För att vindkraftverk ska fungera så effektivt som möjligt måste dem vara placerade på öppna områden så som på landet och ute till havs. För öppna områden är de blåsigaste. I en skogar och i städer är det lä och då inte optimalt för vindkraftverk. Att bygga ett vindkraftverk är en stor investering. Kraftverken är väldigt stora och kostar flera miljoner att bygga. Jämfört med många andra energikällor så producerar vinkraftverk inte så mycket energi. Kraftverken genererar också bara ström så länge det blåser. Konsekvenser för för oss människor är att vi för grön energi, men sen låter de ganska mycket och då stör de som bor nära kraftverken. Konsekvensen för djuren är att kraftverken är störande. Positiv konsekvens av vindkraftverken är att många djur bor vi vindkraftverken. De som motarbetar vindkraftverken är ofta de som bor nära dem. Många tycker att de förstör utsikten samt att de läger mycket. De som bär ansvaret för att det byggs vindkraftverken är politikerna.

Vattenkraft
De geografiska förutsättningarna för att man ska kunna ha ett vattenkraftverk är att man måste ha vatten. Floder och åar är optimala för vattenkraftverk för att vattnet är strömt. Vattenkraftvek har en fast kostnad när det gäller byggandet av dem. Sedan har den en ungefärlig årlig kostnad på hur mycket energi kraftverken producerar, vissa år kan det regna mer och då producera mer ström och andra år tvärt om. Priserna på el från vattenkraft svänger inte lika mycket som till exempel oljepriserna. Positiv konsekvens är vi människor får relativt konstant, billig och grön elproduktion. Negativ konsekvens är att kraftverken förstör fina åar. Negativt för djuren är att åarna förstörs och då förstör för fiskarna. Fiskaran har svår att vandra vidare. Ålarna påverkas speciellt av detta. Det kunde varit värre för djuren. Vattnet blir inte förorenat. Många boende tycker inte om vattenkraftverken. Många djuraktivister tycker heller inte och kraftverken för att det gör vandringen mycket svårare för fiskarna, alla vattendjur kan inte använda laxstegarna.

Biobränsle
För att man ska kunna ha biobränsle behövs skog eller halm. Från skogen använder man flis som ändå bara skulle förmultna. Positiv konsekvens av biobränsle för oss människor är att energikällan är konstant då den tillhör kretsloppet. Nackdel för oss människor när vi tar trät så förmultnar den inte till jord vilket leder till att vi behöver ge jorden mer konstgödning för. Positiv konsekvens för djuren är bara att man istället hade kunnat använda en sämre energikälla. Negativt för djuren är att vi gör jorden mindre bördig för vi tar flisorna som skulle förmultna. Att jorden är mindre bördig leder till att växterna växer sämre och då får djuren mindre mat. Mängden energi som kan utvinnas är konstant. Dock så måste växterna ha växt och dött innan man kan använda den. Politiker bär på ansvaret att biobränslekraftverk byggs upp. De som är emot är både djur och människoaktivister.


d) Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.
Om det är mer fördelaktigt på att satsa på förnybara energikällor än icke förnybara så sättsar man på förnybara energikällor. Om man tjänar mer på x än y så satsar man mer på x. I många länder är det billigare med förnybara än icke förnybara källor. Om man satsar mycket resurser på att göra något så ökar man både kundskåp och effektivitet och då blir det billigare att producera. Vindkraftverken t.ex producerar bara mer och mer energi.


Källor 

måndag 14 november 2016

Fördjupningsarbete av kompositör

Edvard Grieg

Kompositören jag ska skriva om är Edvard Grieg. 
Edvard Grieg föddes den 15 juni år 1843 i den norska staden Bergen. Han levde och dog  under Nationalromantiken. När han var femton år flyttade han till Leipzig för att studera vid Konservatriumet. 1861 gav han sin första konsert i Karlshamn. År 1864 vid åldern av 21 spelade han upp sitt första större egna orkesterverk. 1875 komponerade Edvard till Henrik Ibsens verk Peer Gynt. Edvard gifte sig med sin kusin Nina Hagerup och tillsammans fick de ett barn, Alexandra Grieg. Den  4 september 1907 avled Edvard Grieg i Bergen där han föddes efter en lång tids sjukdom. 

Under sin livstid skrev han flera inflytelserika verk. Exempel på dessa är Pianostycket i  a-moll och musiken till Henrik Ibsens verk Peer Gynt, I bergakungens sal som ingår i Peer Gynt är hans mest berömda stycke.

Nationalromantiken
Tidsperioden som Edvard Grieg levde under brukar kallas för nationalromantiken, den varade under 1800-talet och i början av 1900-talet. Detta var en väldigt nationalistisk och patriotisk tid, man var stolt att komma från sitt land. Detta såg man tydligt i musiken som skapades. Kompositörerna samlade in gamla folkvisor/sånger, folksagor och folksägner, sedan gjorde de sinna egna versioner av dem. Mycket av Edvard Griegs musik influerades av detta. Den berömde norska verket Peer Gynt som Edvard hjälpe med att komponera till byggde mycket på sägner och folktro.

Beskrivning av I bergakungens sal
Stycket jag ska beskriva en bit av är ’’I bergakungens sal’’. Jag beskriver cirka 2 minuter och 20 sekunder. Stycket är inte längre än så.

Låten börjar med att fatgoterna, valthornen och kontrabasarna börjar spela. Valthornet är mer av en bas medan de andra två instrumenten spelar mer en melodi. Efter 50 sekunder börjar fiolerna/viola och klarinetterna spela. I stället för att spela med sin stråke så knäpper de med fiolerna/violerna på strängarna. Stycket spelas i en 8 takt. Klarinetterna spelar en melodi. 1 minut och 16 sekunder in börjar en stor trumma spela. Efter 1 minut och 21 sekunder spelar Fiolerna/violan spela med sin stråke, det nya ljudet är mycket mjukare än det knäppande. Samtidigt så ökar musiken takten. Efter 1 minut och 27 sekunder börjar alla instrumenten spela. Så nu spelar även alla flöjter och tromboner. Alla spelar nu väldigt aggressivt så att de kan höras. Tempot har höjts lite ytterligare. 2 minuter in har flöjterna ett kort solo, inte mer än fyra sekunder långt. 2 minuter och 6 sekunder in har fiolerna/violan ett kort solo, detta är ett lika dant solo som flöjterna hade. Slutet är väldigt dramatiskt. Efter 2 minuter och 18 sekunder är stycket slut.

Källförteckning








Katedral, Consensum, Vipan

Vipan:
Gymnasieskolans namn: Vipeholmsskolan/Vipan

Lärartäthet: 9,6
Erbjuder dator/surfplatta: dator och surfplattor på de flesta linjerna
Snittbetyg: 3,5
Värdebärande ord: kunskap, individ, omvärld
Information om utbildningen: det finns yrkesprogram men man kan välja till så att  man får 
högskolebehörighet. Några linjer som finns är barn- och fritidsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet och Vård och omsorgsprogrammet

Consensum: 
lärartäthet: 26 st
antal elever per lärare: 13,8 

man får låna datorer och andra digitala läromedel, även böcker. 

Snittbetygen beror på vilken linje man går på men snittpoängen på naturlinjen ligger på ungefär 230. 
vård: 212

egen mentor under 3 år, 
en uppgift under 3 veckor för att kunna koncentrera sig. man blandar ihop tre ämnen. 
cirka 30 elever i varje klass. 

255 elever på hela skolan. 

information om utbildningen: vård och omsorg, naturvetenskapsprogrammet med medicin inriktning. 


Skolan heter Katedralskolan 

Skolans värdebärande ord är Kunnig, Djärv,Tänkande, Balanserad, Vidsynt, Ansvarstagande och Kommunikativ.

På Katedralskolan finns 14,5 elever per lärare 

Skolan får 4 av 5 stjärnor eller 15,65.

De erbjuder datorer. 


Katedral är en stor statlig skola. De läger inte så mycket tid och resurser på marknadsföring. Till skillnad från små privata skolor som går till nästan alla skolor och pratar. Det de marknadsför mest är deras bedrifter. De marknadsför också när de har öppet hus och sådant.


Det finns stora skillnader mellan Tele2 och Katedral. Kates hemsida är statlig, den är väldigt tråkig enligt mig. Tele2 å andra sidan är väldigt mycket snyggare, den har företaget designat.   

Förutom deras hemsida får man se mycket reklam och information om Kate via deras öppna hus.



Jag tycker det är ganska bra. Utan marknadsföringen skulle det nog gå sämre för skolorna. Kate lägger nog inte jättemycket pengar på marknadsföring som privata skolor

torsdag 10 november 2016

NO labb, Ta fram DNA ur en kiwi

Ta fram DNA ur en kiwi

Uppgiften
Uppgiften är att man ska ta fram rent DNA från cellerna i en kiwi.

Syfte
Syftet är att ta reda på hur ett DNA ser ut samt hur man kan framställa dem.

Hypotes 
Jag tror att experimentet kommer lyckas och DNA:t kommer vara synligt. Man kan bara se DNA:t när det delar på sig. En kiwi är levande organism. En växt är levande och då har ett DNA. DNA:t ser antagligen ut som ett böjt sträck. De små stegpinnarna kommer nog inte synas.

Material
Till experimentet behövs 
  • En mogen Kiwi
  • Diskmedel
  • En trat
  • Ett filterpapper
  • En sked
  • En spatel
  • 2 bägare, en stor(ca 200cm3) och en liten(ca 50 cm3
  • T-röd
  • Koksalt
  • Ett provglas 
  • Skalpel
  • Objektglas
  • Täckglas
  • Mikroskop
  • Tandpetare

Riskbedömning
T-röd är giftig och är farlig att dricka samt att lukta på. T-röd är en alkohol. Man behöver en halv kiwi och om det inte finns några färdiga halvor så får man dela dem med en skalpell. Man måste vara försiktig när man använder skalpeller . Utöver detta så är experimentet relativt riskfritt.

Utförande
  • Skopa ut innehållet ur en kiwi i en bägare. 
  • Späd ut 10cm3 diskmedel med kallt vatten till volymen 100cm3 i en bägare.
  • Blandningen av diskmedel och vatten ska hällas i bägare med den mosade kiwin. Vattnet och diskmedlet ska precis täcka över all kiwi. 
  • Tillsätt sedan 3 g koksalt och blanda väl.
  • Använd en tratt och filterpapper och filtrera blandningen. Filtratet ska samlas i en ny ren bägare.   
  • När filtratet är färdigt, häll ungefär lika stor volym iskall T-röd. Låt T-röd rinna långsamt med bägarens kant så att den siktar sig över filtratet. Bästa sättet att göra detta är att ha T-röd i ett provglas. Använd en pipett och sug upp T-röd från provglaset till filtratglaset.  
  • Man ska kunna se mjölkvit DNA växa fram i gränsskiktet mellan alkoholen och filtratet. Ta upp DNA på en Tandpetare. 
  • Lägg innehållet på ett objektglaset. Lägg på ett täckglas över innehållet.
  • Om man kollar med ett Mikroskop borde man kunna se ett DNA.
Resultat
Det blev inget tydligt resultat. Det gick inte att se några DNA. Experimentet blev misslyckat i min grupp. Provet min grupp använde var egentligen inte vårt. Det producerades för lite mjölkvita DNA så vi fick låna av en annan grupp. Grupper innan 

Slutsats
Alla levande organismer innehåller DNA och de liknar böjda sträck. Diskmedlet innehåller ämnen som löser upp fettet. Detta gör så att membranet löser upp cellkärnan där DNA:t finns. T-röden ska vara kall så att DNA:et inte är lika lösligt i det. Om T-röden varit varmt hade alltså DNA:et kunnat lösa sig i den. Vi lyckades dock inte med att upptäcka detta. Så något måste gått fel på vägen. 

Felkällor
Mikroskopet visade samma bild hela tiden. Bilden var samma om man bytte objektglas eller om det inte fanns någon över huvud taget. Mikroskopet var elektriskt så kan vara så att det skedde en fördröjning. Kanske var experimentet egentligen lyckat. Om vi hade kollat i ett annat mikroskop så hade resultatet kanske varit annorlunda. 


söndag 6 november 2016

Koreakriget


Koreakriget 1950-1953 




  Uppstart och Bakrund
Efter andra världskriget under Potsdamkonferensen diskuterade de allierade om hur det skulle bli efteråt. Under konferensen delade de allierade upp axelmakternas mark mellan sig, de delade t,ex upp Tyskland. Även Korea delades upp för att landet tillhördeKejsardömet Japan. Så Sovjet tog kontroll över allt norr om den 38:e breddgraden(skälet till den 38:e breddraden var för att det var där ryssarna och amerikanarna möttes när de invaderade Korea under andra världskriget) medan USA fick det söder om. Sydkorea blev till ett land likt de i väst. Landet blev influerat av de västerländska länderna. Nordkorea däremot hörde till det kommunistiska öst.

År 1948 hade man ett val i södra Korea. Syngman Rhee blev landets förste president. Inte så långt efteråt skapades en kommunistiska regering i norra Korea där Kim Il Sung blev ledaren. 

Kim Il Sung tyckte att de sydkoreanska trupperna hade blivit försvagade av gerillan som hade plågat dem. Så Kim Il Sung reste till Moskva för att övertyga Stalin att hjälpa dem med en invasion mot Sydkorea. Han sökte också hjälp från Mao Zedong i Kina.

Kriget börjar
25 juni 1950 marscherade de Nordkoreanska trupperna över 38:e breddgraden och gick till anfall mot Sydkoreanerna. USAs president Trumman ansåg att detta var ett hot från sovjet och det kommunistiska öst. Trumman uppmanade att FN skulle skicka förstärkningar till Sydkorea. 

Den Nordkoreanska armen var mycket starkare och bättre organiserat för krig än Syngman Rhees Sydkorea. Så de första 3 månaderna tvingades de sydkoreanska och FN-styrkorna att retirera så att de till slut endast hade kvar ett brohuvud kring staden Pusan på halvöns tå. Sedan kom ytterligare förstärkningar från FN. När förstärkningar hade anlänt inledde FN styrkornas högsta befäl MacArthur en motoffensiv. Denna offensiv var lyckad och den sovjetiska och nordkoreanska trupperna fick retirera. FN-styrkorna höll på att ta över hela Korea, men nordkoreanerna och sovjeterna fick då hjälp av styrkor från de Mao Zedong ledda Kina. Nu var det Nordkorea som gjorde en offensiv. I Januari 1951 så stred man ungefär vid 38:e breddgraden.

Krigets utveckling
                                                         Styrkor och suport 
Olika källor ger olika information om styrkornas storlek. Dock kan man göra en ungefärlig uppskattning av styrkorna och då ligger bådas styrkor på över miljonen. Nordkoreas styrkor med hjälp av Sovjetunionen och Kina var något större än de FN-ledda styrkorna. På Sydkoreas sida stred USA, Storbritannien och andra nationer från FN. Sverige hjälpte FN-styrkorna med medicinskt stöd.

Kriget står still
Kriget skulle hålla på i ytterligare 2 år. På grund av att Kina gick med så hade kriget förvandlades till ett ställningskrig som ingen av sidorna kunde vinna. Det var ingen som lyckades avancera.
FN-styrkornas befälhavare MacArthur ville att de skulle bomba kinesiska områden och kunde tänka sig att använda kärnvapen. Detta tyckte inte Truman om och förslaget gick inte igenom. På grund av konflikter mellan MacArthur och Trumman (MacArthur var republikan och Trumman var Demokrat) byttes befälhavaren ut. Ridgway blev den nya befälhavaren för FN-styrkorna. Det blev därmed endast ett begränsat krig. 
Förhandlingar om fred startade i början av juli 1951, men det dröjde ända till den 27 juli 1953 innan ett avtal om vapenstillestånd skrevs under i byn Panmunjom

Krigens offer
Precis som styrkorna kan man inte göra en exakt uträkning på krigets dödsantal. Man kan dock göra en ungefärlig uträkning. Under kriget som varade i 4 år så hade ungefär 5 miljoner personer dött(inräknat både militärer och civila). Antalet döda är nästan lika stort som i Vietnamkriget som varade i över 19 år. Om Koreakriget hade pågått i lika länge som Vietnamkriget och antalet döda inte hade sjunkit med åren hade ungefär 20 miljoner mist livet. 

Krigets konsekvenser och påverkan 
Korea var fortfarande uppdelat i syd och nord. Miljontals människor dog och tvingades fly från sina hem. Precis som Östtyskland blev Nordkorea isolerat och det var svårt att komma in och ut ur landet. Detta var dock ännu mer tydligt i Nordkorea. Idag är gränsen mellan Nord och Sydkorea den mest bevakade i hela världen. Direkt efter kriget gick det bra för den nordkoreanska ekonomin då den hade goda handelsrelationer med Kina och framför allt Sovjetunionen. User 50, 60 och 70-talet var den Nordkoreanska ekonomin starkare än den i Sydkorea. Det är något som dock skulle ändras på. År 1991 föll Sovjet vilket ledde till att Nordkorea blev av med sin största allierade och Handelspartner. Åren därpå var det kaos i NK då många dog i svält. Idag är NK en av de svagaste ekonomierna i världen. De få pengar de tjänar eller får i bidrag lägger de antingen på militären eller blir tagna av den korrupta regeringen. Sydkorea är däremot en av de starkaste ekonomierna i världen. De har en god industri och är ett handelscentrum. Märken som Hyundai och Samsung kommer från därifrån. Från början var Sydkorea dock också en diktatur. Mellan 50 och 80-talet hade man flera små uppror. Det var år 1987 som Sydkorea betraktades som en demokrati. Sedan dess har de haft presidentval var femte år.

Den Nordkoreanska armen är den största i världen om man ser till antalet soldater. Dock är armen omodern, vapnena de använder är från gamla sovjet tiden. Dock har de ett kärnvapenprogram och allt tyder på att de har kärnvapen. Sydkoreas arme är mycket mindre än den Nordkoreanska. Dock är den mycket dyrare och modernare. Så utan kärnvapen hade Nordkorea inte haft någon chans om de stred mot Sydkorea. 

På grund av sina  kärnvapen har Nordkorea en dålig relation med resten av världen. År 2002 bekräftades att Nordkorea hade anrikat Uran till Plutonium. USA reagerade med att stoppa oljeleveransen och annat bistånd in i landet. USA sökte bredare stöd för förhandlingar. 2003 fick Nordkorea hjälp av dess allierade Ryssland och Kina att inleda ett sexpartsavtal, där även Sydkorea och Japan fick medverka. Samtalet bromsades 2004 när det avslöjades att Sydkorea tidigare anrikat uran i hemlighet. 
Senare gjorde Nordkorea flera provsprängningar. De sa att de gjorde det i självförsvar.  Nordkoreas allierade Kina kritiserade nu landet och gick med på FN-sanktioner som bland annat stoppade import av tunga konventionella vapen och lyxvaror. Sexpartsavtalet återupptogs på nytt. De beslöt bland annat att Nordkorea skulle redovisa hela sitt kärnvapenprogram. Än idag har Nordkorea inte slutat med sina kärnvapentester.

Försök för Syd och Nordkorea ska få en bättre relation har gjorts. Sydkoreas president Kim Dae-Jung inledde en så kallad solskenspolitik och mötte i juni 2000 Nordkoreas ledare Kim Jong-Il vid ett toppmöte i Pyongyang. Man beslöt att inleda ekonomiskt samarbete och tillät grupper av koreaner att resa över gränsen för att möta familjemedlemmar för första gången på årtionden. Kim Dae-Jung fick nobels fredspris för sin solskenspolitik.

Kina är den enda allierade Nordkorea har nu för tiden och är totalt beroende av dem. Även om Kina inte tycker om Nordkorea så är de nästan tvungna att hjälpa dem. USA och Kina är de största ekonomierna i världen, de är också motståndare. USAs inflytande i Sydkorea är enormt. Om Nordkorea skulle falla hade de området absorberats av Sydkorea. Då i praktiken hade Kina och USA blivit grannar. Nordkorea ligger bra strategiskt för Kina. Dessutom är Nordkorea rikt på mineraler.



Kim Il Sung

Kim Il Sung levde mellan åren 1912 och 1994. År 1931 blev han medlem för det koreanska kommunistpartiet. På 30-talet ledde han ett väpnat motstånd mot de Japanska ockupanterna. Under andra världskriget var han knuten till den sovjetiska armen men återvände hem i samband med ockupationen av norra Korea år 1945. Samma år upprätta han en regim i norra Korea av stalinistiskt snitt. 1948 utropades Kim Il Sung så som  ordförande i Koreanska arbetarpartiet, den nya statens förste premiärminister. År 1972 valdes han till landets president. Under 1991 och 1992 överförde Kim Il Sung delar av sina maktbefogenheter till sin son Kim Jong Il. Kim Jong Il tog över makten i landet helt när fader år 1994 avled. För det Nordkoreanska folket är Kim Il sung som en gud. Det var han som var landets fader. Även om sonen Kim Jong Il också var älskad, var han dock inte som sin fader. Även om det inte fanns mycket Kim Jong Il kunde göra åt saken ledde han landet när det gick sämst för dem. Kim Jong Il avled den 17 december 2011. Idag styrs Nordkorea av Kim Jong Ils son Kim Jong Un. Hitintills ser det ut som han kommer följa sin faders om farfaders fotspår.                        

                                  Egen analys
Jag tror om Douglas MacArthur fått som han ville hade det kunnat bli ett tredje världskrig. Han hade inte något emot att använda atombomber eller att bomba Kina och utöka kriget. Koreakriget är början av kalla kriget. Kriget ökade spänningen mellan västvärlden och de kommunistiska nationerna.
Kriget ledde ingenstans, ingen vann. Miljontals dog helt i onödan. Kriget formar de två koreanska länderna än idag. Utan kriget hade inte miljöer människor behövt dö. Spänningen mellan nord och syd hade troligen inte varit lika stor. Det är fortfarande inte fred, det är bara vapenstillestånd. Det finns fortfarande en oro för att kriget ska trappas upp än en gång. Utan kriget hade denna oro kanske inte funnits. De hade kanske kunnat leva som två  nationer tillsammans . Nordkorea hade kanske kunna bli som Kina. Utvecklingen hade kanske gått snabbare. Relationerna mellan nord och syd hade kunnat varit mycket bättre. 

Utan kriget hade det varit svårare för Kim Il Sung och hans familj att behålla makten. De skyller på Sydkorea och västvärlden. Om det går dåligt för Nordkorea skyller ledningen på Sydkorea. För folken är ledarna som gudar, så om de säger att de är någon annans fel så tror folket det. De är ju så isolerade från resten av världen, så det är omöjligt att veta bättre. 



Källförteckning och Källkritik

Wikipedia är en av alla minna källor som jag har använt. Jag använt mig av både svenska och engelska sidan. Även om i källförteckningen står de som två källor ska jag skriva om dem tillsammans, man kan göra jämförelser mellan dem. Det finns stora skillnader mellan det engelska och svenska wikipedia. det är inte så att det är en person som har skrivit texten och sen bara översatt den till ett annat språk. Det är två olika personer som har skrivit dessa texter. Detta leder till att det finns olika information. Saker som styrkor och dödsantal är inte samma de olika versionerna, det finns också delar som ena versionen skrev och tvärtom. Detta betyder dock inte att Wikipedia är en dålig källa. Visst kan vem som helst skriva och ändra i inlägg, men nu för tiden kontrolleras alla texter. Om man skulle ändra ett inlägg och skriva något som inte var sant så skulle detta ändras inom en kort tid, sedan skulle datorn förbjudas från att att redigera mer inlägg på Wikipedia. Även om Wikipedia numera är en väldigt bra källa så går den inta att jämföras med en sida som NE. Fördelen som Wikipedia har framför NE är att den inte kostar något att använda. 


SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges största länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen. Sidan har funnits sedan 2011 och är en politisk neutral webbplats. Själv ser jag sidan som väldigt pålitlig. I princip var enda SO arbete så brukar jag hämta information från SO rummet. Våran egna SO lärare brukar själv tipsa om sidan. SO rummet tycker dock inte att man enbart ska använda deras sida när man jobbar med ett arbete. Jag citerar ’’Om du till exempel skriver en uppsats eller håller på med en annan form av skolarbete så bör du alltid använda dig av flera oberoende källor - detta för att den "kunskap" som du skapar genom ditt arbete ska bli så nyanserad och objektiv som möjligt’’. Det inlägget jag läste ur SO rummet publicerades eden 10 maj 2013. Det är över tre år sedan, dock så uppdaterades den 18 oktober detta året. Texten skrevs av Johnny Poetzsch och Robert de Viers. De är båda lärare inom Historia och andra samhällsorienterade ämnen, Rober de Viers är personen som driver sidan. 


Nationalencyklopedin är en väldigt bra källa. NE har bra och koreka information. Den är statligt ägd och de som gör inäggen är kunniga personer som jobbar inom områdena de skriver om. NE är inte en gratis sida. Så för att ha tillgång till all denna information som NE kan erbjuda måste man betala. Själv använder jag ofta NE när jag söker efter information och den tipsas ofta av lärare, detta gäller inte bara inom SO utan flera av skolämnena. Jag har kollat på två inlägg på sidan.
 Det ena inlägget stod det om Koreakriget. Författaren heter Göran Rystad. Han är historiker och professor i Umeå 1972-75 och i Lund 1975-91. Göran har medverkat i tv-programmet Fråga Lund.
Det andra inlägget handlade om Kim Il Sung. Tyvärr står det inte vad författaren heter. Detta är dock inget som gör att jag tvivlar på textens trovärdighet.


Webbplatsen Säkerhetspolitik drivs och förvaltas av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). På denna sida fick jag så mycket bra information. Väpnade och politiska kriser är lite av MSB:s specialitet. Som jag skrev tidigare är sidan statligt ägd, så inläggen är skrivna av personer som är kunniga inom områdena de skriver om, samt är de väldigt noga granskade. Detta är faktist första gången jag använder Säkerhetspolitik som informationskälla, den är något jag verkligen kan rekommendera. Det står att författaren till inlägget är Utrikespolitiska Institutet. Detta leder till att jag tror att det var mer än en person som var delaktig i skapandet av detta inlägg.

måndag 17 oktober 2016

You can grow you intelligence

The most important wisdom I learned in working with growth mindset is that you are not born smart or dum. The one that trains his och here brain the most, will be among the smarter. When you give your brain a exercise, then the neurons in the brain connect to each other. If you have a lot of connections then you are probably smarter than a person with fewer connections. Zlatan, Ronaldo and Messi were not born to be great footballers. They trained and they practiced and they practiced even more. Growing your intelligence i the same thing.

When you make mistakes and feel that a task is too difficult, then you should stop and reflect over what you are doing wrong. When you think a challenge or a task is too hard, the you are probably in the dip. The dip is like when you climb a mountain. You think you have reached the top, but then you see that the mountain is even higher. To reach the real top you need to go down a bit. Yet is the most important word when you are trying to  go away from the dip. Yet means that you can't do it right now. When I was a small child I could not swim. But I practiced because I knew that sooner or later I would learn. Of corse I learned, it is the same with learning to speak or walk.

To feel satisfied with your work you should not compare it others work, but you could get inspiration, tips and help from each other. It may be so that you have forgotten something in your work. Compare and helping are two different words. Compare is for example look at each others work and see who made the best work.

söndag 16 oktober 2016

Andra världskriget

1. Redan innan andra världskriget bröt ut 1939 hade Hitler lagt områden under sig. Förklara vad som hade hänt genom att använda följande ord: Saarområdet, Rhenlandet, Österrike, Münchenöverenskommelsen och Molotov–Ribbentrop-pakten?
Innan andra världskriget tog Tyskland över flera områden.

Saarområdet var ett tyskt område. Dock efter första världskriget förlorade de området till Nationernas Förbund (NF). De skulle ha området i 15 år och efter det skulle de ha en folkomröstning. Röstningen skulle avgöra om Saarområdet(Saarland) skulle vara franskt eller tyskt eller vara kvar i NF. När Saarområdet hölls av NF så hade området en fransk valuta och en tullunion. Frankrike gav äganderätt till kolgruvorna i området. Folket röstade för att bli tyskt igen. 

Rehnlandet var ett demilitariserat område. Området låg intill Frankrike och Tyskland och det fick inte ha någon militär aktivitet där. Dock lät Hitler Rhenlandet bli militariserad i strid med Versaillesfredens bestämmelser. De inledde därmed en aggressiv utrikespolitik.

Innan andra världskrigets början annekterades Österrike av Tyskland. Österrikarna välkomnade tyskarna till deras land. De lät tyskarna marschera in utan något motstånd. Österrike älskade Hitler, Hitler var själv en österrikare. Det motstånd som vissa gjorde tog tyskarna hand om. 

Münchenöverenskommelsen var ett avtal som rörde Tjeckoslovakien. Det pågick förhandlingar mellan Hitler och Storbritanniens premiärminister Chamberlain som inte kom någon vart och ett krig verkade nära. Dock med hjälp av den Italienska ledaren Mussolini kom det emellertid nya förhandlingar. Tjeckoslovakien var tvungna att ge Sudetområderna till Tyskland, samt att de senare måste avstå vissa områden till Polen och Ungern. Efter Münchenöverenskommelsen tog Tyskland över resten utav Tjeckoslovakien. 

Molotov-Ribbentroppakten var en pakt mellan Tyskland och Sovjet. Det var ett tioårsavtal om vänskapliga förbindelser mellan länderna. Om det ena landet skulle komma i krig med någon så skulle det andra landet förbli neutrala. Genom detta ’’vänskapliga’’ avtal kunde tyskarna köpa sovjetisk olja för att försörja sin krigsmaskin. Genom denna pakt kunde Tyskland ta över Polen utan ryskt motstånd. Polen skulle delas mellan länderna. Finland och Baltikum skulle ges till Sovjet. Varken Sovjet eller Tyskland kände sig i början av WW2 inte helt beredda på att möta varandra. Utan pakten hade kanske andra världskriget slutat mycket tidigare, Nu dröjde det några år innan Sovjetunionen gick med i kriget. 

5. Varför blev Stalingrad och el-Alamein vändpunkter i kriget?
När tyskarna förlorade i el-Alamein så var det över för dem i Afrika. Allt började bra för Tyskland och Italien. Det var i princip omöjligt att besegra den ökända fältmarskalken Edwin Rommel. Det var tills Bernard Montgomery (den nya högsta befälet för de allierade i Nordafrika) besegrade Rommel i slaget vid el-Alamein. Om Rommel hade segrat mot britterna så skulle tyskarna kunnat ta över Egypten. Då hade han också tagit kontroll över Suezkanalen, detta hade varit förödande för de allierade och framför allt Storbritannien. Utan Suezkanalen hade de tagit mycket längre tid att transportera gods och råmaterial från de asiatiska kolonierna till Storbritannien. Italien stred med Tyskland i el-Alamein mot de Allierade. Tyskland var bara i Nordafrika för att Italien inte hade någon chans själva mot Britterna och Amerikanarna 

När tyskarna förlorade i Stalingrad så var kriget i sin helhet i praktiken över. Att tyskarna skulle vinna operation Barbarossa var ganska långsökt. De var förbereda för en kort sommarkampanj. Tyskarna var inte förberedda för den ryska vintern. Ryssarna stred bättre än vad tyska trodde. Så den korta kampanjen blev aldrig av. Vintern kom och tyskarna var klädda i sommarkläder. Ofantliga mängder soldater frös ihjäl. Ryssland hade fler och bättre förberedda soldater de fick med tiden mycket fler stridsvagnar och andra fordon. För att Tyskland skulle kunna vinna i Ryssland var de tvungna att segra vid Stalingrad och Kursk. De misslyckades. De förlorade två avgörande krigsfronter. Barbarossa var en totalt misslyckad offensiv. 

Även om man kan säga att el-Alamein och Stalingrad var vändpunkter i kriget skulle Tyskland aldrig kunna segra. De hade inga mäktiga allierade i Europa (Italien bytte sida efter något år). De spred ut sinna trupper på flera fronter samtidigt. Även om de hade fokuserat alla sina trupper på en och samma front så hade de ändå inte vunnit. På båda sidorna av Tyskland fanns stornationer som mobiliserade sig. Om de besegrade Ryssarna (vilket inte är troligt de hade mycket mer soldater och fordon) så var de tvungna att handskas med USA och Storbritannien, USA var det tekniskt, ekonomiskt mest avancerade landet i världen med mest resurser. Två supermakter som Ryssland och USA hade Tyskland ingen chans mot. De hade inte ens vunnit om de stred en och en. I el-Alamein och Stalingrad förlorade tyskarna enorma mängder soldater. Dessa soldater hade Tyskland inte en möjlighet att ersätta så som Sovjet i öst och de andra allierade nationerna i väst.

7. Varför är namnet Quisling känt över hela världen?
Namnet Quisling är känt över hela världen för att han var känd som en förrädare. Vidkun Quisling var en norsk officer som sedan blev en politiker. Han var ledare för partiet Nasjonal Samling(norska versionen av det tyska nazistpartiet). I de norska valen 1933 och 1936 såg det inte ut som om hans politiska karriär skulle bli någon större succé. Dock år 1939 tog tyskarna över Norge. Åren 1942-45 var Quisling regeringschef under den norska ockupationen. Efter kriget blev han gripen och avrättad för landsförräderi. 

8. Vad hände i Sydostasien under kriget? Vilka var huvudmotståndarna? Vilka konsekvenser fick president Trumans beslut att fälla atombomben?
När kriget i Europa var över stred man fortfarande i Sydostasien. Japan hade fortfarande inte kapitulerat. Det såg ut som om kriget skulle hålla på ett tag till. Det vart tills amerikanarna släppte två atombomber över Japan, Först över Hiroshima och sen en över Nagasaki när de fortfarande inte hade kapitulerat.

Redan innan WW2 så var det spänt mellan USA och Japan. Japan invaderade Kina. USA och Kina hade goda handelsrelationer. Så USA startade en blockad. Man kunde inte sälja eller köpa några varor till Japan. Japanerna har inte mycket egna resurser och var bland annat tvungna att köpa olja från Australien, detta var något som amerikanarna ändrade på. I början av WW2 så hade Japan inga mäktiga fiender. De tog över många stillhavs öar och områden i Asien. De visste dock att det inte skulle dröja länge innan USA skulle gå med i kriget. Så de bombade Pearl Harbour, en militär hamn på Hawaii. Japanerna visste att ett krig med USA var oundvikligt. Så de försökte förstöra USAs stillhavs flotta, vilket Japan hade en framgång med, alla båtar var dock inte stationerade i Pearl harbour så många skepp klarade sig. Denna attack gjorde så att USA startade krig med Japan, inte så långt efteråt förklarade Hitler krig mot USA.

Två nationer hade atombombsprogram under WW2, USA och Tyskland. Ledaren för USAs program var Franz Oppenheimer. Oppenheimer är nu känd som atombombens fader, något som skulle hemsöka honom i resten av hanns liv. Det amerikanska programmet är känt som Manhattanprojektet. Programmet hette så på grund av att det höll från början hus på Manhattan. Senare flyttades allting till Los Alamos.

Man kan tycka att Trumans beslut om att släppa atombomber över Japan var fruktansvärt. Dock man kan också se det ur en annan synvinkel. Det värsta kriget genom alla tider avslutades tidigare på grund av de två bomberna. Japan ville aldrig ge upp. Om amerikanarna inte hade fällt bomberna hade de varit tvungna att landstiga med sina trupper på det japanska fastlandet. Fler hade helt klart dött och de döda hade kommit från båda sidorna. USA hade stridit sedan 1941. De ville bara avsluta kriget en gång för alla. Det gjorde de när de släppte de två bomberna den 6 augusti respektive den 9 augusti år 1945. Japan hade redan fått utstå värre bombattacker än atombomberna. När USA bombade Tokyo dog fler. Atombomberna har dock påverkat folk i flera generationer pga strålningsskador. Detta gjorde Hiroshima och Nagasaki till radioaktiva områden. Det är farligt att vistas vid radioaktiva områden för länge. Många dog i förväg av alla möjliga sorters sjuksommar. En del barn föddes med allvarliga sjuksommar på grund av bomberna. 

Man kan helt enkelt säga att själva explosionen är det lilla när det kommer till atombomberna. 

Många som jobbade på Manhattanprojektet fick cancer på grund av all den strålning de jobbade med varje dag. Många arbetare blev också deprimerade och begick självmord efter de hade sett vad de skapade. Detta gällde piloterna på planen med.

9. Hur påverkades de europeiska kolonierna av kriget?
Många kolonier hamnade i kläm under andra världskriget. Man slogs fortfarande om kolonierna. Tyskland förlorade och de blev av med alla sinna kolonier. En del kolonier vann sin självständighet direkt efter kriget men de flesta fick vänta flera år. Efter kriget så påbörjades en stor avkolonisering av Asien och Afrika. Ett startskott till avkoloniseringen var när Pakistan och Indien blev självständiga från Storbritannien år 1947, 2 år efter andra världskrigets slut. Den berömde Mahatma Gandhi var ledaren för indiernas självständighet. Dock tog det till 60-talet innan de afrikanska kolonierna började försvinna. På 70-talet försvann de sista afrikanska kolonierna.

11. ”Kristallnatten” och ”den slutgiltiga lösningen” är två begrepp som hör ihop med Förintelsen. Förklara hur.
Kristallnatten var namnet på natten mellan 9 och 10 november år 1938 då förföljandet av judar verkligen började i Tyskland. Propagandaministern Josef Goebbels gav SA order att anfalla judiska affärer, hem och synagogor. Ca 400 judar blev dödade eller tvungna att begå självmord av den tyska polisen. För att rättfärdiga Kristallnatten så anklagade nazisterna judarna för att ha bränt upp riksdagen. Under dagarna därpå blev ca 1500 judar dödade och tiotusentals blev skickade till koncentrationsläger.

Ett koncentrationsläger är ett läger där stora grupper av civilpersoner blev inspärrade under en obestämd tid. Man skickades dit om man var fel politiskt ställd, folkgrupp, religion, sexualitet eller om man hade något handikapp.

Det första koncentrationslägret vid namn Dachau som skapades 1933 var till en början ett läger för judar. De första som blev satta på koncentrationslägrena var nazisternas politiska motståndare, socialdemokrater och kommunister.

Krigsfångar blev inte skickade till koncentrationsläger. De hade sina egna läger som kallas för krigsfångeläger. Det fanns lagar på hur fångarna skulle behandlas i lägena. Så förhållandet i dessa läger var något bättre än i lägren för civilbefolkningen. Det var skillnad om man var en soldat från Västeuropa eller från Ryssland, ryssarna blev sämre behandlade än de andra soldaterna.

De olika typerna av läger  innan och i början av kriget var arbetsläger, koncentrationsläger och interneringsläger. Arbetsläger var ett läger där de internerade måste arbeta till de dog. Tyskarna hade många av dessa läger för att de gav gratis arbetskraft. Arbetskraft var något Tyskland hade ont om. Ett interneringsläger var ett läger där man bara spärrade in folk. Man hade inga systematiska avrättningar eller tvångsarbeten som kunde förekomma i koncentrationsläger. Från början var interneringsläger namnet på läger för politiska fångar. Med den slutliga lösningen uppstod det nya läger.

Den slutliga lösningen av judefrågan var när nazisterna planerade och försökte genomföra ett totalt utrotande av judarna i Europa. Alla judar som var innanför de tyska gränserna skulle dödas. Nazisterna beordrade alla länder under tysk ockupation att samla ihop judarna. De förvarades i början i ghetto. Ghetton var inspärrande statsdelar där judarna fick vistas. Förhållandet i ghettona var fruktansvärda. Extrema mängder människor blev tvungna att bo ihop i små utrymmen. Ett känt ghetto är det i Warszawa. 23% av Warszawas befolkningen bodde på ett område som var cirka 2,4 % av stadens yta . I detta ghetto bodde det som mest 500 000 personer. Från ghettona kunde man bli transporterade till bland annat förintelseläger.

Förintelseläger eller utrotningsläger kom med den slutliga lösningen. Dessa läger hade som funktion att döda alla som vistades där. Många förintelseläger skapades samt att man gjorde om andra läger till förintelselägren. Auschwitz, det mest berömda tyska lägret var från början ett koncentrationsläger och arbetsläger, men från sommaren 1942 till 1944 var det ett även ett förintelseläger. Förintelselägren var de värsta lägren under andra världskriget. 

Sätt att döda de internerade var bl.a att skjuta dem, gasa dem, svälta ihjäl dem. Många dog av sjukdomar.

Det var inte bara judar som blev satta på alla dessa hemska lägren. Romer, homosexuella, fysiskt och psykiskt handikappade är exempel på folk som också blev satta på lägren.

12. Resonera kring orsakerna till att inte fler i Europa protesterade mot hur judarna behandlades.
Folk protesterade inte så mycket om hur judarna behandlade på grund av flera orsaker. 

En orsak är att det var ett världskrig igång, så att protestera mot hur judarna behandlades av nazisterna var lågprioriterat. De allierade vann häller inget på att rädda judarna, det gav de ingen strategisk fördel. För att vinna kriget var man tvungna att vinna slag och inte att rädda judar, romer etc. 

I Europa fanns sedan länge fördomar och hat mot judar och romer. Redan på medeltiden förföljdes många judar. Exempel på detta var inkvisitionen. Innan andra världskriget hade förföljelser av judar hänt redan i andra länder. Även i Sverige möttes flyende judar av protester. De flesta regeringar var väl informerade om vad som hände inne i Tyskland men valde att inte agera.
Så även om man visste att judarna blev dåligt behandlade så var det ingen gjorde så mycket åt saken.

Nazisterna mörklade förintelsen lite. Folket visste om att något illa hände med judarna. Dock var det först efter kriget som allmänheten fick reda på allt som hände inne på dessa läger.