måndag 6 februari 2017

Hur kan vi minska vårt ekologiska fotavtryck

1. Anteckna allt du gör på morgonen innan du går till skolan, till exempel vaknar, duschar, fixar frukost, åker till skolan …
Markera sedan vad av det som du antecknat som är kopplat till energi.
Först vaknar jag upp. Det brukar vara så att jag ställer väckarklockan på mobilen. Efter jag har har vaknat så gör jag frukost. Jag tar ut en macka från frysen och värmer upp den i mikrovågsugnen. Sedan så tar jag smör och lägger jag på ett pålägg, båda tar jag från kylen. Till mackan dricker jag juice som jag också tagit från kylen. När jag har ätit gör jag vid mig. Varannan dag så duschar jag på morgonen. Duschtiden brukar ligga mellan 5-10 minuter och vattnet brukar vara precis under 30°c. Efter duschen borstar jag minna tänder. Jag har inte kranen igång under tiden. Sist så tar jag på deodorant, fixar håret och går på toa. Efter det så går jag till skolan.



2 a) Utgå från din lista i fråga 1 och resonera kring hur du tror att energiberoendet såg ut för 200 år sedan i Sverige.
För 200 år sedan fanns det ingen elektricitet. Så personerna på den tiden hade inte kylar, frysar, mikrovågsugnar, väckarklockor och duschar etc. Man gick upp så fort solen gick upp. Om man fick någon frukost var det antagligen bröd eller gröt. Till dryck hade man nog mjölk direkt från kon. Tvättade sig gjorde man väldigt sällan, men när man väl behövde gick man till det närmaste vattendraget där man också tvättade kläderna. De hade ju varken kyl eller frys så för att maten skulle hålla länge så saltade man och rökte maten. Ugnarna fick sin värme från ved som man eldade.

b) Hur kan det se ut om 100 år? Hur ser trenden ut?
Om hundra år använder vi nog minst lika mycket elektricitet som vi gör nu. Dock så är nog ens morgon ganska lik gentemot idag. Man blir väckt av en väckarklocka. Väckarklockan är kanske kopplad till huset som har etta system likt Siri. Frysar, kylar och mikrovågsugnar t.ex drar nog mycket mindre ström än vad de gör nu. Vi har nog också robotar där hemma. Dessa robotar kommer ta hand om städning och matlagning. Vi människor försöker alltid göra våra liv lättare. Så att ha husrobotar är väldigt troligt.




6. Vi köper idag många varor – även mat – producerade av människor som bor och arbetar långt ifrån Sverige.

Resonera kring vilka positiva och negativa effekter vår livsstil har för människor i fattiga länder. I ditt resonemang kan du väga in effekter på kort och lång sikt. Försök ta fram minst tre saker i vår livsstil som påverkar fattiga människor.
Elektronik
Den positiva effekten av att många elektroniska produkter är tillverkade i fattiga länder är att dessa produkter blir mycket billigare då arbetarna får lägre löner. En till positiv effekt är att folk i fattiga länder får jobb och lön. Kortsiktigt effekt är att arbetarn kan skada sig på jobbet. Arbetsdagarna är långa och slitsamma. Långsiktigt så förstör transporterna miljön då elektroniken transporteras från ena delen av jorden till andra. I Kina kan man se att de nya industrierna påverkar landsbygden. Jättemånga unga bönder drar istället till städerna och jobbar i fabrikerna. Det leder till att bönderna i Kina är mycket färre samt i genomsnitt äldre. Maskinerna som gräver upp metallerna i gruvorna drar mycket bränsle. Koldioxiden som släpps ut i atmosfären bidrar till växthuseffekten.

Kläder
Den positiva effekten av att mycket kläder är gjorda i fattiga länder är precis som med elektroniken att kläderna blir mycket billigare. Folk i länderna får jobb i klädesfabrikerna och deras underleverantörer vilket leder till att den får lön. Negativ effekt är att arbetarna kan skada sig. De exponeras för giftiga kemikalier. Långsiktigt är transporterna dåliga för miljön. Båtarna, flygen och lastbilarna drar mycket bränsle. Fabrikerna släpper ut mycket avgaser som bidrar till växthuseffekten. 

Djurfoder 

Positiva effekten av att djurfoder produceras i fattiga länder är att bönder får billigt foder till sina djur. Bönderna som odlar djurfodren får mer lön av att sälja den till oss rika i i-länderna. Negativ effekt av att djurfoder produceras i fattiga länder är att de som jobbar med att producera djurfoder här hemma förlorar sinna jobb. Man kan inte heller kontrollera hur fodret är producerat. Kortsiktigt så hugger man ner regnskogar för att odla soja som används till djurfoder. Detta leder till att det blir svårare för djuren att vandra runt, vilket långsiktigt leder till att djuren kan dö ut. Gamla stammar som funnits i tusentals år schasas iväg och försvinner. Skogarna som huggs ner tog upp koldioxiden och skapade syre. 

Hållbar utveckling

2. Förklara skillnaden mellan förnybara och ändliga naturresurser.
Det finns två sorters naturresurser. Den ena är förnybara resurser och den andra är ändliga eller icke förnybara resurser.

Förnybara naturresurser är resurser som kommer finnas för evigt. Exempel på förnybara naturresurser är solkraft, geoenergi, biobränsle, vattenkraft och vindkraft. Dessa naturresurser är gröna och släpper inte ut några växthusgaser. Tyvärr så genererar de inte lika mycket ström som de icke förnybara. 

Ändliga naturresurser är motsatsen till oändliga, alltså att resurserna kommer inte finnas för evigt. Exempel på sådana resurser är fossila bränslen och kärnkraft. I kärnkraftverk behöver man uran för att skäppa energin. Uran gräver man upp ur marken. Dessa naturresurser har en tendens att inte vara bra för miljön. Fossila bränslen släpper ut jätte mycket koldioxid när den antingen används eller när den grävs eller pumpas upp. Kärnkraft är tekniskt sett en grön resurs. Dock så skapas det radioaktivt avfall. Detta avfallet gräver man ner långt ner i marken i lådor, men radioaktiviteten i avfallet håller i tusentals år och man vet inte hur länge lådorna kommer att hålla. En annan dålig sak med kärnkraft är risken för olyckor där radioaktiva ämnen släpps ut i luften. Ett sådant fall är Tjernobyl. 


4 a) Vad menar vi med ”hållbar utveckling”?
När man pratar om hållbar utveckling menar man att man utvecklar vårt samhälle och tillgodoser våra behov utan att förstöra klimatet. Vi ska inte äventyra senare generationers chans att leva på denna jord. Dem som borde skärpa sig mest är oss i västvärlden. Vi släpper ut för mycket koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären. Vi måste återvinna mycket mer, t.ex kräver det bara en bråkdel av energin att återvinna metall än att skapa den.

Exempel på hållbar utveckling är förnybara energikällor. Dessa källor är hållbara på två sätt. Det första är att de släpper inte ut några växthusgaser. Den andra är dessa energikällor kommer att finnas lika länge som vi kommer att finnas här på jorden.

Ändliga energikällor är den exakta motsatsen och är inte ett exempel på hållbar utveckling.



b) Förklara hur ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet kan komma i konflikt med varandra.
Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med resurser på lång sikt. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och jämställt samhälle där alla mänskliga behov uppfylls. Ekologisk hållbarhet handlar om att man tar hänsyns till naturen.

Om man tar exemplet att de flytta stora delar av Kiruna för att kunna få tag på järnmalm där under. Ur den ekologiska synvinkeln är detta inte så bra. Att flytta på en stad kräver enorma resurser. Maskinerna som används för att flytta på Kiruna och bryta malmen drar mycket bränsle och släpper ut mycket med koldioxid. Ur den ekonomiska synvinkeln så är detta bra. Om det är lönsamt att flytta på stora delar av en stad så finns det nog mycket pengar att tjäna. Arbetarna får behålla sinna jobb. Ur den sociala aspekten kan man se det ur två synvinklar. Vissa har bott i på samma ställa i åratal, men på grund av gruvan så måste de flytta och det är inte så kul för dem. Åt andra sidan så gör flytten av staden att arbetarna fortfarande har ett jobb. 

5 a) Varför har man infört begreppet ”ekologiskt fotavtryck”?
Man har infört begreppet ekologiskt fotavtryck för att förklara hur mycket resurser som krävs för att man ska kunna leva som oss. Det är lättare att visa hur många jordklot som krävs för att alla ska leva som sig själv än att visa hur många terra watt man använder per år. 

b) Hur räknar man fram det ekologiska fotavtrycket?
Man tar antalet hektar av bördig mark på jorden och sedan dividera den med antalet människor. Det finns cirka 12 miljarder hektar bördig mark för oss att leva på. I sin tur så finns det cirka 7,5 miljarder människor på jorden, det betyder att varje person har 1,6 hektar att leva på. Dock så så använder vi i genomsnitt 2,3 ha av jorden resurser. Så varje år använder vi hela årets resurser plus några månader. 

c) En del av vårt ”ekologiska fotavtryck” finns i andra länder. Förklara innebörden i det påståendet.
Vårt ekologiska fotavtryck finns inte bara här hemma. Om man tar kläder till exempel. I Sverige köper vi mycket kläder, dessa kläder gör troligen utomlands, det flesta kläderna produceras i Asien. Många kläder är sköljda i kemikalier samt så innehåller färgerna ibland kemikalier. Dessa kemikalier är såklart inte bra för miljön. Fabrikerna i sig släpper så klart ut koldioxid. Sedan så släpps det ut mycket koldioxid under transporterna, kläderna transporteras ofta från halva sidan jorden för att komma hit. Många kläder är gjorda av bomull. Bomull kräver mycket vatten för att växa vilket inte är så bra för att man odlar det ofta i torra områden. Bomuller tar upp vattenresurser som man kan lägga på något annat.

När vi köper resurser från någon annan stans. Så tar vi deras resurser som de själv behöver. 

7. Varför bör andelen förnybara energikällor av världens energiproduktion öka och de icke förnybara energikällorna minska?
Andelen förnybara energikällor bör öka för att de kommer att finnas så länge vi bor på jorden samt att de är miljövänliga. Icke förnybara energikällor bör minska på grund av att de är bara en tillfällig energikälla och då kommer att försvinna. Sedan är de inte miljövänliga och släpper då ut mycket växthusgaser.

Vattenkraft är en förnyarbar energikälla. En positiv sak med vattenkraft är att den är grön, den släpper inte ut några växthusgaser och då bidrar ej till växthusdefekten. En annan positiv sak med vattenkraft är att den är en mycket effektiv energikälla. Vattenkraft kan ha en verkningsgrad upp emot 90%. Negativ sak med vattenkraft är att den påverkar ekosystemet väldigt mycket, dessa kraftverk kan förstöra för fiskbestånden som lever där. En till dålig sak med vattenkraft är att sådana kraftverk är stora och väldigt dyra investeringar. 

Vindkraft är en förnybar energikälla. Den släpper i stort sätt inte ut några växthusgaser och bidrar inte till växthuseffekten. Ytterligare en positiv sak med vindkraft är att den också inte har några bränslekostnader. En negativ sak med vindkraft är att den är väldigt bullrig och påverkar ekosystemet, det finns varianter som inte låter så mycket, men de är så få. En till negativ sak med vinkraftverk är att de är beroende av att det blåser, om det inte blåser så producerar den ingen elektricitet. 

Kärnkraft är en ickeförnybar energikälla. Kärnkraftverk har låga koldioxidutsläpp under hela sin livscykel och bidrar inte så mycket till växthuseffekten. Kärnkraftverk skapar väldigt stora mängder energi. På den negativa fronten så skapar kärnkraft mycket radioaktivt avfall. Detta avfallet gräver man ner i berggrunden i lådor, avfallet är radioaktivt i tusentals år och man vet inte hur länge lådorna håller, dessa lådor kan börja läcka med radioaktiva ämnen vilket inte är bra. En annan dålig sak med kärnkraft är att kraftverken är stora, komplicerade och kostar väldigt yrket att bygga. 

Kolkraft är en ickeförnybar energikälla. Kolkraft är förhållandevis billigt om man jämför med andra energikällor. Kol finns också i stora mängder och man kan brytare i stor skala på många ställen på jorden, det finns så mycket att det kommer att dröja mer än 200 år innan allt kol är uppgrävt. Det negativa med kolkraft är att de bidrar enormt mycket till växthuseffekten. Många kolgruvor är dagbrott. Dessa dagbrott är väldigt stora och gör fula ärr i naturen. 


8 a) Lista de fördelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.

Solenergi
Solenergi är en förnybar naturresurs. Det finns många positiva aspekter med solenergi. En fördel är att solceller är i princip underhållsfria, de enda är om löv eller något sådant skulle landa på solcellerna, men då kan är det bara att borsta bort dem. En till positiv sak med solenergi är att man själv kan enkelt producera sin el. Det är enkelt att köpa solceller och sätta det på sitt tak för att skapa egen energi. Att köpa solceller är en investering och efter ett antal år så har man gått i vinst. Om cellerna skapar ett överskott av energi kan man sälja vidare den till elbolag.

b) Lista de nackdelar med olika typer av förnybara resurser som nämns i kapitlet. Lägg gärna till fler om du kan det.



Solenergi
Solkraft har också sina nackdelar. Solcellerna producerar runt sju gånger mer under sommaren än under vintern för att solen är uppe en längre tid under sommaren (när solen väl står uppe på vintern så producerar cellerna mer energi eftersom cellerna är kalla). Så på vintern förlitar man sig oftast inte bara på solkraft. Ett annat problem med solenergi är att det ska vara klart väder för att de ska producera maximat med ström, det är knappt en tredjedel av årets dagar där panelerna används till sitt fullaste. Solpaneler producerar heller inger energi på natten. Så solenergi har väldiga nackdelar.

c) Resonera kring vad som driver på en förändring mot förnybara resurser och vad som fördröjer den. Försök att väga in så många olika perspektiv som möjligt i ditt resonemang. Följande perspektiv kan du resonera kring:
Geografiska förutsättningar
Ekonomi (på individ- och samhällsnivå)
Konsekvenser för människor och miljö, både positiva och negativa
Mängden energi som kan utvinnas
Aktörer som motarbetar förändringen
Vem som bär ansvaret för förändringen

Vindkraftverk
För att vindkraftverk ska fungera så effektivt som möjligt måste dem vara placerade på öppna områden så som på landet och ute till havs. För öppna områden är de blåsigaste. I en skogar och i städer är det lä och då inte optimalt för vindkraftverk. Att bygga ett vindkraftverk är en stor investering. Kraftverken är väldigt stora och kostar flera miljoner att bygga. Jämfört med många andra energikällor så producerar vinkraftverk inte så mycket energi. Kraftverken genererar också bara ström så länge det blåser. Konsekvenser för för oss människor är att vi för grön energi, men sen låter de ganska mycket och då stör de som bor nära kraftverken. Konsekvensen för djuren är att kraftverken är störande. Positiv konsekvens av vindkraftverken är att många djur bor vi vindkraftverken. De som motarbetar vindkraftverken är ofta de som bor nära dem. Många tycker att de förstör utsikten samt att de läger mycket. De som bär ansvaret för att det byggs vindkraftverken är politikerna.

Vattenkraft
De geografiska förutsättningarna för att man ska kunna ha ett vattenkraftverk är att man måste ha vatten. Floder och åar är optimala för vattenkraftverk för att vattnet är strömt. Vattenkraftvek har en fast kostnad när det gäller byggandet av dem. Sedan har den en ungefärlig årlig kostnad på hur mycket energi kraftverken producerar, vissa år kan det regna mer och då producera mer ström och andra år tvärt om. Priserna på el från vattenkraft svänger inte lika mycket som till exempel oljepriserna. Positiv konsekvens är vi människor får relativt konstant, billig och grön elproduktion. Negativ konsekvens är att kraftverken förstör fina åar. Negativt för djuren är att åarna förstörs och då förstör för fiskarna. Fiskaran har svår att vandra vidare. Ålarna påverkas speciellt av detta. Det kunde varit värre för djuren. Vattnet blir inte förorenat. Många boende tycker inte om vattenkraftverken. Många djuraktivister tycker heller inte och kraftverken för att det gör vandringen mycket svårare för fiskarna, alla vattendjur kan inte använda laxstegarna.

Biobränsle
För att man ska kunna ha biobränsle behövs skog eller halm. Från skogen använder man flis som ändå bara skulle förmultna. Positiv konsekvens av biobränsle för oss människor är att energikällan är konstant då den tillhör kretsloppet. Nackdel för oss människor när vi tar trät så förmultnar den inte till jord vilket leder till att vi behöver ge jorden mer konstgödning för. Positiv konsekvens för djuren är bara att man istället hade kunnat använda en sämre energikälla. Negativt för djuren är att vi gör jorden mindre bördig för vi tar flisorna som skulle förmultna. Att jorden är mindre bördig leder till att växterna växer sämre och då får djuren mindre mat. Mängden energi som kan utvinnas är konstant. Dock så måste växterna ha växt och dött innan man kan använda den. Politiker bär på ansvaret att biobränslekraftverk byggs upp. De som är emot är både djur och människoaktivister.


d) Vi behöver få en större användning av resurser som är bra för både människor och miljö. Förslå och resonera kring olika lösningar för hur vi snabbare ska hitta alternativ till ändliga resurser.
Om det är mer fördelaktigt på att satsa på förnybara energikällor än icke förnybara så sättsar man på förnybara energikällor. Om man tjänar mer på x än y så satsar man mer på x. I många länder är det billigare med förnybara än icke förnybara källor. Om man satsar mycket resurser på att göra något så ökar man både kundskåp och effektivitet och då blir det billigare att producera. Vindkraftverken t.ex producerar bara mer och mer energi.


Källor 

måndag 14 november 2016

Fördjupningsarbete av kompositör

Edvard Grieg

Kompositören jag ska skriva om är Edvard Grieg. 
Edvard Grieg föddes den 15 juni år 1843 i den norska staden Bergen. Han levde och dog  under Nationalromantiken. När han var femton år flyttade han till Leipzig för att studera vid Konservatriumet. 1861 gav han sin första konsert i Karlshamn. År 1864 vid åldern av 21 spelade han upp sitt första större egna orkesterverk. 1875 komponerade Edvard till Henrik Ibsens verk Peer Gynt. Edvard gifte sig med sin kusin Nina Hagerup och tillsammans fick de ett barn, Alexandra Grieg. Den  4 september 1907 avled Edvard Grieg i Bergen där han föddes efter en lång tids sjukdom. 

Under sin livstid skrev han flera inflytelserika verk. Exempel på dessa är Pianostycket i  a-moll och musiken till Henrik Ibsens verk Peer Gynt, I bergakungens sal som ingår i Peer Gynt är hans mest berömda stycke.

Nationalromantiken
Tidsperioden som Edvard Grieg levde under brukar kallas för nationalromantiken, den varade under 1800-talet och i början av 1900-talet. Detta var en väldigt nationalistisk och patriotisk tid, man var stolt att komma från sitt land. Detta såg man tydligt i musiken som skapades. Kompositörerna samlade in gamla folkvisor/sånger, folksagor och folksägner, sedan gjorde de sinna egna versioner av dem. Mycket av Edvard Griegs musik influerades av detta. Den berömde norska verket Peer Gynt som Edvard hjälpe med att komponera till byggde mycket på sägner och folktro.

Beskrivning av I bergakungens sal
Stycket jag ska beskriva en bit av är ’’I bergakungens sal’’. Jag beskriver cirka 2 minuter och 20 sekunder. Stycket är inte längre än så.

Låten börjar med att fatgoterna, valthornen och kontrabasarna börjar spela. Valthornet är mer av en bas medan de andra två instrumenten spelar mer en melodi. Efter 50 sekunder börjar fiolerna/viola och klarinetterna spela. I stället för att spela med sin stråke så knäpper de med fiolerna/violerna på strängarna. Stycket spelas i en 8 takt. Klarinetterna spelar en melodi. 1 minut och 16 sekunder in börjar en stor trumma spela. Efter 1 minut och 21 sekunder spelar Fiolerna/violan spela med sin stråke, det nya ljudet är mycket mjukare än det knäppande. Samtidigt så ökar musiken takten. Efter 1 minut och 27 sekunder börjar alla instrumenten spela. Så nu spelar även alla flöjter och tromboner. Alla spelar nu väldigt aggressivt så att de kan höras. Tempot har höjts lite ytterligare. 2 minuter in har flöjterna ett kort solo, inte mer än fyra sekunder långt. 2 minuter och 6 sekunder in har fiolerna/violan ett kort solo, detta är ett lika dant solo som flöjterna hade. Slutet är väldigt dramatiskt. Efter 2 minuter och 18 sekunder är stycket slut.

Källförteckning








Katedral, Consensum, Vipan

Vipan:
Gymnasieskolans namn: Vipeholmsskolan/Vipan

Lärartäthet: 9,6
Erbjuder dator/surfplatta: dator och surfplattor på de flesta linjerna
Snittbetyg: 3,5
Värdebärande ord: kunskap, individ, omvärld
Information om utbildningen: det finns yrkesprogram men man kan välja till så att  man får 
högskolebehörighet. Några linjer som finns är barn- och fritidsprogrammet, Hotell- och turismprogrammet och Vård och omsorgsprogrammet

Consensum: 
lärartäthet: 26 st
antal elever per lärare: 13,8 

man får låna datorer och andra digitala läromedel, även böcker. 

Snittbetygen beror på vilken linje man går på men snittpoängen på naturlinjen ligger på ungefär 230. 
vård: 212

egen mentor under 3 år, 
en uppgift under 3 veckor för att kunna koncentrera sig. man blandar ihop tre ämnen. 
cirka 30 elever i varje klass. 

255 elever på hela skolan. 

information om utbildningen: vård och omsorg, naturvetenskapsprogrammet med medicin inriktning. 


Skolan heter Katedralskolan 

Skolans värdebärande ord är Kunnig, Djärv,Tänkande, Balanserad, Vidsynt, Ansvarstagande och Kommunikativ.

På Katedralskolan finns 14,5 elever per lärare 

Skolan får 4 av 5 stjärnor eller 15,65.

De erbjuder datorer. 


Katedral är en stor statlig skola. De läger inte så mycket tid och resurser på marknadsföring. Till skillnad från små privata skolor som går till nästan alla skolor och pratar. Det de marknadsför mest är deras bedrifter. De marknadsför också när de har öppet hus och sådant.


Det finns stora skillnader mellan Tele2 och Katedral. Kates hemsida är statlig, den är väldigt tråkig enligt mig. Tele2 å andra sidan är väldigt mycket snyggare, den har företaget designat.   

Förutom deras hemsida får man se mycket reklam och information om Kate via deras öppna hus.



Jag tycker det är ganska bra. Utan marknadsföringen skulle det nog gå sämre för skolorna. Kate lägger nog inte jättemycket pengar på marknadsföring som privata skolor

torsdag 10 november 2016

NO labb, Ta fram DNA ur en kiwi

Ta fram DNA ur en kiwi

Uppgiften
Uppgiften är att man ska ta fram rent DNA från cellerna i en kiwi.

Syfte
Syftet är att ta reda på hur ett DNA ser ut samt hur man kan framställa dem.

Hypotes 
Jag tror att experimentet kommer lyckas och DNA:t kommer vara synligt. Man kan bara se DNA:t när det delar på sig. En kiwi är levande organism. En växt är levande och då har ett DNA. DNA:t ser antagligen ut som ett böjt sträck. De små stegpinnarna kommer nog inte synas.

Material
Till experimentet behövs 
  • En mogen Kiwi
  • Diskmedel
  • En trat
  • Ett filterpapper
  • En sked
  • En spatel
  • 2 bägare, en stor(ca 200cm3) och en liten(ca 50 cm3
  • T-röd
  • Koksalt
  • Ett provglas 
  • Skalpel
  • Objektglas
  • Täckglas
  • Mikroskop
  • Tandpetare

Riskbedömning
T-röd är giftig och är farlig att dricka samt att lukta på. T-röd är en alkohol. Man behöver en halv kiwi och om det inte finns några färdiga halvor så får man dela dem med en skalpell. Man måste vara försiktig när man använder skalpeller . Utöver detta så är experimentet relativt riskfritt.

Utförande
  • Skopa ut innehållet ur en kiwi i en bägare. 
  • Späd ut 10cm3 diskmedel med kallt vatten till volymen 100cm3 i en bägare.
  • Blandningen av diskmedel och vatten ska hällas i bägare med den mosade kiwin. Vattnet och diskmedlet ska precis täcka över all kiwi. 
  • Tillsätt sedan 3 g koksalt och blanda väl.
  • Använd en tratt och filterpapper och filtrera blandningen. Filtratet ska samlas i en ny ren bägare.   
  • När filtratet är färdigt, häll ungefär lika stor volym iskall T-röd. Låt T-röd rinna långsamt med bägarens kant så att den siktar sig över filtratet. Bästa sättet att göra detta är att ha T-röd i ett provglas. Använd en pipett och sug upp T-röd från provglaset till filtratglaset.  
  • Man ska kunna se mjölkvit DNA växa fram i gränsskiktet mellan alkoholen och filtratet. Ta upp DNA på en Tandpetare. 
  • Lägg innehållet på ett objektglaset. Lägg på ett täckglas över innehållet.
  • Om man kollar med ett Mikroskop borde man kunna se ett DNA.
Resultat
Det blev inget tydligt resultat. Det gick inte att se några DNA. Experimentet blev misslyckat i min grupp. Provet min grupp använde var egentligen inte vårt. Det producerades för lite mjölkvita DNA så vi fick låna av en annan grupp. Grupper innan 

Slutsats
Alla levande organismer innehåller DNA och de liknar böjda sträck. Diskmedlet innehåller ämnen som löser upp fettet. Detta gör så att membranet löser upp cellkärnan där DNA:t finns. T-röden ska vara kall så att DNA:et inte är lika lösligt i det. Om T-röden varit varmt hade alltså DNA:et kunnat lösa sig i den. Vi lyckades dock inte med att upptäcka detta. Så något måste gått fel på vägen. 

Felkällor
Mikroskopet visade samma bild hela tiden. Bilden var samma om man bytte objektglas eller om det inte fanns någon över huvud taget. Mikroskopet var elektriskt så kan vara så att det skedde en fördröjning. Kanske var experimentet egentligen lyckat. Om vi hade kollat i ett annat mikroskop så hade resultatet kanske varit annorlunda. 


söndag 6 november 2016

Koreakriget


Koreakriget 1950-1953 




  Uppstart och Bakrund
Efter andra världskriget under Potsdamkonferensen diskuterade de allierade om hur det skulle bli efteråt. Under konferensen delade de allierade upp axelmakternas mark mellan sig, de delade t,ex upp Tyskland. Även Korea delades upp för att landet tillhördeKejsardömet Japan. Så Sovjet tog kontroll över allt norr om den 38:e breddgraden(skälet till den 38:e breddraden var för att det var där ryssarna och amerikanarna möttes när de invaderade Korea under andra världskriget) medan USA fick det söder om. Sydkorea blev till ett land likt de i väst. Landet blev influerat av de västerländska länderna. Nordkorea däremot hörde till det kommunistiska öst.

År 1948 hade man ett val i södra Korea. Syngman Rhee blev landets förste president. Inte så långt efteråt skapades en kommunistiska regering i norra Korea där Kim Il Sung blev ledaren. 

Kim Il Sung tyckte att de sydkoreanska trupperna hade blivit försvagade av gerillan som hade plågat dem. Så Kim Il Sung reste till Moskva för att övertyga Stalin att hjälpa dem med en invasion mot Sydkorea. Han sökte också hjälp från Mao Zedong i Kina.

Kriget börjar
25 juni 1950 marscherade de Nordkoreanska trupperna över 38:e breddgraden och gick till anfall mot Sydkoreanerna. USAs president Trumman ansåg att detta var ett hot från sovjet och det kommunistiska öst. Trumman uppmanade att FN skulle skicka förstärkningar till Sydkorea. 

Den Nordkoreanska armen var mycket starkare och bättre organiserat för krig än Syngman Rhees Sydkorea. Så de första 3 månaderna tvingades de sydkoreanska och FN-styrkorna att retirera så att de till slut endast hade kvar ett brohuvud kring staden Pusan på halvöns tå. Sedan kom ytterligare förstärkningar från FN. När förstärkningar hade anlänt inledde FN styrkornas högsta befäl MacArthur en motoffensiv. Denna offensiv var lyckad och den sovjetiska och nordkoreanska trupperna fick retirera. FN-styrkorna höll på att ta över hela Korea, men nordkoreanerna och sovjeterna fick då hjälp av styrkor från de Mao Zedong ledda Kina. Nu var det Nordkorea som gjorde en offensiv. I Januari 1951 så stred man ungefär vid 38:e breddgraden.

Krigets utveckling
                                                         Styrkor och suport 
Olika källor ger olika information om styrkornas storlek. Dock kan man göra en ungefärlig uppskattning av styrkorna och då ligger bådas styrkor på över miljonen. Nordkoreas styrkor med hjälp av Sovjetunionen och Kina var något större än de FN-ledda styrkorna. På Sydkoreas sida stred USA, Storbritannien och andra nationer från FN. Sverige hjälpte FN-styrkorna med medicinskt stöd.

Kriget står still
Kriget skulle hålla på i ytterligare 2 år. På grund av att Kina gick med så hade kriget förvandlades till ett ställningskrig som ingen av sidorna kunde vinna. Det var ingen som lyckades avancera.
FN-styrkornas befälhavare MacArthur ville att de skulle bomba kinesiska områden och kunde tänka sig att använda kärnvapen. Detta tyckte inte Truman om och förslaget gick inte igenom. På grund av konflikter mellan MacArthur och Trumman (MacArthur var republikan och Trumman var Demokrat) byttes befälhavaren ut. Ridgway blev den nya befälhavaren för FN-styrkorna. Det blev därmed endast ett begränsat krig. 
Förhandlingar om fred startade i början av juli 1951, men det dröjde ända till den 27 juli 1953 innan ett avtal om vapenstillestånd skrevs under i byn Panmunjom

Krigens offer
Precis som styrkorna kan man inte göra en exakt uträkning på krigets dödsantal. Man kan dock göra en ungefärlig uträkning. Under kriget som varade i 4 år så hade ungefär 5 miljoner personer dött(inräknat både militärer och civila). Antalet döda är nästan lika stort som i Vietnamkriget som varade i över 19 år. Om Koreakriget hade pågått i lika länge som Vietnamkriget och antalet döda inte hade sjunkit med åren hade ungefär 20 miljoner mist livet. 

Krigets konsekvenser och påverkan 
Korea var fortfarande uppdelat i syd och nord. Miljontals människor dog och tvingades fly från sina hem. Precis som Östtyskland blev Nordkorea isolerat och det var svårt att komma in och ut ur landet. Detta var dock ännu mer tydligt i Nordkorea. Idag är gränsen mellan Nord och Sydkorea den mest bevakade i hela världen. Direkt efter kriget gick det bra för den nordkoreanska ekonomin då den hade goda handelsrelationer med Kina och framför allt Sovjetunionen. User 50, 60 och 70-talet var den Nordkoreanska ekonomin starkare än den i Sydkorea. Det är något som dock skulle ändras på. År 1991 föll Sovjet vilket ledde till att Nordkorea blev av med sin största allierade och Handelspartner. Åren därpå var det kaos i NK då många dog i svält. Idag är NK en av de svagaste ekonomierna i världen. De få pengar de tjänar eller får i bidrag lägger de antingen på militären eller blir tagna av den korrupta regeringen. Sydkorea är däremot en av de starkaste ekonomierna i världen. De har en god industri och är ett handelscentrum. Märken som Hyundai och Samsung kommer från därifrån. Från början var Sydkorea dock också en diktatur. Mellan 50 och 80-talet hade man flera små uppror. Det var år 1987 som Sydkorea betraktades som en demokrati. Sedan dess har de haft presidentval var femte år.

Den Nordkoreanska armen är den största i världen om man ser till antalet soldater. Dock är armen omodern, vapnena de använder är från gamla sovjet tiden. Dock har de ett kärnvapenprogram och allt tyder på att de har kärnvapen. Sydkoreas arme är mycket mindre än den Nordkoreanska. Dock är den mycket dyrare och modernare. Så utan kärnvapen hade Nordkorea inte haft någon chans om de stred mot Sydkorea. 

På grund av sina  kärnvapen har Nordkorea en dålig relation med resten av världen. År 2002 bekräftades att Nordkorea hade anrikat Uran till Plutonium. USA reagerade med att stoppa oljeleveransen och annat bistånd in i landet. USA sökte bredare stöd för förhandlingar. 2003 fick Nordkorea hjälp av dess allierade Ryssland och Kina att inleda ett sexpartsavtal, där även Sydkorea och Japan fick medverka. Samtalet bromsades 2004 när det avslöjades att Sydkorea tidigare anrikat uran i hemlighet. 
Senare gjorde Nordkorea flera provsprängningar. De sa att de gjorde det i självförsvar.  Nordkoreas allierade Kina kritiserade nu landet och gick med på FN-sanktioner som bland annat stoppade import av tunga konventionella vapen och lyxvaror. Sexpartsavtalet återupptogs på nytt. De beslöt bland annat att Nordkorea skulle redovisa hela sitt kärnvapenprogram. Än idag har Nordkorea inte slutat med sina kärnvapentester.

Försök för Syd och Nordkorea ska få en bättre relation har gjorts. Sydkoreas president Kim Dae-Jung inledde en så kallad solskenspolitik och mötte i juni 2000 Nordkoreas ledare Kim Jong-Il vid ett toppmöte i Pyongyang. Man beslöt att inleda ekonomiskt samarbete och tillät grupper av koreaner att resa över gränsen för att möta familjemedlemmar för första gången på årtionden. Kim Dae-Jung fick nobels fredspris för sin solskenspolitik.

Kina är den enda allierade Nordkorea har nu för tiden och är totalt beroende av dem. Även om Kina inte tycker om Nordkorea så är de nästan tvungna att hjälpa dem. USA och Kina är de största ekonomierna i världen, de är också motståndare. USAs inflytande i Sydkorea är enormt. Om Nordkorea skulle falla hade de området absorberats av Sydkorea. Då i praktiken hade Kina och USA blivit grannar. Nordkorea ligger bra strategiskt för Kina. Dessutom är Nordkorea rikt på mineraler.



Kim Il Sung

Kim Il Sung levde mellan åren 1912 och 1994. År 1931 blev han medlem för det koreanska kommunistpartiet. På 30-talet ledde han ett väpnat motstånd mot de Japanska ockupanterna. Under andra världskriget var han knuten till den sovjetiska armen men återvände hem i samband med ockupationen av norra Korea år 1945. Samma år upprätta han en regim i norra Korea av stalinistiskt snitt. 1948 utropades Kim Il Sung så som  ordförande i Koreanska arbetarpartiet, den nya statens förste premiärminister. År 1972 valdes han till landets president. Under 1991 och 1992 överförde Kim Il Sung delar av sina maktbefogenheter till sin son Kim Jong Il. Kim Jong Il tog över makten i landet helt när fader år 1994 avled. För det Nordkoreanska folket är Kim Il sung som en gud. Det var han som var landets fader. Även om sonen Kim Jong Il också var älskad, var han dock inte som sin fader. Även om det inte fanns mycket Kim Jong Il kunde göra åt saken ledde han landet när det gick sämst för dem. Kim Jong Il avled den 17 december 2011. Idag styrs Nordkorea av Kim Jong Ils son Kim Jong Un. Hitintills ser det ut som han kommer följa sin faders om farfaders fotspår.                        

                                  Egen analys
Jag tror om Douglas MacArthur fått som han ville hade det kunnat bli ett tredje världskrig. Han hade inte något emot att använda atombomber eller att bomba Kina och utöka kriget. Koreakriget är början av kalla kriget. Kriget ökade spänningen mellan västvärlden och de kommunistiska nationerna.
Kriget ledde ingenstans, ingen vann. Miljontals dog helt i onödan. Kriget formar de två koreanska länderna än idag. Utan kriget hade inte miljöer människor behövt dö. Spänningen mellan nord och syd hade troligen inte varit lika stor. Det är fortfarande inte fred, det är bara vapenstillestånd. Det finns fortfarande en oro för att kriget ska trappas upp än en gång. Utan kriget hade denna oro kanske inte funnits. De hade kanske kunnat leva som två  nationer tillsammans . Nordkorea hade kanske kunna bli som Kina. Utvecklingen hade kanske gått snabbare. Relationerna mellan nord och syd hade kunnat varit mycket bättre. 

Utan kriget hade det varit svårare för Kim Il Sung och hans familj att behålla makten. De skyller på Sydkorea och västvärlden. Om det går dåligt för Nordkorea skyller ledningen på Sydkorea. För folken är ledarna som gudar, så om de säger att de är någon annans fel så tror folket det. De är ju så isolerade från resten av världen, så det är omöjligt att veta bättre. 



Källförteckning och Källkritik

Wikipedia är en av alla minna källor som jag har använt. Jag använt mig av både svenska och engelska sidan. Även om i källförteckningen står de som två källor ska jag skriva om dem tillsammans, man kan göra jämförelser mellan dem. Det finns stora skillnader mellan det engelska och svenska wikipedia. det är inte så att det är en person som har skrivit texten och sen bara översatt den till ett annat språk. Det är två olika personer som har skrivit dessa texter. Detta leder till att det finns olika information. Saker som styrkor och dödsantal är inte samma de olika versionerna, det finns också delar som ena versionen skrev och tvärtom. Detta betyder dock inte att Wikipedia är en dålig källa. Visst kan vem som helst skriva och ändra i inlägg, men nu för tiden kontrolleras alla texter. Om man skulle ändra ett inlägg och skriva något som inte var sant så skulle detta ändras inom en kort tid, sedan skulle datorn förbjudas från att att redigera mer inlägg på Wikipedia. Även om Wikipedia numera är en väldigt bra källa så går den inta att jämföras med en sida som NE. Fördelen som Wikipedia har framför NE är att den inte kostar något att använda. 


SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges största länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen. Sidan har funnits sedan 2011 och är en politisk neutral webbplats. Själv ser jag sidan som väldigt pålitlig. I princip var enda SO arbete så brukar jag hämta information från SO rummet. Våran egna SO lärare brukar själv tipsa om sidan. SO rummet tycker dock inte att man enbart ska använda deras sida när man jobbar med ett arbete. Jag citerar ’’Om du till exempel skriver en uppsats eller håller på med en annan form av skolarbete så bör du alltid använda dig av flera oberoende källor - detta för att den "kunskap" som du skapar genom ditt arbete ska bli så nyanserad och objektiv som möjligt’’. Det inlägget jag läste ur SO rummet publicerades eden 10 maj 2013. Det är över tre år sedan, dock så uppdaterades den 18 oktober detta året. Texten skrevs av Johnny Poetzsch och Robert de Viers. De är båda lärare inom Historia och andra samhällsorienterade ämnen, Rober de Viers är personen som driver sidan. 


Nationalencyklopedin är en väldigt bra källa. NE har bra och koreka information. Den är statligt ägd och de som gör inäggen är kunniga personer som jobbar inom områdena de skriver om. NE är inte en gratis sida. Så för att ha tillgång till all denna information som NE kan erbjuda måste man betala. Själv använder jag ofta NE när jag söker efter information och den tipsas ofta av lärare, detta gäller inte bara inom SO utan flera av skolämnena. Jag har kollat på två inlägg på sidan.
 Det ena inlägget stod det om Koreakriget. Författaren heter Göran Rystad. Han är historiker och professor i Umeå 1972-75 och i Lund 1975-91. Göran har medverkat i tv-programmet Fråga Lund.
Det andra inlägget handlade om Kim Il Sung. Tyvärr står det inte vad författaren heter. Detta är dock inget som gör att jag tvivlar på textens trovärdighet.


Webbplatsen Säkerhetspolitik drivs och förvaltas av myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). På denna sida fick jag så mycket bra information. Väpnade och politiska kriser är lite av MSB:s specialitet. Som jag skrev tidigare är sidan statligt ägd, så inläggen är skrivna av personer som är kunniga inom områdena de skriver om, samt är de väldigt noga granskade. Detta är faktist första gången jag använder Säkerhetspolitik som informationskälla, den är något jag verkligen kan rekommendera. Det står att författaren till inlägget är Utrikespolitiska Institutet. Detta leder till att jag tror att det var mer än en person som var delaktig i skapandet av detta inlägg.