Fotouppdrag

                                        Makro

På bilden fick vi i uppgift att ta makrobilder. En makrobild är en bild som är väldigt inzoomad. För att göra makrobilder måste man ställa in systemkameran på makro. När kameran är inställd på makro har de väldigt kort skärpedjup. Det är därför det är bara en liten del som är i skärpa. 

På bilden ovan kan man se metallpinnar som är fotograferade i makro

På bilden ovan kan man se en kant på ett färgat papper.

Sneda ansikten

En annan uppgift var att göra sneda ansikten. Först tog vi vanliga porträtt och sen la vi in bilden på datorn. Sen tar man en av ansiktshalvorna. Sist gör man en kopia av den halvan och vänder den. Då sätter man ihop originalet med den vända kopian.

Slutartid

När man fotar en sak som rör sig blir det rörelseskärpa. Då blir bakgrunden i skärpa och saken som rör sig blir i oskärpa så att man knappt ser saken. Detta är en bild där man rör sig. Jag är i ganska bra skärpa för att kameran tog  30 bilder i sekunden. Det krävs att kameran tar så snabba bilder för att man ska kunna fota saker som rör sig. Fotona har kort slutartid så det måste vara ljust för att kameran ska kunna ta bra bilder. Ju kortare slutartiden är desto mer ljus behövs. Jag hade tänkt att kameran skulle ta 1000 foton i sekunden man det var för mörkt för att göra det.

Skapelseberättelse

 Berättelsen om hur Universum skapade världen
Från början fanns det inga människor, inga djur, inga stjärnor. Detta var en tid innan vår världs födelse. Det enda som fanns. Var ett litet hem. Det var så litet så om människorna hade funnits på den tiden så hade ingen av dem kunnat se den. Men i detta hemmet bodde guden Universum.

Universum tyckte alltid att hans hem var trångt och stökigt. Det var fullt med så mycket saker så han snart inte kunde röra sig. Universum hade levt längre än någon någonsin kunde tänka sig. Han ville få sin oändliga sömn. Men den kunde han inte få när han bodde så som han gjorde. Så en dag fick han nog. Han skrek så högt som han någonsin kunde och då exploderade hans hem. Explosionen var oändlig och alla sakerna i hemmet slungades iväg. Nu hade Universum skapat ett större hem. Han var nöjd så han bestämde sig för att vila en stund.

Efter någon dag började han frysa. Det var ju varken lika varmt eller ljust i det nya hemmet när det var så stort. Då skapade Universum enorma eldar av saker från det gamla huset. Eldarna var stora klot. Eldkloten gav både värme och ljus. Skälet till att universum gjorde flera eldar var för om han bara skulle gjort en kolossal skulle bara en del av hemmet blivit varmt och ljust. Ett eldklot brann inte för evigt. Eldarna kunde dö. Så innan en eld dog tog den ett sista andetag. Efter det sista andetaget exploderade den. Men det gjorde inget för att när en eld dog kunde en ny bildas. Nu hade hans hem äntligen blivit varmt och ljust. Universum blev nöjd och la sig igen för att villa.

Efter ytterligare någon dag började Universum förstå att hans hem var alldeles för stort. Detta kallar man inte för hem utan ett helt rike tyckte han. Då fick han en ide. Istället för att ha ett oändligt hem kan han ha flera mindre. Så då hämtade Universum en massa av hans saker. Universum skapade biljoner hem. Hemmen var runda som eldkloten men brann inte. Den stora var av en speciell gas medan de små var av sten. Han kallade hemmen för planeter. Gasplaneterna var långt från eldkloten och stenplaneterna låg nära. Planeterna hade nästan alltid syskon. Det var små planeter som fick namnet månar. Månarna cirkulerade runt planeterna. Visa planeter hade flera månar. Universum ville aldrig att planeterna skulle vara ensamma.

Men stenplaneterna var inte lätta att göra. Det var en väldigt våldsam process att skapa dem. Universum tog stora stenar och slog dem in i varandra för att skapa större stenar som sen blev till planeter. Universum misslyckades då ofta med planeterna. Så de planeterna som han misslyckade med slängde han. Stenarna som han slängde bildade murar för att separera stenplaneterna från gasplaneterna. Det fanns ytterligare en mur bortom gasplanetena så att de inte kunde fly från eldkloten. Stenarna kunde ta sig från murarna och ibland träffade stenarna planeter. Visa stenar var så stora så att de kunde förstöra en hel planet. Det låter kanske inte bra men Universum hade inget emot att det var kaos ibland. Så när Universum såg detta blev han än en gång nöjd och la sig för att vila.

Universum var den enda som levde i hans nya rike. Han började känna sig ensam. Han kunde inte vara den ända som som bor i mitt rike. Så då på vissa av stenplaneterna skapade han en barriär mellan planeten och resten av hemmet. Innanför barriären fanns det luft som det inte fanns utanför den. Luft var något som Universum inte behövde för att han var en gud. Han skapade vatten så att planeterna fick stora hav. När det var färdigt skapade han ett djur. Djuret var så litet så att man inte såg det. Istället för att göra flera imponerande djur gjorde han en. Men djuret fick en speciell kraft av Universum. De kunde utvecklas. De kunde bli till nya djur. Eftersom en timme för Universum var flera miljoner år för en människa tog det inte långt tid innan de imponerande djuren uppstod. Nu har  Universum oändligt med barn.

Universum hade en favoritplanet. Den planeten kallade han för Jorden. Men Jorden var kaos. Det var ingen ordning där. Djuren slogs bara mot varandra. Från början brydde han sig inte om det. Men denna oordning var för mycket för honom med. Så då hämtade han en av alla arterna på Jorden och gjorde dem smartare än de andra djuren. Det var människorna. Efter ett tag såg han att människorna hade blivit Jordens ledare. Jorden var en nu en lugnare plats. Även om människorna dödade varandra ibland så var han nöjd.

Hans hem var inte perfekt. Kaos bröt ut ofta. Men det var precis så som Universum ville att det skulle bli. Det skulle inte vara lönt att skapa denna världen om man bara skulle leva i harmoni utan små konflikter här och där tyckte han. Universum var så nöjd med sitt nya rike så att han gav den ett namn. Rymden.

Nu när Rymden var färdig kunde han äntligen få sin oändligt långa sömn. Universum världens mor och far gav då ansvaret till hans söner och döttrar att ta hand om sitt älskade Rymden.

Slut!

Euklides randvinkelsats

https://youtu.be/uy67-ATfHUo

Australien

1) I Australien bor 24 miljoner människor. Det betyder att landet är mycket glest befolkat. I vilka delar av landet bor det många människor? Vilka delar är glest befolkade? Använd en befolkningskarta över Australien och anteckna samband mellan befolkningstäthet och vegetation.
EXEMPEL: Är befolkningstätheten i Australiens inre stor eller liten? Vilken vegetation har Australiens inre? Vilka samband mellan befolkning och vegetation är tydliga?

I centrala Australien är det öken. Det faller väldigt lite regn där under ett år och det växer inte mycket. Eftersom att det inte regnar mycket eller växer bra är det i princip hopplöst för jordbruk. På östkusten och en liten del av västkusten regnar det mycket mer. Så det växer bra där. Alltså är jordbruket mycket bättre längs kusterna i Australien. Det finns inte lika mycket naturtillgångar i centrala Australien som längst kusterna. Eftersom det inte finns några större städer i centrala Australien så finns det inte så mycket arbetstillfällen. Så då bor de flesta av Australiens befolkning på östkusten och en liten del av västkusten. Längst kusterna finns det fler arbetstillfällen bland annat för att det är bra jordbruk. Från början byggde man städerna längst kusterna för att det var bra för handeln.

2) Studera Europas vegetationszoner i en kartbok. Skriv ner vilka vegetationszoner som finns.

I framför allt norra Europa i länder som Norge Sverige, Ryssland och Finland finns det barrskog. Lövskogar finns i princip varenda land i Europa. Längst Medelhavets kuster domineras vegetationen av Medelhavsvegetation. I delar av Norge, Sverige , Finland, Ryssland och i alla dem baltiska länderna förekommer ett klimat med blandad barr och lövskog. I östra Europa t.ex Ukraina är det vanligt med grässtäpp. Inte så konstigt är det vanligt med bergsvegetation i Alperna, Pyrenéerna och andra bergskedjor. Tundra och fjäll förekommer bara på Island, Ryssland och i Skandinavien. Som bergsvegetation förekommer tundra och kallfjäll i bergiga områden.

3) Ta reda på vilka klimatzoner det finns i Europa.

I Europa har vi subtropiskt klimat nere i medelhavsområdet. I princip resten av Europa har vi den tempererade zonen. Klimatet är inte lika varmt som i den subtropiska zonen, det är ganska varmt på sommaren och ganska kallt på vintern. Högst upp i Sverige, Norge, Finland, Ryssland och hela Island har vi polarzonen. Där är klimatet ännu kallare än i den tempererade zonen.

4) I Europa bor över 700 miljoner människor. Vilka delar av Europa är mest tätbefolkade? Vilket samband finns mellan befolkningstäthet och kallt klimat?

De mest befolkningstäta områdena  i Europa är kring Tyskland, Nederländerna, Belgien, Storbritannien och längst kusterna i medelhavet som i Italien. Eftersom det bor så många i Storbritannien, Belgien, Holland och Tyskland är för att det finns så stora industrier där. I Tyskland finns det mycket kol och stora metallindustrier. I Storbritannien finns det stora tillgångar olja och andra stora industrier. Holland är ett stort handelscentrum. Kusterna längst Medelhavet är också ett väldigt attraktivt ställe att bo på. Det är också bra för handel.

5) Använd en karta som visar årsnederbörden i Europa. Vilka samband finns det mellan nederbörd, vegetation och befolkningstäthet?

Där det regnar mest är områden med berg. Bergen tvingar molnen upp och släpper då av sin vätska som nederbörd. Vid kusterna längst Atlanten och en del kuster längst Medelhavet  regnar det också ganska mycket. Det finns inget land som verkligen har vattenbrist. Det är oftast inte därför folk bosätter sig på de olika ställena. Man bosatte sig på strategiska platser t.ex längst havet och floder för att det var bland annat bra för handel. Man bosatte sig också på ställen där man kunde göra om marken till åkermarker. Det är på dem områdena det bor flest. Många bor inte högst uppe i Europa. Det är inte bra jordbruk där men det är inte för att det regnar för lite. Det är för att det är för få soltimmar för att det ska kunna växa bra.

6) Jämför Europa och Australien med varandra vad gäller vegetationszoner, klimatzoner och befolkningsfördelning. Resonera kring de likheter och skillnader som du hittar.

Australien har en stor öken. Det enda ökenliknande klimatet i Europa ligger i Spanien. På östkusten i Australien där det bor flest är det tempererat kustklimat. Detta klimatet liknar klimatet i Europa. I nordöstra Australien finns det inslag av savannklimat och tropiskt regnskogs klimat. Det finns varken regnskogar eller savanner i Europa. Så som i Europa bor det många längst kusterna i Australien. Men i Europa är det inte så att i princip alla bor längst kusterna så som i Australien. Europas inlandsklimat är inte alls lika varmt och torrt som Australiens.

Klimatzoner

Tropiska zonen
I den tropiska zonen är det regnskog. Jorden brukar vara näringsfattig. I den tropiska zonen står solen högst på himlen.

Savannklimat
Runt ekvatorn där det regnar för lite för att vara regnskog är det savann och stäpp. I Afrika fins det stora savanner och stäppklimat.

Subtropiska zonen
Den subtropiska zonen är det inte lika varmt som i den tropiska zonen. Där finns de stora öknarna. Det finns också stora områden lövskog och åkermark.

Ökenklimat
Jordens torraste områden är öknar. Den största öknen är Sahara i Nordafrika.

Medelhavsklimat
Klimatet runt medelhavet är på sommaren varmt för att högtryck från Sahara rör sig mot medelhavet. Det är inte bra för jordbruket för att det är ofta torrt. Det blir sällan särkilt varmt på vintern.

Tempererade zonen
I den tempererade zonen är det varken särkilt varmt eller kallt. Lövskogar är vanliga i den tempererade zonen.

Kustklimat
I Europa och Nordamerika är sommaren sval och vintern mild kring den tempererade zonen på grund av att havet både värmer och kyler klimatet. Jorden är då oftast bördig.

Inlandsklimat
Somrarna är oftast varma och vintrarna är kalla i inlandsklimaten. Det faller inte lika mycket regn i inlandsklimat som i kustklimat.

polarzonen
Polarzonerna är de kallaste områdena i världen. Den varmaste månaden har en medeltemperatur på under -10°c.

Antarktis
Antarktis är världens kallaste plats. Antarktis är en kontinent alltså finns det land. Sydpolen ligger på Antarktis.

Arktis
Arktis ligger högst upp på jorden. Nordpolen är täckt av istäckt hav. Nordpolen ligger på Arktis.

Mitt ekosystem

Mitt ekosystem

Uppgift
Uppgiften var att ha en förseglad burk med växter och djur. I burken skulle vi ha ett litet ekosystem.

Syfte
Att se hur ett ekosystem fungerar. Vi skulle lära oss om hur djur och växter är beroende av varandra. Vi ska också tydligt kunna se vattnets kretslopp.

Hypotes
Växterna behöver solljus, koldioxid och vatten/ näringsämnen förr att kunna skapa fotosyntes. djuren behöver mat, vatten och syre för att klara sig. Jag tror att maten som djuren äter tar slut. Då dör djuren och kan inte skapa koldioxid som växterna behöver. Då kommer också växterna dö till slut.

Utförande/Material
Stor burk med lock, jord, växter, djur och vatten.
Först ha en burk. Sen samla ihop jord växter och djur. Efter det vattnar man jorden så att den får vatten. Sist förseglar man burken med ett lock. Nu skulle växterna och djuren klara sig själv.

Resultat
15/4-23    Växterna och djuren i burken.
Växterna lever fortfarande. Vissa växter har börjat växa. Inga växter håller på att vissna. Eftersom växterna fortfarande lever måste djuren också leva. Vissa löv har börjat förmultna. Vatten har börjat avdunsta men vattnet kommer att vara kvar i burken eftersom den är förseglad. Så de kommer bara trilla ner igen.

15-4-30
En av växterna har blivit brunare. De andra växterna har det ganska bra. Jag ser inga djur i burken. Det kan vara så att några av djuren har drunknat på grund av att jag hade så mycket vatten. Det har skapat kondens på burken. Man skulle väga burken men den vägde för mycket för vågen som bara gick upp till 2 kg.

15-5-28
Mina första växter dog. Men sen växte det upp nya växter istället. Eftersom växter lever i burken måste också djuren leva trots att jag inte ser dem. På marken har det börjat växa mossa. Det är antagligen för att jorden är så fuktig.






Slutsats
Djuren och växterna kan leva ihopa i en burk. De gjorde det på grund av samarbete. Djuren skapade koldioxid som växterna använde för att skapa fotosyntes. Av fotosyntesen skapades syre. Vattnet tog aldrig slut på grund av att vattnet inte kunde komma ut ur burken. Så då kunde man tydligt se vattnets kretslopp.

Felkällor
Man skulle väga sin burk med det gick inte för att min burk vägde för mycket. Då kan jag inte veta om något har läckt ut ur burken.

Problemlösning 6:2

P1  Bokstäverna A, B och C 
kan skrivas i olika ordning, t.ex. ABC, ACB och CBA.

a) Visa att A, B och C kan ordnas på sex olika sätt.
ABC  BCA  CAB  ACB  BAC  CBA

b På hur många sätt kan A, B, C och D ordnas

Det finns ett mönster för att ta reda på hur många sätt A B C och D kan ordnas. A B C och D är fyra olika bokstäver. Då tar man fyra och multiplicerar det med hur många sätt man kunde ordna bokstäverna när det fanns bara tre bokstäver. Detta sätt gäller alltid.

4•6=24

Svar: 24 sätt går det att ordna A B C och D.

c Gör en tabell och fyll i de värden du kommer fram till.

Antal bokstäver 1     2 3      4 5 6 ...

Antal sätt          1     2 6     24    120  720    

d Om antalet bokstäver är n så kan antalet sätt visas med ett uttryck. Vilket av dessa är det rätta?

 2n

  6n

  n(n – 1)

  1 · 2 · 3 · 4 · … · n

  n(n + 1)

Svar: Det rätta uttrycket är 1•2•3•4•...•n

e På hur många olika sätt kan sju personer stå i en kö?

7 personer

6 personer=720 sätt

720•7=5040

Svar: Det finns 5040 sätt för 7 personer att stå i en kö.

P3  En rektangel har omkretsen 42 cm. 
Längden får man om man multiplicerar 
bredden med 3 och adderar med 5 cm. Vilken area har rektangeln?
2(3x+5+x)=42
Dividera på båda sidorna med 2
2/2(3x+5+x)=42/2
4x+5=21
Subtrahera på båda sidorna med 5
4x+5-5=21-5
4x=16
Dividera på båda sidorna med 4

4x/4=16/4
x=4cm
4cm=bredden
För att få fram längden måste man multiplicera bredden med 3 och addera med 5
4•3+5=17
17cm= längden

Rektangelns area i cm2: 17•4=68

Svar: 68cm2 är rektangelns area.

P4  Summan av tre på varandra

följande tal är 300. Vilka är talen?
Tre tal ska tillsammans bli 300.
x-1+x +x+1=300
3x=300
x=100
100-1=99
100
100+1=101

99+100+101=300

Svar: 99+ 100 + 101 blir tillsammans 300.

P5  Summan av tre på varandra följande udda tal är 87. Vilka är talen?

Man kan göra så här. Man tar reda på vad 87 dividerat med tre är. Sen tar man det talet plus det udda talet som kommer efter  och det udda talet som kommer före.
x-2+x+x+2=87

87/3=29=x
29-2=27
29+2=31

27+29+31=87

Svar: 27+ 29+ 31 blir tillsammans 87.

P6 Summan av fyra på varandra följande udda tal är 160. Vilka är talen?

Först dividera 160 med 4.

160/4=40

Eftersom 40 är ett jämnt tal måste man istället ta de två närmsta udda talen som kommer före och de två udda talen som kommer efter. Då borde talet bli 160.
40-3=37
40-1=39
40+1=41
40+3=43

37+39+41+43=160

Svar: 37+39+41+43 blir tillsammans 160.

P7 Hur många kulor har Alva?

  Ledtråd 1:  Bella har tio kulor fler än Alva.

  Ledtråd 2:  Cesar har tre gånger så många kulor som Alva.

  Ledtråd 3:  Cesar har två gånger så många kulor som Bella.

  Ledtråd 4:  Alva, Bella och Cesar har tillsammans 110 kulor.

a Redovisa en lösning för hur du löser uppgiften med hjälp av 
de fyra ledtrådarna.

Alva har a många kulor

Bella har a+10 kulor

a+a+10+3a=110 kulor
5a+10=110 kulor
5a=100
Dividera på båda sidorna med 5
Svar: Alva har 20 kulor.

Eftersom Cesar har både 3a kulor och 2a+20 kulor måste a vara lika med 20 kulor

20•5+10=110

Alva=20 kulor

Svar Alva har 20 kulor.

b Visa hur du också kan lösa uppgiften utan hjälp av ledtråd 4.

  Ledtråd 1:  Bella har tio kulor fler än Alva.

  Ledtråd 2:  Cesar har tre gånger så många kulor som Alva.

  Ledtråd 3:  Cesar har två gånger så många kulor som Bella.

Alva= a kulor

Bella= a+10

Cesar= 3a/ Cesar har också dubbelt så många kulor som Bella 2a+20

Eftersom Cesar har både 3a kulor och 2a+20 kulor måste a vara lika med 20 kulor.
3a=2a+20
3a-2a=20
a=20 kulor

20•5+10=110

Alva=20 kulor

Svar: Ja. Man får samma svar även om man inte använder sig av ledtråd 4.